Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ”meningsfullt arbete” i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer. Mer specifikt undersöker och berättar vi om ett projekt som genomfördes i en klass med åttaåringar på en grundskola i Malmö. Den estetiska uttrycksformen som barnen använde sig av i detta projekt var digitala historier, vilket är korta filmer i vilka skaparna använder sig av stillbilder, berättarröst, musik eller andra ljud. Barnen fick i uppgift att leva sig in i att vara en person inom ramen för ett OS-arrangemang. I vår undersökning intresserar vi oss för vilken inställning eleverna och pedagogen har när det gäller estetiskt uttryckande. Framförallt intresserar vi oss för det förhållningssätt som litteraturvetaren Jan Thavenius benämner den radikala estetiken, en inställning där estetiska uttryck bland annat förmodas säga något väsentligt och angeläget. Det är också ett förhållningssätt som handlar om att förvalta mångfalden av perspektiv. Tankarna om den radikala estetiken rymmer flera tänkbara infallsvinklar som vi redogör för. Några av dessa infallsvinklar använder vi oss av när vi tolkar hur barnens digitala historier tas emot i ett mottagandesamtal. Ett annat ord för mottagandesamtal som vi använder oss av är reception. I en reception möts elever och pedagog för att samtala om och kring de verk som producerats. Vår frågeställning är:Finns det något som visar på att samtalsdeltagarna har en inställning som stämmer överens med tankarna om den radikala estetiken? Vad visar i så fall på detta?Med den frågeställningen är vårt syfte att, utifrån den radikala estetikens premisser, undersöka vad som händer i reception när vi försöker praktisera tankar om meningsskapande arbete i skolan. Bakgrunden till vår fokusering på meningsskapande arbete, den radikala estetiken och reception är att vi har förhoppningar om att kunskap relaterad till dessa tre begrepp kan bidra till att öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Det är ingen lätt uppgift att på ett kortfattat sätt formulera resultaten av vår undersökning. Vårt tolkningsarbete lämnar ibland fler frågor än svar. Våra resonemang är dessutom knutna till specifika och konkreta situationer på ett sådant sätt att de inte på ett enkelt sätt kan göras allmängiltiga utan att något går förlorat. Det är således svårt för oss att tala om resultatet utan att breda ut oss om specifika situationer. Framförallt är det i relation till det konkreta som vi hoppas att våra reflektioner ska vara tankeväckande. För att få ut något av vårt resultat tror vi att det är en fördel om läsaren dels ger sig i kast med att sätta sig in i vilka perspektiv som vi valt att utgå ifrån när det gäller den radikala estetiken och dels försöker sätta sig in i situationerna som studeras. De generella slutsatserna är således inte nödvändigtvis det mest intressanta i vår resultatdel, men ändå värda att nämna. I vår undersökning återkommer vi till talet om en skolkultur och en skolkod. Vi pekar på några situationer där skolkulturen ser ut att vara en tröghetsfaktor i försöken att etablera en ”receptionskultur” där den radikala estetiken kan bli aktuell. När vi talar om reception redogör vi för olika faser. Två av dessa faser kommenterar vi i våra slutreflektioner. För det första har vi kommit att uppfatta ”överenskommelsefasen” som ytterst avgörande för hur en reception blir och för vilken inställning deltagarna har. För det andra har vi blivit benägna att se ”reflektionsfasen” som central när det gäller den radikala estetikens strävan att förvalta mångfalden av perspektiv. Det är i reflektionsfasen som receptionsdeltagarna begrundar skillnader och likheter mellan det som presenterats i receptionen. På så sätt är det meningen att olika perspektiv ska lyftas fram och synliggöras i reflektionsfasen.