Through this study, we aim to encourage reflection on the aesthetic offerings of the learning environment, and how they can be made more visible. The purpose of this study is therefore to investigate the aesthetic opportunities offered to the children in the preschool learning environments. To address this, we conducted a qualitative interview and observation study. The interviews have been conducted with educators, regarding how they plan and organize learning environments. In addition to the interviews, we conducted observations of the learning environments and what aesthetic they offer. The results showed that preschool learning environments primarily offer aesthetic expressions through arts and craft, drama, music and storytelling. During the interviews, educators expressed the limitation of the physical spaces to design the environments. However, the results of the observations revealed that educators have utilized local conditions and created a variety of aesthetic opportunities for children´s learning in the environment. Our conclusion is that the learning environments provides children with several opportunities for aesthetic exploration, but further research is needed. Especially about children´s interactions with the environment and its multiple materials. / Studien avser att öppna upp för reflektioner kring den fysiska lärmiljöns estetiska erbjudanden, och hur det kan synliggöras. Syftet med studien är att undersöka vilka estetiska erbjudanden som förskolans lärmiljö erbjuder. En kvalitativ studie har genomförts med intervjuer och observationer. Där intervjuerna genomförts med pedagoger, om hur de planerar och organiserar lärmiljöer. Utöver intervjuerna genomförde vi observationer med avseende på hur lärmiljöerna ser ut, och vilken estetik de erbjuder. Resultatet visade att förskolans lärmiljöer främst erbjuder de estetiska uttryckssätten bild och form, drama, musik och berättande. I intervjun framkom att pedagoger uttrycker lokalerna som en begränsning vid utformande av miljöerna. Vid observationer av miljöerna visar resultatet att pedagogerna tagit vara på de lokala förutsättningarna, och skapat fler olika estetiska erbjudanden för barnen i miljön. Slutsatsen vi dragit är att lärmiljöerna erbjuder barnen flera möjligheter till estetiskt utforskande, men vidare forskning utifrån barnens perspektiv i interaktion med miljön och materialet behövs.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning. Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska. Resultatet vi fick var att eleverna och klassrumsklimatet blev lugnare tack vare att vi integrerade musiken i undervisningen. Detta kan göras med till synes enkla medel som att ha på bakgrundsmusik i klassrummet samtidigt som eleverna läser eller skriver. Vi  känner båda att vi har fått mera kunskap och erfarenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning med hjälp av skapande ämnen och framförallt med fokus på musik.

Syftet med denna föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare och barnskötare på förskolor arbetar för att öka barns kommunikativa förmåga med hjälp av estetiska uttrycksformer. Genom en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor vill vi ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med estetiska uttrycksformer för att gynna barns kommunikativa förmåga. Deltagarna va överens om att estetiska uttrycksformer är ett bra verktyg för att utveckla barns kommunikativa förmåga. De var även överens om att estetiska uttrycksformer inte används i lika stor utsträckning som de skulle kunna göra. Vår slutsats är att det brister i kunskaperna inom ämnet hos förskollärare och barnskötare. Detta gör att de blir osäkra och estetiska uttrycksformer hamnar på sidan om. Utbildningar i olika slag är ett sätt att få mer kunskap inom ämnet.

Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer och fördjupa vår kunskap om hur pedagoger använder de estetiska uttrycksformerna med barn i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder oss av semistrukturerade intervjuer av pedagoger verksamma i förskolan för att få kunskap om hur estetiska uttrycksformer används i barngruppen och hur pedagogerna uppfattar och definierar vikten av barns användning av de estetiska uttrycksformerna i förskolan. Studien omfattar samtliga estetiska uttrycksformer; sång och musik, bild och skapande och drama. Vad betyder dessa för pedagogerna? Vilken roll spelar de för barnen? Studiens slutsats är att pedagogerna använder sig av estetiska uttrycksformer tillsammans med barnen, om än på olika sätt beroende på pedagog och förskola.

