The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above.   The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions. Conclusions that can be shown from the result are that all of the educationalists have a positive attitude to work with creative activities. Furthermore, the educationalists express that a use of aesthetic expressions bring joy and harmony to the groups of children in pre-school. It is also shown that if a learning situation is going to appear, it requires that the environment is carefully planned and inspiring. However, one negative factor of work with aesthetic expressions is that it requires a lot of time to plan, and it also requires knowledge about how these activities can be implemented in pre-schools. This knowledge is in some cases deficient. / Syftet med studien är att synliggöra vilka förutsättningar det finns att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan samt hur dessa aktiviteter genomförs. Frågor som vi tar upp är: Hur ser förutsättningarna ut för att arbeta med estetik i förskolan? Hur genomförs arbetet kring estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att studera vilka förutsättningar det krävs för att använda sig av estetiska uttrycksformer på ett meningsfullt sätt för barnen samt synliggöra de förutsättningar och arbetssätt som förekommer i olika verksamheter. För att komma fram till ett resultat i studien har vi använt oss av en webbenkät som innefattar frågor kring de olika estetiska aktiviteterna, dessa frågor har sedan gett oss svar på ovanstående frågeställningar.   Resultatet visar att det finns olika arbetssätt samt synsätt på estetiska uttrycksformer. Några slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att samtliga pedagoger är positiva till att arbeta med skapande aktiviteter. Vidare uttrycker de att det skapas en glädje och harmoni i barngruppen under tillfällen då barnen använder sig av estetiska uttrycksformer. Det framkommer även att för att ett lärande skulle kunna äga rum krävs det att miljön är genomtänkt och inspirerande. Det som däremot kan ses som en negativ faktor i arbete med estetiska uttrycksformer är att det tar tid att planera. Dessutom krävs det kunskap kring hur det kan genomföras i verksamheten. Denna kunskap visar sig i vissa fall vara bristande.

Syftet med föreliggande självständiga arbete är att fördjupa kunskapen om hur fem lärare i årskurserna 1–3 använder sig av bild som arbetssätt i undervisningen av samhällsorienterade ämnen samt vilka för- och nackdelar som kan finnas. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem lärare och vi har tolkat vår empiri genom Deweys pragmatiska teori och begreppet ”Learning by doing”. Resultatet visar att bild används som ett arbetssätt i undervisning av samhällsorienterande ämnen på olika sätt, som skapande, visuellt lärande och inspiration. Samtliga lärare var överens om att fördelarna med bild som arbetssätt övervägde eventuella nackdelar. Slutsatsen visar att oavsett vilket arbetssätt inom bild som lärarna använt för att främja elevernas lärande finns det både för- och nackdelar.

Många elever uppvisar svårigheter i utvecklingen av sin läsförståelse, vilket är oroande då denna förmåga kan ses som avgörande för det fortsatta lärandet och ett fungerande samhällsliv. Både styrdokument och tidigare forskning belyser vikten av att erbjuda elever en variation av uttrycksformer att visa sin förståelse på, inklusive estetiska uttrycksformer såsom bild, drama och musik. Utifrån detta är syftet med denna studie att kartlägga eventuella samband mellan multimodala gestaltningar eller estetiska uttrycksformer och läsförståelse, genom att presentera och analysera tidigare forskning inom det didaktiska området. Följande frågeställning har formulerats för att uppnå syftet:     <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="8" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur kan multimodalt eller estetiskt textarbete relateras till läsförståelse enligt didaktisk forskning?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="8" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ges multimodalt eller estetiskt textarbete utrymme i läsförståelseundervisningen?    Litteraturstudien utgår från nationell och internationell forskning bestående av vetenskapliga artiklar, bokkapitel och en doktorsavhandling. Resultatet visar att multimodalt eller estetiskt textarbete kan utveckla elevers läsförståelse genom att bland annat främja ökat engagemang, inkluderande undervisning samt elevers meningsskapande och föreställningsförmåga. Det framgår också att lärare ser fördelar med estetiska uttrycksformer i undervisningen, men att de trots det har en underordnad roll i jämförelse med skriften. Detta tycks bero på att de estetiska uttrycksformerna upplevs som svårbedömda, vilket leder till en osäkerhet bland lärarna och ett minskat utrymme för estetiska uttrycksformer i undervisningen.