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver kompetenser och erfarenheter att använda sig av multimodal kommunikation såsom bilder och kroppsspråk med nyanlända barn. Metoden som har använts är semi-strukturerade intervjuer med nio informanter och med hjälp av en kategorisering analysmetod har vi analyserat empirin. Resultaten visade sig genera en mängd tydliga svar där informanterna beskriver hur multimodal kommunikation såsom bild, bildstöd, gester och kroppsspråk har varit det främsta kommunikationsredskapet. Informanterna har däremot även använt sig av andra kollegor och barn som är kunniga i ett annat språk för att lösa olika slags situationer som exempelvis konflikter. Google translate har även varit ett praktiskt redskap att kommunicera mellan fritidspersonalen och ett nyanlänt barn i skolan. Slutresultat i studien har därför visat att fritidspersonalen har kompetens och erfarenhet inom multimodal kommunikation med nyanlända barn. Resultaten visar dock att fritidspersonalen använder sig av verktyg som de antingen självmant hittar eller genom att fråga kollegor om råd. När fritidspersonalen beskriver deras kompetenser och erfarenheter beskriver de inte hur de använder sig av verktyg som skolan erbjuder. Utan de använder sig av andra elever och personal som kan andra språk, mobiltelefoner för att översätta, bild och bildstöd och semiotiska resurser.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares syn på sambandet mellan estetiska lärprocesser och yngre barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med en Reggio Emilia filosofi, där utgångspunkten är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt en fenomenografisk analysmodell. Resultatet i studien visar att förskollärares förhållningssätt är en avgörande faktor för hur de estetiska uttrycken integreras i undervisningen tillsammans med andra ämnen. Resultatet visar också att förskollärare i första hand utgår från barnens intressen vid planering av undervisning i förskolan, där förskollärare uttrycker olika sätt att planera och inkludera estetiska uttrycksformer i undervisningen. Det finns också en benägenhet att välja de uttrycksformer som förskollärare känner sig trygga med, och som inte utmanar deras egna perspektiv och kunskap. Sammanfattningsvis lyfter studien vikten av att vara medveten om att barns utforskande och kunskaper kan synliggöras på olika sätt, där framför allt variationen av olika estetiska uttrycksformer ökar varje barns möjlighet att uttrycka och lära sig genom estetiken.

Projektet "Att komma till ön med skatten är inget äventyr" resulterade i diktsamlingen Valen simmade förbi sagorna vi lämnade i havet. De deltagande barnen i projektet har genom estetiska uttrycksformer och textskapande skapat dikter utifrån minnen, tankar och erfarenheter av krig och flykt. Med hjälp av fantasifulla associationer och färgstarka illustrationer bjuder diktsamlingen in till känslofylld läsning för både barn och vuxna. Utifrån projektets och diktsamlingens arbete med textskapande och estetiska uttrycksformer undersöks i denna studie hur liknande arbetssätt kan vara användbara i skolans verksamhet. Studien syftar till att i diktsamlingen och projektet urskilja återspeglingar av det nutida samhället, samt undersöka på vilket sätt dessa i sin tur kan påverka rådande samhällsstrukturer. De analysmetoder som används i studien är ikonografi, hermeneutisk lyrikanalys, ikonotext, litteratursociologi och symbolikanalys, dessutom vilar studien på en teoretisk ansats, ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att analysen av diktsamlingen ger en bild av hur barnens tankar och känslor kan uttryckas i form av dikter genom estetiska uttrycksformer och textskapande. Analysen visar även att illustrationerna bidrar till läsupplevelsen och ger texterna ett tydligare djup. Resultate visar också att projektets arbetsmetoder till hög grad överensstämmer med läroplanens riktlinjer och värdegrund, samt att det samhällsperspektiv som diktsamlingen och projektet bidrar med gör att diktsamlingen kan vara användbar vid undervisning i värdegrundsarbete.

