Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan. / In 2001 the Swedish Parliament decided that the Armed Forces would headtowards a Network Centric Warfare (NCW) So far much of the efforts havefocused on technical solutions and not much on human factors such ascooperation, trust and shared information and shared situational awareness.The aim of this essay is to analyse, from a cognitive perspective, experiences fromthe cooperation between fighter controllers and fighter pilots that might bevaluable for the development of the Swedish NCW programme. The essay usesan investigating and qualitative method. As a basis for theory, specializedliterature from the Swedish Armed Forces as well as American works onNCW has been used. In addition, modern civilian management literature hasalso been used. Five Air force officers have been interviewed regarding theirwork. The conclusions are that several experiences from the Air Force mightbe used in the development of Swedish NCW. The following items are ofgreat importance in this area: a holistic perspective, understanding and trustand proper regulations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

De direkta bekämpningssystemen har stundtals ifrågasatts under Försvarsmaktens ominriktning mot detnätverksbaserade försvaret (NBF). Detta har framförallt gällt enskilda typer av plattformar som t exstridsvagnen. De förmågor som de direkta bekämpningssystemen har idag sägs i framtiden kunna helt ellerdelvis övertas av indirekta bekämpningssystem med precisionsförmåga. Ett av nyckelorden härvidlag ärlångräckviddighet, d v s porté på 100 km och däröver. Uppsatsen har undersökt behovet av direktabekämpningssystem på det framtida slagfältet. Metoden som användes var en kvalitativ metod med enkonstruktiv disposition, och som teorigrund utnyttjades tre av de nio principer för krigföring som sammanställtsav J.F.C. Fuller. Dessa tre principer var Offensiv, Massan och Överraskning. Dessa tre principer kanockså ses som en sammanfattning – åtminstone vad gäller bekämpningssystem – av alla Fullers nioprinciper. Inledningsvis diskuterades krigföringens principer inom ramen för NBF. Därefter redovisadesgrundvärden inom teknikutvecklingen, utvecklingen i omvärlden samt försvarsindustrins synpunkter. Efterdetta skedde en analys av Försvarsmaktens pågående eller avslutade arbeten inom området(Arméstudien, Markstridsdoktrinen och Markmålsstudien). Slutligen skedde en diskussion om behovet avdirekta bekämpningssystem. Resultatet av denna var att det även fortsättningsvis behövs en blandning avdirekta och indirekta bekämpningssystem på det framtida slagfältet. De direkta bekämpningssystemenbehövs för att nedkämpa mål där korta bekämpningstider är ett måste och för att ta och hålla terräng, blandannat för att möjliggöra gruppering av indirekta bekämpningssystem. För att bekämpningssystemen skallkomma helt till sin rätt i arméstridskrafterna bör de övergripande bekämpningssystem som ingår i NBF varaförband (bataljoner, brigader). De direkta och indirekta bekämpningssystemen ingår i dessa övergripandebekämpningssystem som delsystem. / The direct weapon systems have been questioned several times during thetransformation of the Swedish Armed Forces into the Network-Based Defence.This applies particularly to certain platforms as the Main Battle Tank. Thisessay has examined if the future battlefield still needs the presence of directweapon systems. In this examination have J.F.C Fuller’s The Principles of Warbeen used. Due to the relative small amount of pages in this essay have onlythree out of nine principles been used. They are Offensive, Mass and Surprise.These three principles can in addition be seen as a summary of all nine in thecontext of indirect and direct weapon systems. The result of the examinationwas that the future battlefield still demands the presence of both direct andindirect weapon systems in an appropriate mix. The direct weapon systems areneeded to destroy targets when short timeframes are essential. Another need fordirect weapon systems is when indirect weapon systems are to be deployed andthe terrain in question must be secured. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Etter Berlinmurens fall har de økonomiske rammene til Forsvaret vært synkende. Forsvarets krigsstruktur har under den samme tid blitt drastisk redusert. Fredsstrukturen med støttefunksjonene(logistikk mm) er ikke på samme måte berørt. Fredsstrukturen må tilpasses(skreddersys) til de oppgaver som Forsvaret har og framtidig vil ha. Dette vil medføre at vi må ha en mer fleksibel, effektiv og mindre organisasjon på drifts og produksjonssiden.Mange bedrifter har de siste 10-15 årene valgt å bruke outsourcing som et verktøy for å effektivisere og kostnadsredusere. Vellykkede outsourcing/integrasjonsprosesser kan gi høyere fleksibilitet og fordelen at man kan fokusere mer på kjernevirksomheten og ledelsen av denne. Hensikten med denne studien er å diskutere om Forsvaret kan effektiviseres gjennom outsourcing. Videre er ambisjonen å vurdere forutsetninger for outsourcing og hvordan og på hvilken områder man kan implementere outsourcing i Forsvaret.Med det store potensialet man har i Forsvaret for effektivisering kan outsourcing være et godt virkemiddell for mer rasjonell drift og derved lavere kostnader som kan brukes på investeringssiden. Vellykkede outsourcing/integrasjonsprosesser kan gi betydelige fordeler, men det må understrekes at relativt mange bedrifter er misfornøyd. Dette er ofte som en følge av at bedriftene ikke har gjennomført grundig forarbeid, planlegging og vurderinger før de har startet prosessene. Forsvaret , som er på vei inn i en ”outsourcingssituasjon”, ligger i faresonen. Flere krav og overordnede betingelser, satt av Forsvaret selv, følges ikke på en sikker måte. Dette kan medføre problemer på sikt og ”en outsourcing” uten ønskelig/optimal effekt. / With the end of the cold war, and a changed security threat, the Norwegian Armed Force military budget has declined .The  budget allocated to the purchase of new equipment and the modification and upgrade of existing systems must be increased in the future to meet the new (warfighting) scenarios. To meet this challenge CHOD NO have to  reduce the costs and improve the performance of its logistics(support) organization.The benefits of outsourcing are apparent every day in our national economy. Companies report that outsourcing could provide the desired benefits. Outsourcing enables companies and other organizations to focus on their core competencies and activities. The main intention of this study is to discuss if and how implementation of outsourcing can lower costs and provide  more efficient support(logistics)  to the Norwegian Armed Forces.The study discuss the problem through resource-based theory, and  a make-or –buy perspectives model has been used and developed for analyses and conclutions(empirical versus theory- test).The study shows that the Norwegian Armed Forces have to prepare and analyse ”their” organization prior to any outsourcing activity. Outsourcing integration must also be well prepared and analysed. Evaluation must be performed continuously.Some important areas are: • Outsourcing as a part of the Norwegian Armed Forces strategy and development to achieve future goals and visions(?) • Core competence/activity • Political  acceptance and approval • Power/dependence • Management/culture/boundaries • Readiness • Law and regulations • Cost analyses(lowest costs ?) / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

