Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om ämnesintegrering mellan estetiska och teoretiska ämnen i grundskolan. Forskningsfrågan är: På vilka sätt använder lärarna estetiska lärprocesser i ämnesövergripande undervisning? med delfrågeställningen: Vad har lärarna för uppfattning om vad estetiska lärprocesser är? Datamaterialet utgörs av intervjuer med sex stycken lärare som undervisar i årskurs 4–6 om deras syn på innebörden av estetiska lärprocesser samt erfarenheter och arbetssätt i deras undervisning. I resultatet presenteras lärarnas syn på ämnesintegrering, möjligheter och hinder samt vad arbetet med estetiska ämnen utvecklar för viktiga kunskaper och färdigheter hos eleverna. Arbetets slutsatser är att estetiska lärprocesser inte används tillräckligt i undervisningen och att när det görs sker det oreflekterat. Lärarna saknar även stöd i form av till exempel fortbildning i området och från verksamheten för att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den multimodala och socialsemiotiska teoribildningen undersöka några svensklärares uppfattningar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion i grundskolans svenskämne. Tidigare forskning visar på en mångfasetterad funktion som till stor del är avhängig tolkningen av centrala begrepp såsom lärande, text och literacy, samt synen på svenskämnet och dess syfte. Bland annat beskrivs funktionen som en ökad möjlighet till inkludering och delaktighet, en bredare och lättframkomligare väg in i skriftspråket och ett sätt att bättre möta samhällets förändrade kommunikationsmönster. Samtidigt urskiljs utmaningar i form av ämnesrelaterade traditioner, höga krav på multimodal kompetens samt bristande stöd för lärares bedömning. Med en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta svensklärare. Materialet har sedan analyserats och utifrån mönster och teman i lärarnas utsagor har det tydligast framträdande innehållet kategoriserats. Resultatet visar att lärarna huvudsakligen talar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion inom ramen för grundskolans svenskämne som ett sätt att främja inkludering och delaktighet, att komplettera och förstärka verbalspråket, att förbereda brett inför framtida vägval samt att möta samhällets olika kommunikationsformer. Lärarens person, erfarenheter av och intresse för estetiska uttrycksformer har tillsammans med den subjektiva tolkningen av kursplanens innehåll visat sig kunna utgöra såväl möjligheter som svårigheter för att integrera estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen. Även ämnesövergripande arbete har av lärarna lyfts fram som både en möjlighet och en svårighet.

Denna kvalitativa studie undersöker hur och varför elever får arbeta med estetiska lärprocesser när de arbetar med sina dokumentationer av naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av elevers laborationer genomförs vanligtvis med standardiserade laborationsrapporter men forskning visar att om estetiska lärprocesser integreras i elevernas arbete bidrar det till mer engagerade elever och en meningsfull undervisning. I skolans styrdokument finns det utrymme för att integrera estetiska uttrycksformer vilket gör det intressant att undersöka hur och varför läraren väljer att använda sig av detta utrymme i sin NO-undervisning. Studiens resultat visar att olika dokumentationsformer som teckningar, göra modeller, använda fotografier och möjlighet att skapa med digitala verktyg inkluderas i NO-undervisningen. Lärarna säger att skapande bidrar till elevernas lärande och engagemang. Skapande bidrar även till att alla elever kan vara delaktiga i undervisningen. Resultaten visar dock att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte med användandet av estetiska lärprocesser så att den naturvetenskapliga kontexten inte försvinner i elevernas skapande.