Studiens syfte var att skapa förståelse för barns uppfattningar om hur människan lever på en rymdstation och hur digitala verktyg och estetiska uttrycksformer kan bidra med att synliggöra barns uppfattningar om människan i rymden. Studien utgick från en kvalitativ ansats med åtta barn i femårsåldern. Barnen fick ta del av bildspel, bilder och filmer och samtala om det de sett. Första aktiviteten handlade om livet på en påhittad rymdstation från det populärkulturella fenomenet Star Wars. Därefter fick barnen delta i en aktivitet som handlade om livet på en riktig rymdstation. Efter vardera aktiviteten fick de rita bilder utifrån samtalen och berätta om sina bilder. I den tredje och sista aktivitet fick barnen samtala om vad de varit med om igen. Resultatet visade att barnen uttryckte komplexa frågeställningar om rymdteknik och naturvetenskapliga fenomen, de ställde frågor och önskade att se fler filmer om livet på en rymdstation. De digitala verktygen bidrog som ett hjälpmedel till att barnen uttryckte sina tankar och gav upphov till fler samtal. Estetiska uttrycksformer i form av bildskapande gav barnen ett ytterligare sätt att utrycka sig på.

Syftet med studien är att undersöka estetiska lärprocesser i svenskundervisningen årskurserna F–3. Teorin som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet där mediering, medierande redskap, internalisering och appropriering är centrala begrepp. I denna studie användes skriftliga intervjuer för att samla in data som analyserades genom innehållsanalys. Resultatet visar att lärare tycker det är viktigt att arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen. Däremot anser merparten av lärare att de inte har tillräckligt med kunskaper i ämnet och efterfrågar kompetensutveckling. Ytterligare ett resultat som framkommer är att undervisning med estetiska lärprocesser kan underlätta för elever med annat modersmål och elever som har svårigheter i teoretiska ämnen. Däremot är bristen på resurser något som begränsar arbetet i svenskundervisningen. Slutsatsen av studien är att lärare behöver kompetensutveckling för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen.

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare planerar introduktionen och hur drama, musik och bild används för att skapa en trygg anknytning till barn. I studien användes Bowlbys anknytningsteori och Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt för att undersöka hur de estetiska uttrycksformerna, drama, musik och bild, kan användas vid med anknytningen vid en introduktion. För att undersöka hur förskollärare resonerar kring en trygg introduktion i samband med de estetiska uttrycksformerna gjordes en kvalitativ studie där tretton intervjuer gjordes från sex olika förskolor. Materialet som samlats in analyserades utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att förskollärarna använder drama, musik och bild för att skapa en anknytning till nyintroducerade barn i förskolan. Förskollärarna i studien planerar introduktionen genom att bygga relationer till vårdnadshavare och barn, detta genom att välkomna dem genom uppmärkta hyllor samt vara närvarande. Alla förskollärare använder musiken i samband med att skapa en anknytning genom att sjunga eller spela musik, färre använder bild, genom att läsa böcker samt med syfte att kommunicera med barn. Cirka hälften av förskollärarna har uttryckt att de använder drama, främst genom lek. Slutsatsen som dragits från denna studie är att alla förskollärare använder dramagenom lek för att skapa en anknytning till barn vid en introduktion, dock visar de oförståelse kring vad drama innebär och uttrycker att de inte använder drama.Förskollärarna visar att de har kunskap, beprövad erfarenhet och forskning med sig när de ska skapa en anknytning till ett barn. Även de estetiska uttrycksformerna är viktiga att använda sig av under en introduktion då det öppnar möjligheten att skapa en anknytning till barnet.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka i hur hög utsträckning verksamma engelsklärare använder sig av estetiska lärprocesser som metod för att underlätta elevers språkutveckling samt finna en förståelse för vad den mängden beror på för att således kunna analysera hur estetiska lärprocesser kan implementeras på ett effektivt sätt i engelskundervisningen. Källdata samlades in genom en kvalitativ enkätundersökning som metod. Enkäten skickades ut via sociala medier i grupper för den utvalda målgruppen. Källdatan analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Totalt femton lärare besvarade enkäten varav åtta valdes ut genom stratifierat urval för en djupare analys. Resultatet visade att lärare använder estetiska lärprocesser i en väldigt varierad mängd. Förekomsten eller avsaknaden av estetiska lärprocesser i undervisningen berodde främst