When Barry Buzan discusses four models of possible nation-state link, he discusses as model one, the primal nation-state, exemplified by Hungary and other nations . According to this model the nation precedes the state and the state’s main purpose is to protect and express the nation. This study covers mostly the nation-state, Sweden, how politics appear on the agenda, how the National Strategy is formed, and how the use of military power affects the “Room for Manoeuvre”. By selecting Politics, Strategy and Military Power as independent variables and "Room for Manoevre" as the dependent variable, I have used a method that allows me to discuss how the interaction between these variables occurs, and how these variables affects the "Room for Manoeuvre".An important aspect of this study, is the discussion about the political “Room for Manoeuvre”. In this “Room”, the designations Windows of Opportunity and Governmental Freedom to Act, appears. Sometimes the Government will have full freedom, limited freedom or no freedom at all to act, depending on internal forces within its own nation or external forces in the more distant surroundings.The study shows that the “Room for Manoeuvre” is continuously under pressure from individuals, organisations, and special interest groups in all layers of the society. The dramatic changes in respect to both world-wide and European security, will also affect the size of the governmental “Room for Manoeuvre”.As mentioned, since use of military power is an important tool in respect to foreign policy, the complexity in using the military power is the main subject throughout this study. The military capacity is divided into two parts, the doctrinal part and the substantial part (miltary "software" and "hardware"). Military capasity is analysed in respect to the whole spectre of military tasks, from a fully existential war to Peace Support Operations.The conclusions shows that use of military forces, which are not prepared, trained or designed to meet the political objectives, will lead to a worse situation not only for the military force itself, but also for the goevernmental   "Room for Manoeuvre”. Therefore, Sweden needs to analyse what kind of tasks its Armed Forces  should cover. It is possible to meet the whole spectre of tasks, but such a policy and strategy will in most cases probably cost more money than the Swedish Government is willing to provide. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Denna uppsats behandlar tysk operationskonst under andra världskriget utifrån ett tidsperspektiv med betoning på rörligt försvar inom ramen för en operativ defensiv. Detta är en teorikonsumerande uppsast som syftar till att utveckla förståelsen av begreppet kraftsamling i tid. Robert Leonhards teori om tidsaspektens betydelse appliceras på en teoretisk ansats om tysk operationskonst  och på den tyska defensiven i Donkröken vintern 1942-1943.