Syftet med studien är att utifrån svaren från intervjuerna med förskollärarna få kunskap om deras tankar och definitioner om estetiska uttrycksformer och hur de använder sig utav dessa i förskolans verksamhet. Syftet är även att få en uppfattning om vilken betydelse de estetiska uttrycksformerna som bild, musik och drama har för förskollärarna. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ undersökning i form av intervjufrågor, för att därefter sammanställa svaren och få en inblick i deras arbete med estetiska uttrycksformer. Intervjuerna gjordes med totalt sex förskollärare.Vår studie visar att det finns en vilja hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan med syftet på att baarn ska kunna ta del av ett bredare synsätt på lärande. Trots viljan känner många av förskollärarna idag att tiden och personalen inte räcker till för att förverkliga arbetet i förskolan om ett mer estetiskt lärande. Undersökningen visade att det finns en viss rädsla hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer då det är ett arbetssätt som de inte känner att de behärskar fullt ut eller har erfarenheter av sedan tidigare.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att behandla kunskapsområdet inom svenska med fördjupning i hur lässtrategier kan vara ett hjälpmedel för att skapa förståelse av texter. Vi har gjort en systematisk litteraturundersökning för att få fram de avhandlingar, studier och artiklar som kunde vara relevanta för det ämne vi valt med hjälp av de internationella databaserna ERIC och ERC, och vi har även använt oss av den svenska databasen Swepub. I kunskapsöversikten presenteras tio olika avhandlingar och artiklar kortfattat och i nästkommande del presenteras vårt resultat. I vår resultatsdel presenteras tre olika aspekter som vi känner svarar på den frågeställning vi valt. Dessa tre aspekter är, Lässtrategier som ett hjälpmedel i undervisningen, Motivation är en viktig aspekt för elevernas lärande och meningsskapande är betydelsefullt för elevers lärande.  Resultatet av vår undersökning visar att lässtrategier kan vara ett positivt hjälpmedel både för lärare och elever i undervisningen. Elever behöver motivation för att de ska vilja lära sig och de behöver meningsskapande då det inte bara handlar om att skapa en mening utan det handlar om allt runtomkring. I nästkommande del drar vi slutsatser och diskuterar kring vår frågeställning hur lässtrategier ska hjälpa elever att skapa förståelse för texter. Det handlar generellt om att läraren ska skapa intresse hos eleverna redan i grundskolans tidiga år. I vårt avslutande kapitel beskrivs vår synpunkt på hur vi kan göra i framtida forskning inom detta område, då vi som blivande lärare anser att lässtrategier är något som kan gynna oss lärare men även de elever vi kommer att få undervisa.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar och arbetar med de estetiska ämnena, bild och musik som stöd för barns tidiga språkutvecklingen. Intervjuerna som genomfördes var med tre förskollärare och en specialpedagog från tre olika förskolor i två olika kommuner i Skåne. Studien grundar sig på en kvalitativ studie, där utvecklingspedagogiken är ramen för teorin som handlar om att förskolan ska utmana och stötta barns lärande. Semistrukturerade intervjuer och transkribering nyttjades för framställningen av resultatet. Resultatet i studien visar en enig syn på estetikens betydelse för barns språkutveckling. Det visar även att de estetiska ämnena bild och musik är bra hjälpmedel för att stötta barn i språkutvecklingen. Det visade även en uppfattning om att förskollärare och specialpedagoger har en stor roll för barns möjlighet till användning av de estetiska ämnena.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på att använda de estetiska uttrycksformerna bild, musik och drama i den planerade undervisningen. Metoden vi valde att utgå från var kvalitativ forskningsansats där vi studenter använde semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Vi utgick från en tematisk analysmetod och använde det Sociokulturella perspektivet och John Deweys begrepp Learning by doing för att bearbeta resultatet. Resultatet visar hur förskollärarna har en medvetenhet kring betydelsen av att använda de estetiska uttrycksformerna, men att bland annat den bristande kompetensen påverkar förskollärarnas undervisning. Slutsatsen är att förskollärarna ser positivt på användandet av de estetiska uttrycksformerna bild, musik och drama och är intresserade av att få mer kompetens inom området.

Denna studie är skriven med syftet att bidra med kunskap om hur förskollärare påstår sig kombinera högläsning med estetiska lärprocesser för att stimulera barns språkliga utveckling. Studiens empiri baseras på en kvalitativ studie som skett genom telefonintervjuer med fem förskollärare utifrån en semistrukturerad intervjuform vilket möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas. De intervjuade förskollärarna arbetar på olika förskolor och i olika kommuner vilket gett studien ett brett perspek- tiv på ämnet. Denna studie har haft det fenomenologiska perspektivet som utgångspunkt i studiens genomförande samt det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt för studiens analys. Resulta- tet tyder på att det är framgångsrikt att kombinera högläsning med estetiska lärprocesser för att sti- mulera barns språkliga utveckling. Det har även framkommit att drama, lek, sång och musik är de estetiska uttrycksformerna som är mer framträdande till skillnad från uttrycksformer som bild, form och dans hamnar i bakgrunden. Slutligen visar studien på vikten av närvarande, lyhörda och intres- serade pedagoger som finns där för barnen och stöttar dem i deras utveckling och lärande.

No description available.