<p>Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv.</p><p> </p><p>SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet. DDC är mer sammansatt och inte lika tydligt humanistisk i sin uppbyggnad. De naturvetenskapliga ämnena prioriteras högre i DDC.</p><p> </p><p>De hylluppställningsförslag som är aktuella och som diskuteras bland biblioteken är ren DDC-uppställning, bruten hylluppställning, blandad hylluppställning eller behålla befintliga system. Förslaget att införa ren DDC-uppställning innebär att all litteratur måste omklassificeras enligt DDC. Bruten hylluppställning innebär att den äldre litteraturen får stå kvar med samma hylluppställning som tidigare medan den nya litteraturen ställs upp enligt DDC. Blandad uppställning innebär att alla böcker ställs tillsammans på hyllorna, men den äldre litteraturen omklassificeras inte utan får behålla samma koder som tidigare. Att behålla samma hylluppställningssystem som tidigare eller använda sig av något helt annat system är också ett alternativ. Detta förslag innebär dock att klassificeringen av bibliotekens material inte kommer att ha något att göra med hylluppställningen och i och med det uppkommer en annan fråga; finns det någon mening att använda sig av ett klassifikationssystem som sedan inte kommer att användas vid uppställningen av bibliotekets material? Utifrån dessa förslag på hylluppställningar som kungliga biblioteket presenterar så är det mest användarvänliga att ha samma hylluppställning som klassifikationssystem. Men detta innebär också mest jobb för biblioteken och det förslag som istället diskuteras flitigast är blandad uppställning. Det förslaget kan ses som den gyllene medelvägen för både låntagare och bibliotek. Låntagarna får de böcker som behandlar samma ämne samlade på samma ställe vilket ger en bra översikt i hyllan och dessutom sparar detta förslag tid för biblioteken i arbetet med övergången till DDC. Det mest användarvänliga på sikt är dock en total övergång till DDC-hylluppställning. <strong></strong></p>

Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv.   SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet. DDC är mer sammansatt och inte lika tydligt humanistisk i sin uppbyggnad. De naturvetenskapliga ämnena prioriteras högre i DDC.   De hylluppställningsförslag som är aktuella och som diskuteras bland biblioteken är ren DDC-uppställning, bruten hylluppställning, blandad hylluppställning eller behålla befintliga system. Förslaget att införa ren DDC-uppställning innebär att all litteratur måste omklassificeras enligt DDC. Bruten hylluppställning innebär att den äldre litteraturen får stå kvar med samma hylluppställning som tidigare medan den nya litteraturen ställs upp enligt DDC. Blandad uppställning innebär att alla böcker ställs tillsammans på hyllorna, men den äldre litteraturen omklassificeras inte utan får behålla samma koder som tidigare. Att behålla samma hylluppställningssystem som tidigare eller använda sig av något helt annat system är också ett alternativ. Detta förslag innebär dock att klassificeringen av bibliotekens material inte kommer att ha något att göra med hylluppställningen och i och med det uppkommer en annan fråga; finns det någon mening att använda sig av ett klassifikationssystem som sedan inte kommer att användas vid uppställningen av bibliotekets material? Utifrån dessa förslag på hylluppställningar som kungliga biblioteket presenterar så är det mest användarvänliga att ha samma hylluppställning som klassifikationssystem. Men detta innebär också mest jobb för biblioteken och det förslag som istället diskuteras flitigast är blandad uppställning. Det förslaget kan ses som den gyllene medelvägen för både låntagare och bibliotek. Låntagarna får de böcker som behandlar samma ämne samlade på samma ställe vilket ger en bra översikt i hyllan och dessutom sparar detta förslag tid för biblioteken i arbetet med övergången till DDC. Det mest användarvänliga på sikt är dock en total övergång till DDC-hylluppställning.

The purpose of this thesis is to examine the transition from SAB to DDC in the public libraries of Sigtuna.More specifically, it aims at investigating why the decision was made to adopt the DDC and how the system has been implemented. Particular attention is drawn to the difficulties and problems that have arisen while organising the libraries open shelves with DDC and to the ways in which the difficulties have been handled. These questions are examined through a pragmatic perspective on Knowledge Organization that focuses on the contexts and domains in which the classification system is used. The empirical material is drawn from qualitative interviews with the former director of Sigtuna public libraries and with the in-charge of the catalogue department.