på lärares personliga intresse och inställning till specifika estetiska uttrycksformer men även kunskap och erfarenhet var stora påverkande faktorer. Oavsett hur stor mängd estetiska lärprocesser som förekom i lärarnas engelskundervisning var samtliga positivt inställda till estetiska lärprocesser som språkutvecklande arbetssätt. För att öka mängden estetiska lärprocesser i språkutvecklande engelskundervisning skulle det behövas större sådana utbildningsinsatser på lärarutbildningen samt möjlighet till samarbete och kompetensutveckling på skolorna för redan verksamma lärare. / The aim of this study is to look into to what extent English teachers use aesthetic learning processes as an approach for pupils’ language development and understand what causes the teachers’ chosen amount to be able to analyse how teachers can implement aesthetic learning processes more effectively. The source data was collected through a qualitative online survey sent through selected Facebook groups and analysed based on the phenomenographic approach. A total of fifteen teachers answered the survey and eight of them were chosen through a stratified selection for a deeper analysis. The results showed that the amount of aesthetic learning processes used varies a lot from teacher to teacher. The teachers’ personal attitudes towards different aesthetic forms of expression were the main reason for its use, but factors like knowledge and experience in the different expressions were also a significant influence. All respondents had a positive attitude towards aesthetic learning processes as a language development approach in their English teaching regardless of their own used amount. To increase aesthetic learning processes as a language learning approach in English teaching, it has to be included and taught within the teacher education and as competence development within schools for already working teachers.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur pedagoger resonerar kring digitala verktyg i undervisning med estetiska ämnen. För att närma oss syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta pedagoger från olika förskolor inom en radie av tio mil. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för den här studien i analysen av datamaterialet med ett fokus på begreppen appropriering, scaffolding, den proximala utvecklingszonen samt mediering. I resultatet av studien framkom det tre teman som synliggjorde hur estetiska ämnen samt digitala verktyg kommer till användning i förskolan. Vid det första temat framkom pedagogernas förhållningssätt i estetiska ämnen där det synliggjordes hur barnen får möjligheten att möta och uttrycka sig genom de estetiska ämnesområdena. Det andra temat är användandet av digitala verktyg i förskolan, där pedagogerna synliggjorde för hur de digitala verktygen utnyttjades i förskolan. Vid det sista temat framkom de estetiska lärprocesserna med hjälp av digitala verktyg, där musiken och bilden tydligt framträdde medan dramatiseringen uteblev. Pedagogerna i den här studien har ett intresse och engagemang att använda sig av såväl de estetiska ämnesområdena som digitala verktyg. Slutsatsen av den här studien är att pedagoger förstärker de estetiska ämnena med digitala verktyg, dock finns det en osäkerhet hos pedagogerna kring hur de tillämpar digitala verktyg i estetiska ämnen. / The purpose of this study is to make visible how educators reason about digital tools in teaching aesthetic subjects. In order to get closer to the purpose, semi-structured interviews have been conducted with eight educators from different preschools within a radius of ten miles. The socio-cultural perspective is the basis for this study in the analysis of the data with a focus on the concepts of appropriation, scaffolding, the proximal development zone and mediation. In the results of the study, three themes emerged that made visible how aesthetic subjects and digital tools are used in the preschool. In the first theme, the teachers' approach to aesthetic subjects emerged, where it was made visible how the children get the opportunity to meet and express themselves through the aesthetic subject areas. The second theme is the use of digital tools in the preschool, where the educators made visible how the digital tools were used in the preschool. In the last theme, the aesthetic learning processes emerged with the help of digital tools, where the music and image clearly appeared while the dramatization did not. The educators in this study have an interest and commitment to use both the aesthetic subject areas and digital tools. The conclusion of this study is that educators reinforce the aesthetic subjects with digital tools, however, there is uncertainty among the educators about how they apply digital tools in aesthetic subjects.