Studiens syfte är att undersöka hur och varför sex lärare i den svenska grundskolan integrerar estetiska uttrycksformer i sin svensk- och engelskundervisning. Begreppen estetik och estetiska uttrycksformer som används i studien definieras i avsnitt 3.2. Studien genomförs med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande samt den svenska läroplanen. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer, som har transkriberats och analyserats tematiskt. Resultaten av studien visar att de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning för att skapa en lustfylld och varierad undervisning, samt för att innehållet ska förstärkas och befästas. Vidare visar resultaten att estetiska uttrycksformer används i högre utsträckning i engelskämnet än i svenskämnet. Bild och skapande som estetiska uttrycksformer är vanligare i svenskämnet medan i engelskämnet är de vanligaste estetiska uttrycksformerna musik och dans. Studien presenterar även en mängd konkreta exempel på hur de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning.

Inledning Examensarbetet handlar om estetiska uttrycksformer och vilken roll de har i barns lärande. Tidigare forskning visar att de estetiska formerna både är ett lärande i sig men också att de ibland kan vara som ett hjälpmedel till att lära sig saker utifrån en form som känns trygg för barnet. Pedagogers egna kunskaper inom estetisk verksamhet lyfts och hur de kan påverka barns lärande. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilken roll de estetiska uttrycksformerna har för barns lärande enligt pedagoger i förskolan. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ forskning. För att kunna undersöka vilken roll de estetiska uttrycksformerna har för barns lärande enligt pedagoger har vi valt öppen enkät som verktyg, dels för att få en fördjupad bild av estetikens betydelse men även för att belysa pedagogers tilltro till den egna kunskapen. Resultat Vårt resultat visar på att estetiska uttrycksformer erbjuder barnen variation i uttryckssätt och att de möjliggör ett skapande med alla sina sinnen. Pedagogerna är eniga om att uttrycksformerna spelar en viktig roll i barns lärande. Det är tydligt att pedagogerna önskar mer utbildning för att enligt deras mening ge barnen både ett ökat intresse och större variation inom estetiken.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om genomslaget av demokratiska aspekter när estetiska uttrycksformer används för att integrera nyanlända barn i förskolan. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är sociokulturellt med utgångspunkt i Vygotskijs teorier. Resultaten identifierar ett antal utmaningar som åtta förskollärare ser i att arbeta med estetiska uttrycksformer för att integrera nyanlända barn i förskolan och identifiera förskollärares integrerande arbetssätt för nyanlända i förskolan. Slutsatsen av denna studie tydliggör att det verbala språkets begränsningar inte hindrar nyanlända barns kommunikation och interaktion med andra. Nyanlända barn kan språka genom estetiska uttrycksformer. Förskollärares kunskaper, förhållningssätt och arbetssätt påverkar huruvida nyanlända barns integration och demokrati med estetiska uttrycksformer i förskolan. Tidsbrist och materialbrist kan innebära svårigheter att skapa goda förutsättningar för nyanlända barns lärande och utveckling.

<p>Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.</p><p>Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska. Resultatet vi fick var att eleverna och klassrumsklimatet blev lugnare tack vare att vi integrerade musiken i undervisningen. Detta kan göras med till synes enkla medel som att ha på bakgrundsmusik i klassrummet samtidigt som eleverna läser eller skriver.</p><p>Vi  känner båda att vi har fått mera kunskap och erfarenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning med hjälp av skapande ämnen och framförallt med fokus på musik.</p>

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn. De sammanfattade det hela med att de estetiska uttrycksformerna påverkar språkutvecklingen på ett positivt sätt.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig. Samtliga lärare ser positivt på estetiken och ser den som ett bra redskap för utveckling och lärande. Resultatet visar att det finns olika och varierande arbetssätt för hur man använder estetiken i verksamheten men att det finns vilja och ambition att arbeta med estetiska uttrycksformer hos samtliga informanter. Något som framgår i studien är att lärarnas personliga inställning och kunskaper påverkar vilka estetiska uttrycksformer som barnen får ta del av i verksamheten men att det till största delen är barnens intresse som man utgår från. Slutsatsen vi kan dra är att estetiska uttrycksformer så som musik, drama och bild är ett lustfyllt sätt att lära som används flitigt av lärare och barn/elever i förskola och skola.