The purpose of this Bachelor&apos;s thesis is to study the reasoning behind classification, cataloging and shelf arrangement of nonfiction graphic novels in public libraries. The aim was to examine which aspects of accessibility influence in which collection nonfiction graphic novels are placed.With qualitative semi-structured interviews we learned how six librarians motivated their choices concerning nonfiction graphic novels. We also interviewed a cataloger from Bibliotekstjänst to examine how nonfiction graphic novels are classified. In our analysis we compared our results to theories and practices concerning alternative shelf arrangements in libraries and legitimization of graphic novels. We found three types of shelf arrangements for nonfiction graphic novels: graphic novel shelf, nonfiction classification code and a mix of the two. The reasoning behind these placements can be described in three themes: user perspective, library perspective or document perspective. The arrangements and themes are influenced by which users the librarians believe to be reading nonfiction graphic novels and which type of subject the document concerns.Our results showed that according to the cataloger the subject of a nonfiction graphic novel is classified by the text and not by drawings, which are seen as difficult to discern as nonfiction. An important aspect of cataloging is that the document is searchable, and in order to search nonfiction graphic novels by both subject matter and format a notation for graphic novels has been added. However it is possible that an advanced search is necessary, which can be difficult for inexperienced users. / Program: Bibliotekarie

The aim of this master’s thesis is to examine how users at four public libraries experience the alternative shelf arrangement in their library. The purpose of introducing an alternative shelf arrangement in a public library is often to facilitate for its users. In each of our chosen libraries, the librarians have arranged the books in the non-fiction section in broad themes, with the Swedish Library Association Classification System as subsections. Using qualitative interviews, we examined a total of 26 users’ experience of the shelf arrangement and its accessibility, their methods for seeking information and their opinion about the presentation of the books. The main part of our respondents prefers to browse through the book shelves when searching in the library. Most of them also declared satisfaction with the shelf arrangement in their library and that they are more likely to borrow a book that is on display than a book that is not. We found that our respondents lacked awareness of the organisation of the shelf arrangement as well as of the signs showing the themes. The majority of our respondents do not question the shelf arrangement. Many of the respondents do not question it because they are so used to their library and have learned how to find what they are looking for. Others seem to feel that they do not know the library well enough to question it. / Uppsatsnivå: D

The objective of this Bachelor’s thesis is to investigate how the public library in Luleå has set about implementing an alternative classification system for its children&apos;s books section and to explore why this was done. We wanted to investigate both how they have adapted the new system to the children&apos;s own way of seeking information and the library personnel&apos;s experience of using the new shelving system. We have done seven interviews to answer these questions and our choice of literature is intended to put the process of change into a wider context. The answers show that the library was dissatisfied with the former system and have instead expressed a desire to shift the focus of their classification system to their users. A significant factor behind the change was that they wanted to make children the basis of the new system. Here, they have instigated a change to the whole children&apos;s section and this new system is founded upon children&apos;s behaviour with regard to searching for information. The broad subject groupings have been given names that the children themselves use when they ask for books and, in order to facilitate the actual finding of the books on the shelves, the books have easily-recognisable symbols on the spine. According to our research, the staff in Luleå has found that both the users and they themselves are pleased with the new system, although an official evaluation has yet to be undertaken. We conclude that the advantages of the alternative systems outweigh the disadvantages. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this thesis is to examine the classification,shelf arrangement and display of documents in antiquarianbookshops and see the reasons behind these. The results willbe compared with previous reviews of alternative shelfarrangement in Swedish public libraries, to see whatdifferences and similarities there are in the classification andshelf arrangement between antiquarian booksellers andlibraries. The questions to be answered were: (1)What formsof classification and shelf arrangement are used inantiquarian bookshops and how does it differ from theclassification and shelf arrangement made in libraries withan alternative shelf arrangement? (2)What exposure ofdocuments are there in the various antiquarian bookshops? Isthere anything regarding the exposure that differs betweenthe antiquarian bookshops and the libraries? An idea andideology analysis of various dimensions is used as atheoretical tool during the work. The dimensions were: (1)Shelf arrangement: It is important that customers/borrowerscan find themselves - it is important that staff know wherethe documents are. (2) Exposure: Important to sales/turnover- does not affect sales/turnover. The methodology used wasliterature studies and interviews with antiquarian bookshops.The result shows differences in terms of classification in theantiquarian bookshops. Shelf arrangement is more consistentand above all based on the readers-interest arrangement. Themajor factor behind classification and shelf arrangement is toenable the customers to locate what they are looking for.Factors that lead to an alternative shelf arrangement in alibrary were for example trendiness, convenience for thepublic and exposure. Exposure is in most cases seen asimportant. One suggestion for further research is to conducta larger study. / Program: Bibliotekarie