The purpose of this thesis is to investigate the views of leisure teachers and educators on the role of music and how they choose to work with music. The purpose is to further elucidate why leisure teachers choose to work with music as a teaching medium and to show how the music pedagogical work differs between the different grades 1-3. During my years as a substitute and student, I have had thoughts and reflections about the role of music in the leisure and how leisure teachers view on the role of music. With this study, I want to enrich my understanding of the music pedagogical work that occurs in the leisure home in order to be able to inspire others in the future to highlight music to a greater extent in the leisure home. That said, this study is based on the theory of legitimation, where the problem of legitimation is mainly highlighted, which deals with the value of different phenomena and in this case the value of music in the leisure home. The study is of qualitative touch as I have used interviews to investigate how leisure teachers and educators have a view of the role of music in the leisure home. Through the informants' statements I have gained a broader view of how, why and when the music is used in the leisure home. The result shows that music is largely used as a means of reinforcing other aesthetic forms of expression. Continuing, the result shows that many schools and leisure  home usually have an educator who shows a greater, more genuine interest in music that uses it in teaching. Much of the teaching that flourishes in the leisure home is based on what the educators are interested in, that is, what the educators feel confident to do. Pupils have a broad music consumption where, as a leisure home teacher and educator, one should constantly show an interest and seek understanding for.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur olika multimodala metoder påverkarelevers lärande inom religionskunskapsämnet. Vi har även för avsikt att med denna översiktinspirera lärare att använda, samt reflektera över, multimodala metoder i den egnaundervisningen. Vi har utifrån frågeställningen: Hur kan lärares användning av multimodalametoder påverka gymnasieelevers lärande i religionskunskapsämnet? sökt och analyserat för ämnetrelevanta studier. Det resultat vi sammanställt representerar multimodala metoder i ett vidareperspektiv. Multimodal forskning med fokus specifikt på religionskunskap ochgymnasiestudenter är nästintill obefintlig, eller för oss svårfunnen. Vi har trots allt funnetresultat som bevisar att multimodalitet bidrar till elevernas meningsskapande, stärkaelevernas språkutveckling och stimulera deras förhållande till världen, förstärker för elevermed diverse svårigheter, öka förståelse och respekt för en okänd religion. Vi kan se attmultimodala metoder lyfts i positiva ordalag i samtliga studier, även om ett fåtal negativaaspekter kan urskiljas. Exempelvis, noggrann planering behövs för att multimodala metoderska vara funktionell. Vår slutsats är att multimodala metoder med fördel kan användas inomreligionskunskap som en positiv faktor för lärande. Vi ser samtidigt ett behov av fortsattforskning, tydligare riktad mot religionskunskap och de senare årskurserna, för att få en mernyanserad och tydlig bild av multimodala metoders effekter på lärande.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sina erfarenheter av att arbeta med estetiska uttrycksformer och hur det bidrar till att barn får uttrycka sig, samt vilken påverkan den fysiska och sociala miljön har. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsansats. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av åtta semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av alla estetiska uttrycksformer som förskolans läroplan ger uttryck för och att barn ges möjligheten att uttrycka sig på olika sätt. Det framkom att det finns utmaningar med arbetet. Förskollärarna anser att deras förhållningssätt och kompetens har betydelse för arbetet med estetiska uttrycksformer och vilka möljigheter barn får i den fysiska och sociala miljön. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar med estetiska uttrycksformer så gott de kan trots olika utmaningar, med kompetensutveckling kan förskollärares undervisning och självkänsla stärkas och möjliggör att barn får bättre estetiska lärprocesser.

Föreliggande litteraturstudie är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka hur tidigare forskning beskriver användandet av kombinerade modaliteter inom svenskämnet. Studien beskriver hur modaliteter kan verka språkutvecklande i förskoleklass och årskurs 1–3 samt hur styrdokumenten behandlar modaliteter och multimodala arbetssätt. Historiskt har multimodala arbetssätt varit en del av elevers läs- och skrivutveckling i skolan och tidigare forskning visar att elevers meningsskapande inkluderar flera modaliteter långt innan de behärskar en skriftlig kommunikation. Såväl estetiska uttrycksformer som digitala verktyg betraktas i denna studie som modaliteter eller medier för modaliteter. Denna studie visar att ett förändrat meningsskapande har skett i skolan och att kombinationer av modaliteter betraktas som gynnsamma för elevers tidiga läs- och skrivutveckling.