Krigföringsförmågan i en försvarsmakt är bland annat beroende av en god anda. Under perioden 1990-2010 har det militära maktmedlet över den Svenska krigssjukvården minskat i takt med att dessa delar avvecklats. En uppgift vilken därmed måste lösas av den offentliga sjukvården. Tillgången till adekvat sjukvård i krig är alltjämt viktig för bibehållandet av moralen i förbanden, och därmed uppstår ett dilemma då ansvarsflytt skett från Försvarsmakten till, i huvudsak, landstingen, vars beslutsmekanismer inte nödvändigtvis är de samma såsom i Försvarsmakten. Dessutom minskar Försvarsmaktens inflytande över krigssjukvårdens utförande och inriktning. Genom att analysera de gällande riskhanteringsmodellerna för Försvarsmakten och Sveriges Kommuner och Landsting ur ett riskfilosofiskt perspektiv undersöker denna uppsats förutsättningarna att kompensera för denna ansvarsomfördelning. Risken för sjunkande moral kan anses uppstå såsom en konsekvens av överförandet av ansvar. Uppsatsen diskuterar även förslag på åtgärder vilka skulle kunna nyttjas för att undvika en nedgång i moral vid ett väpnat angrepp mot ett nutida Sverige

Propositionen Ett användbart försvar från 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet – ersättningen blev vad som kommit att kallas en ”solidaritetstrategi”. Parallellt med denna strategiska omläggning har omfattande förändringar skett på andra områden inom säkerhetspolitiken, bl.a. i det att värnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden är inte självklara. Utgångspunkten i undersökningen är därför att söka klargöra hur väl den svenska säkerhetspolitikens mål och metoder hänger samman, givet att utformningen av dessa är sprungna ur olika faktorer. Föreligger överensstämmelse, dels inbördes mellan olika metoder för att nå målen, dels mellan dessa metoder och den övergripande målsättningen, eller går det att identifiera brister och oklarheter? Den metodologiska utgångspunkten har varit en innehållslig idéanalys, där propositionen Ett användbart försvar tillsammans med regeringens utrikesdeklaration använts för att teckna en bild av den säkerhetspolitiska målsättningen och strategin utifrån den strategiska hierarkin. Denna bild har i sin tur sedan analyserats med utgångspunkt i begreppet policykoherens. Slutligen har analysen placerats i en kontext, i det att den sätts i relation till motsvarande förhållande i den föregående svenska säkerhetspolitiska epoken, det kalla kriget. Undersökningen visar att den säkerhetspolitiska strategin hänger relativt väl samman på de högre nivåerna, i det att den betonar samarbetesstrategier för att nå säkerhet tillsammans med andra länder. I de stratgier som syftar till konkret genomförande återfinns dock koherensproblem, främst knutet till den unilaterala solidaritetsförklaringen och den militära allianfriheten; säkerhet ska skapas tillsammans med andra, men samtidigt saknas garantier för att hjälp faktiskt kommer i händelse av kris eller konflikt. Mindre koherensproblem uppstår som följd av detta, men förekommer också självständigt i det att hotbilden som beskrivs i propositionen är mångtydig och därmed undandrar sig den analys som skulle krävas för att kunna beskriva politiken som sammanhängande.

