One major challenge of credibility in a small state’s deterrence of a superpower lies in how the deterrence strategy is being communicated. If different leading actors within a state communicates different messages, credibility will be affected. This thesis examines the importance of communication in deterrence by studying how different actors in Sweden can be interpreted, using Stones theory of conventional deterrence, how concordant these actors are and how this concordance has been affected by Russia’s ongoing war in Ukraine. This case study examines speeches made by the Swedish government, opposition, and armed forces before Russia’s illegal annexation of the Crimea peninsula and after Russia’s full-scale attack on Ukraine. The material is collected from the annual conference for defence- and security policy held in Sälen, 2014 and 2023. The results show that the concordance in the message has increased and that the unity between the three actors is noted especially.

In January of 2022 the Swedish Psychological Defence Agency was established with the overarching aim of countering the spread of misinformation as well as strengthening Sweden’s psychological defence. Despite making several media appearances and launching a public awareness campaign ahead of the 2022 general election, the agency has remained relatively unknown amongst the public. Because of its recent beginnings, scientific inquiry into the agency’s operations is at the time of writing also scarce. This study aims to contribute to fill this knowledge gap by exploring the ways of thinking that underlie the agency’s work. Specifically, the study is interested in the agency’s reasoning regarding the problems that it aims to solve. By applying Carol Bacchi’s poststructural ‘What’s the Problem Represented to be?’ (WPR) approach on four of the agency’s publications the study analyses implicit problem representations as well as underlying presuppositions and patterns of logic within the agency’s discourse. The analysis finds four recurring problem representations throughout the publications: a lack of knowledge, lack of effective cooperation, insufficient governmental oversight, and an inadequate will to defend the country. Furthermore, one of the study’s main conclusions is that there is a strong logic of security underlying the agency’s reasoning, in which the spread of misinformation is primarily regarded as a threat to state security. It is through this logic that the agency’s commitments and proposed solutions appear as reasonable and legitimate. The study also highlights several silences within the problem representations and discusses alternative ways of thinking about the issue.

By a comparative analysis of Norway's and Sweden's total defense concepts this study aims to enhance the comprehension of how total defense can be designed in concordance with membership in a military alliance. The observed differences are attributed to dissimilarities in the country´s military alliance membership and to additional case related important dissimilarities of geographical characteristics and historical experiences. The findings indicate that the Norwegian military dimension of total defense is tailored for swift response, whereas the Swedish equivalent emphasizes endurance. Regarding the civilian, informational, and psychological dimensions Norwayplaces greater emphasis on compulsory military service and exhibits limited apprehension for public defense willingness, while the Swedish counterpart highlights voluntary participation and expresses significant need for psychological defense. The study concludes that differences in the total defense concepts can be linked to the country’s dissimilarities and theory of path dependency complements with interesting explanatory power.

Does actors desire something more than survival in international politics? The Swedish neutrality politics that was developed during the Cold war can be described as a part of a national self-image, a type of political identity which constituted Sweden´s narrative nationally and internationally. The political identity commenced a change during 2009 with the solidarity politics, an adaption to the changed situation in the Baltic Sea as well as in Europe. The defence policy for Sweden 2016-2020 describes that a new Total defence with a strengthened defence economy is needed to face this situation. The traditional concepts of security within international relations usually derives from the survival of the actors and the interests that this entails. Theories about ontological security argues instead that the purpose of an actor´s actions aims to maintain its self-identity needs. Ontological security can therefore be used to understand the underlying motives and drives that causes policy changes such as defence policies. This study shows that the motives and drives behind the new Swedish Total defence according to Brent J. Steels perspective on ontological security can be understood as a will to uphold Sweden´s ontological security. The drives for Sweden´s actions can be described as a will to maintain the continuity in the biographical narrative as a sovereign, democratic and solidarity actor both nationally and internationally. The motives behind the decision-making processes are formed by the Swedish identity as a strong advocate of human rights and conflict prevention and war. Certain discrepancies can be understood in the chosen empiricism and Swedish action regarding shortcomings in the long-term material supply, defence economy and personnel supply within the total defence. This can be interpreted as potential threats towards the Swedish ontological security.