Sammanfattning Inledning: I förskolans uppdrag lyfts vikten av såväl estetiska uttrycksformer som naturvetenskap i förskolan och att alla barn ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom dessa ämnen. Tidigare forskning visar också att naturvetenskap i kombination med estetiska uttrycksformer bidrar till en lekfull undervisning med ett varierat innehåll och att det resulterar i ett större naturvetenskapligt lärande hos barnen. Dock tycks det vara en brist på forskning inom ämneskombinationen naturvetenskap och estetiska uttrycksformer. Syfte: Syftet med studien är att skapa större kunskap om ämnesintegrering när det handlar om naturvetenskap i relation till estetiska uttrycksformer i förskolan. För att avgränsa studien valdes två frågeställningar som behandlar vilken attityd förskollärare beskriver att de har till naturvetenskaplig undervisning i förskolan samt hur förskollärare resonerar övergripande om ämnesintegrering och mer specifikt om ämnesintegrering med estetiska uttrycksformer som ett medel för naturvetenskaplig undervisning. Metod: I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor för att samla in studiens data. Intervjuerna transkriberades och den information som var relevant utifrån vår studie analyserades och sammanställdes till ett resultat. Det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp användes som analysverktyg i resultatet. Resultat: Genom våra intervjuer har det framkommit att förskollärarna har en positiv attityd till naturvetenskap och att denna attityd påverkar barnens intresse för ämnet. Vidare har det framkommit att förskollärarna ofta arbetar ämnesintegrerat i förskolan och att de estetiska uttrycksformerna används för att skapa en lustfylld och konkret undervisning i naturvetenskap. Resultatet presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet är attityd till naturvetenskap och avgränsas med underrubrikerna: förskollärarens naturvetenskapliga intresse smittar av sig på barnen, förskollärarens bristfälliga kunskaper i naturvetenskap samt förutsättningar behövs. Det andra avsnittet är ämnesintegrering för att stärka undervisning och upplevelser och det avgränsas med underrubrikerna: alla ämnen går att integrera, att undervisa i naturvetenskap med hjälp av olika estetiska uttrycksformer, estetiska uttrycksformer konkretiserar naturvetenskapen, estetiska uttrycksformer stödjer naturvetenskapliga upplevelser samt estetiska uttrycksformer gör naturvetenskapsundervisningen roligare

Denna studie belyser fyra lärares uppfattning om pedagogiskt drama somundervisningsmetod. Syftet är att genom intervjuer av fyra lärare i grundskolanundersöka hur dessa lärare menar att de använder sig av drama i sinundervisning, samt vilka förmågor och kunskaper som kan utvecklas genomdet arbetssättet. Intervjufrågorna är semistrukturerade och öppet utformade,vilket ger utrymme för lärarna att utveckla sina svar. Intervjuerna analyserasutifrån Sternudds (2000) fyra dramapedagogiska perspektiv: konstpedagogisktperspektiv, personlighetsutvecklande perspektiv, kritiskt frigörande perspektivoch holistiskt lärande perspektiv. Analysen av intervjusvaren indikerar att detfinns olika syften med användningen av drama i undervisningen. Denvanligaste anledningen till att lärarna använder sig av pedagogiskt drama är attgöra undervisningen lustfylld och mer intressant för eleverna. Det framgåräven att drama används för att bearbeta och återberätta kända verk, sagor ellerlära ut faktakunskap. I vissa fall är syftet att arbeta med mer emotionella ellerkognitiva kunskaper för att skapa insikt hos eleverna. Studien visar att dramaär en användbar arbetsmetod och uttrycksform för samtliga lärare somintervjuats.

Vår projektredogörelse bygger på hur vi utifrån vårt empiriska underlag, som till stor del består av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att använda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet är att belysa begreppen empati och självkänsla och skapa ett forum som inbjuder till såväl samtal som estetiska läroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar på olika känslor, som får uttryck i både bild och text. Förhoppningen är att det vidgade textbegreppet väcker tankar som skapar tillfällen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vårt projekt har vi läst litteratur gällande empati, självkänsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling. Vi har även tagit del av forskares teorier inom genren barnbok och kring barns bildskapande. Därefter inleddes skapandet av diskussionsmaterialet med hjälp av inspiration och erfarenheter från såväl ämnesteoretiska studier och vft som det empiriska underlaget. Vi landade i ett material som vi tycker stämmer väl överens med projektets syfte.