Syftet med uppsatsen är att i ett förändrat omvärldsläge, med ett Ryssland som visat sig berett att använda det militära maktmedlet, undersöka hur arbetet med civilt försvar implementeras på kommunal nivå. Detta genom att skapa en bild av hur kommuner arbetar med krisberedskapsplanering och om detta arbete påverkas av lärdomar från tidigare extraordinära händelser. Uppsatsen svarar genom en fåfallstudie av två kommuner på frågeställningarna: Hur har den nationella säkerhetsstrategin från 2017 påverkat kommunernas planering inför och vid extraordinära händelser i fredstid och inför höjd beredskap? Hur påverkar kommunernas tidigare erfarenheter av kriser planeringen? Studien har genomförts som textanalys av kommunala planer och genom intervjuer av tjänstemän och politiker i två mindre småländska kommuner. Empirin har analyserats genom att använda en analysmodell utgående från Lennart Lundquists implementeringsteori. Resultatet visar att det förändrade omvärldsläget inte konkret påverkat arbetet, men bidragit till att ämnet har aktualiserats. Tidigare erfarenheter påverkar kommunernas arbete vilket till viss del ses i planer och styrdokument och till stor del märks i förståelse och inställning. Studiens viktigaste slutsats är att de övningar och utbildningar som bedrivs bör innefatta verksamheten i höjd beredskap och civilt försvar, vilket kommunerna brister i. För att detta skall implementeras krävs tydliga styrningar om vad som ska övas. / The purpose of this essay is to examine how Swedish municipalities handles civil defense in the context of a new threat level where the Russian leadership has proved willing to use military power to achieve political goals. The essay is a case study of two Swedish municipalities answering the following questions: How has the national security strategy from 2017 influenced the planning before and in extraordinary events both in peacetime and in high readiness? How do the municipalities’ previous crises experiences affect planning? The study was conducted by analyzing municipal documents and plans as well as interviews with officials and politicians in two small municipalities. The empirical data has been analyzed by using a model based on implementation theory by Lennart Lundquist. The study argues that the new threat level and the situation within Europe hasn´t influenced the municipalities significant but it has actualized the subject. Earlier crisis experiences affect the crisis management within the municipalities which in some ways can be seen in plans but mostly in the understanding and the attitude among citizens as well as among professionals and politicians. In summary, the most important conclusion is that training and education should include the activities in high readiness and civil defense in order to reduce the lack of knowledge of the municipalities within this topic. It takes clear guidance and steering from the government on what to practice.

I Sverige under kalla kriget pratade inte politisk och militär ledning så mycket om strategi. Det fördes vissa strategiska resonemang i försvarsberedningar och -beslut, och det var ett ämne som officerare läste på sina skolor på sin höjd. Fokus låg mer på operativ planering som sköttes av militärområdesbefälhavarna med sina tilldelade resurser i form av armé-, marin- och flygförband. Hela landet skulle försvaras. Man uppdaterade sin planering och det handlade mer om att tänka administrativt snarare än strategiskt. Efter kalla krigets slut började det föras lite mer varierade strategiska resonemang i försvarsbesluten, men oftast låg tyngdpunkten på att anpassa hotbilden så att man kunde göra reduceringar i Försvarsmakten vilket gjordes fram till 2005. Nu var Försvarsmakten så liten – och tillsammans med krigen i Georgien 2008 och Ukraina 2014 som blev påminnelser om att världen fortfarande innehöll existentiella hot mot staters frihet och självständighet – så insåg både politiker och militärer att man måste bli tydligare med vad som förväntades av Försvarsmakten. 2002 kom Militärstrategisk doktrin ut, vilket var Försvarsmaktens första försök att tänka strategiskt. De strategiska diskussionerna blev mer dynamiska i försvarsberedningarna under 2000-talet, tills regeringen 2017 släppte Nationell säkerhetsstrategi. För första gången i modern tid fanns nu politiska och militära strategiska inriktningsdokument samtidigt. I Clausewitz berömda citat ”kriget är en fortsättning av politiken med andra medel” menar han att det är politiken som skapar kriget och det är politiken som ska leda kriget och medlet för det är strategi. Försvarsmakten förekom regeringen med 15 år när det gäller strategiska tankar, men nu när det finns en nationell säkerhetsstrategi på plats så infinner sig frågan om de är koherenta med varandra? Leder politiken militären strategiskt? Talar man i samma eller likalydande termer? Identifierar de samma mål, medel, metod och miljö? Är Försvarsmakten en lojal utförare av politisk vilja? Denna uppsats beskriver skillnader och likheter mellan Nationell säkerhetsstrategi och Militärstrategisk doktrin för att få svar på frågan om det råder överensstämmelse dem emellan.

No description available.