The aim of this thesis is to study how public libraries in Sweden use alternative shelf arrangements that differ from the library’s original classification system, which in Swedish public libraries usually is the SAB-system. I sent out a survey to 169 public libraries, where I received 114 replies. 77 of these stated that they had some kind of alternative shelf arrangement, therefore these are the ones that are included in my study. I wanted to investigate in what way the libraries had changed their shelf arrangement and why this decision was made. I also wanted to explore the staff’s attitude towards this change, and how they perceived the user-satisfaction after the change. I came to the conclusion that most libraries had arranged their collections after category and genre. The most prominent reason to change their shelf arrangements was to make the library more user-friendly, the SAB-system was considered to be too complicated for the users to understand. Most of the staff had a positive attitude towards the change, they considered it to be an exciting project and something that would benefit both staff and users. They were of the opinion that most users had appreciated the change, and that it had assisted them, better than before, in finding what they were looking for in the library. / Program: Bibliotekarie

Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka barns kunskapsorganisation vid ett skolbibliotek på Umeås glesbygd, utifrån ett barnperspektiv. De metoder som används är: deltagande observation med fokusgrupper som består av barn mellan 9–12 år och informellt samtal med skolpersonal. Resultatet som samlades in från fokusgrupperna presenteras i analysen, som är uppdelad i tre delar. I den första delen av analysen redovisas, i form av olika termer, vilka böcker barnen sa att de ville ha i sitt skolbibliotek. Den andra delen av analysen visar på hur barnen tänkte kring kategorisering av de termer som de själva hade föreslagit, och som redovisas i första delen. I den tredje delen av analysen tolkas barnens tankesätt när de kategoriserade det egna skolbibliotekets böcker. Utöver detta framkommer barnens synpunkter på en förbättrad skolbiblioteksmiljö. Uppsatsen anknyter kontinuerligt till tidigare forskning inom kunskapsorganisation och hämtar inspiration från Linda Z. Coopers forskning om hur ett bibliotek kan byggas upp utifrån barnens perspektiv. Andra influenser till den här uppsatsen är Jihee Beaks forskning kring barns informationssökning och Lena Lundgrens studie om hur barn beskriver böcker. Studien indikerar att barnen uttrycker sig annorlunda från vuxna vad gäller beskrivning av böcker och att de använder visuella intryck för att bedöma en boks innehåll. Resultaten illustrerar barnens konkreta tankesätt, och att de är mindre benägna än vuxna att tänka på ett abstrakt plan. Förhoppningsvis kan studien bidra med en fördjupad inblick i hur barn tänker kring böcker och hylluppställning och därmed förenkla och inspirera arbetet för skol- och barnbibliotekarier. Studien kan bidra till en bättre förståelse för hur utbudet av barnlitteratur vid skolbibliotek kan anpassas till barnens perspektiv.

In this Master we have studied classification system and alternative arrangements of books in a public library. The public libraries in Sweden use the SAB classification system. This system was created nearly a hundred years ago in order to suit the librarians and the Swedish society at the time. Today many library users find the system difficult to understand. This and other factors have inspired a number of libraries to arrange books in an alternative and more user-friendly way. We chose Jönköping public library to study their alternative arrangement of fiction books for children and youth. The purpose was to find out why and how the new alternative arrangement of books was done and where the inspiration behind the changes came from. We also wanted to know how the new shelf system had been perceived by the children and the personal staff. We made interviews with three librarians in the library and a questionnaire to the children who visited the library. In order to get a theoretical background we studied classification and alternative shelf systems in literature and in a few Masters. It seems that the main purpose behind the alternative arrangements in Jönköping public library was to make the library more user-friendly and self-instructive. In both interviews and questionnaire the respondents gave a positive picture of the new shelf-system. / Uppsatsnivå: D