In the small town of Västergarn on Gotland lies a rather impressive rampart, circa one kilometre long. Excavations of the area inside of the rampart, as well as excavations of the rampart itself, have yielded no conclusive answers regarding the dating and main purpose of the rampart and the settlement that supposedly lies within. This paper aims to shed some light on the date and purpose of the Västergarn rampart. This will mainly be done by a comparative study, where the Västergarn Rampart will be compared to other ramparts, one in Waterford and one in Birka. In this analysis the construction, mainly of the core construction of the ramparts, will be taken into consideration but aspects such as terrain and building material will also be considered. The results of earlier research in and around the Västergarn area will also be used to then come to a comprehensive theory regarding the dating and purpose of the Västergarn rampart.

<p>Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.</p>

<p>Artikelserien "Hudhunger" som Dagens Nyheter publicerat under våren 2004 har varit en inspiration för oss när vi har skrivit vår uppsats. Serien har belyst begreppet beröring och dess betydelse för oss människor. I litteraturgenomgången presenterar vi först begreppet beröring kopplat till barnkonventionen och förskolans läroplan, varför beröring är så viktigt för oss leveande varelser genom hela livet. Vi tar även upp vad beröringsbrist kan leda till och dess effekter. Vidare presenterar vi hur beröringskänslighet, eller taktilt försvar kan yttra sig och hur man kan arbeta med dessa barn som har dessa svårigheter. Det kan också finnas misstänktsamhet vid beröring av barn. I det avsnittet presenterar vi varför beröring är viktigt för att motverka dessa misstänksamheter då barnen bygger upp mer förståelse för bra och dålig beröring. Slutligen tar vi upp om det finns någon skillnade mellan pojkar och flickor, hur de upplever beröing, enligt forskare. </p><p>I vår undersökning har vi gjort en enkät genom kvalitativ metod där vi undersökte hur pedagoger arbetar med beröring i förskolan. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor i två mellanstora städer i Sverige. Resultatet visar att de pedagoger som besvarat vår enkät har kunskap om beröring och beröringskänslighet. Samt att de har en positiv syn då de arbetar aktivt med beröring i form av exempelvis massage och taktila lekar. Vi anser att beröring ska vara en naturlig del i förskolans verksamhet och att vår uppsats uppmärksammar vikten av beröring och ett fortsatt arbete med beröring.</p>

Artikelserien "Hudhunger" som Dagens Nyheter publicerat under våren 2004 har varit en inspiration för oss när vi har skrivit vår uppsats. Serien har belyst begreppet beröring och dess betydelse för oss människor. I litteraturgenomgången presenterar vi först begreppet beröring kopplat till barnkonventionen och förskolans läroplan, varför beröring är så viktigt för oss leveande varelser genom hela livet. Vi tar även upp vad beröringsbrist kan leda till och dess effekter. Vidare presenterar vi hur beröringskänslighet, eller taktilt försvar kan yttra sig och hur man kan arbeta med dessa barn som har dessa svårigheter. Det kan också finnas misstänktsamhet vid beröring av barn. I det avsnittet presenterar vi varför beröring är viktigt för att motverka dessa misstänksamheter då barnen bygger upp mer förståelse för bra och dålig beröring. Slutligen tar vi upp om det finns någon skillnade mellan pojkar och flickor, hur de upplever beröing, enligt forskare. I vår undersökning har vi gjort en enkät genom kvalitativ metod där vi undersökte hur pedagoger arbetar med beröring i förskolan. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor i två mellanstora städer i Sverige. Resultatet visar att de pedagoger som besvarat vår enkät har kunskap om beröring och beröringskänslighet. Samt att de har en positiv syn då de arbetar aktivt med beröring i form av exempelvis massage och taktila lekar. Vi anser att beröring ska vara en naturlig del i förskolans verksamhet och att vår uppsats uppmärksammar vikten av beröring och ett fortsatt arbete med beröring.

Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.

Det nätverksbaserade försvaret (NBF) är en vision som kommer att ställa många nya krav. Såväl rent tekniskasom organisatoriska. För mig har de organisatoriska aspekterna av NBF varit av särskilt intresse. När jaghar tagit del av skrifter och samtal rörande det nätverksbaserade försvaret har jag speciellt fäst mig vid att detibland framkommer att en självsynkroniserande organisation skulle vara det optimala slutmålet. Jag har självtjänstgjort inom olika befattningar inom flygvapnets ledningssystem, först STRIL – 60 och sedan Flygvapnet2000. De erfarenheter jag själv har gjort under min tid i Flygvapnet har lett mig fram till slutsatsen att själsynkroniseringvar den sämsta tänkbara av reservnivåer. För att komma lösning på gåtan om organiseringsproblematikennärmare har jag med utgångspunkt från teorier om organisatoriska framgångsfaktorer valt attgenomföra ett antal simuleringar. Jag har vid två tillfällen simulerat ett luftförsvarsscenario, vid dessa tvåtillfällen användes två olika uppsättningar av deltagare. Vid första simuleringstillfället gavs deltagarna tydligaroller och arbetsbeskrivningar, i denna uppsats kallade ”Beslutsregler”. Vid det andra tillfället fick deltagarnaendast en roll tilldelad, de fick sedan utifrån sina tidigare erfarenheter forma dessa roller. Vid varjetillfälle har det dessutom gjorts två delsimuleringar med skilda organisatoriska och tekniska förutsättningar.De kategorier av personal som funnits med under simuleringarna är, flygförare, flygstridsledare, chefsflygstridsledareoch luftförsvarsledare. Vid båda tillfällena fick deltagarna i uppgift att luftförsvara Stockholm.För att mäta effektskillnader i vad de olika organisationerna lyckades uppnå vid de olika simuleringstillfällenaså erhölls poäng för varje mål deltagarna lyckades bekämpa. Målen i scenarierna har haft olika poängvärdeberoende på om de har varit på väg mot Stockholm eller andra geografiska områden, där målen motStockholm gett högst poäng. Vid analys av slutresultaten framkommer en del mycket intressanta skillnaderpå vad de olika organisationerna lyckades åstadkomma och även hur de agerade, bl.a. visade det sig att centraliseradledning inte alltid är av ondo. / During my career in the Royal Swedish Air Force I have served in several different positions,amongst them I can mention the ones as weapons controller and fighter allocater.During the recent years, I have through the reading of different books and discussionswith my colleagues, encountered the opinion that self-synchronised organisationswould be the ultimate goal when organising Network Centric Warfare. My own experiencewas that this was the last option used after everything else had failed. In Swedishlitterateur regarding Network Centric Warfare, you can see the expression of a will to beable to change command philosophy from centralised command to a decentralised anddelegated (Auftragstaktik) command. In this essay I have examined the effectiveness oftwo different organisations, the first one more like a classic hierarchic organisationcomplemented with rules regarding responsibilities for each participant. The participantsin the second organisation only got a role and then had to fulfil this role drawingon their previous experience from working in the Air Force. The participants were allAir Force officers and each one of them could only participate in one of the organisations.The organisations were then tasked to carry out counter air operations in a simulator.Their only mission during the simulations was to protect the city of Stockholm. Inthe simulation the participants met a pre-recorded adversary, for the elimination of atarget the organisations were awarded points. The target heading towards Stockholmearned each organisation more points then other targets. The accumulated points thengave a rating for their effectiveness. The result was then analysed with the help of theoriesregarding what is needed for organisational success and theories regarding networkorganisations. The conclusions clearly state that the organisation with the rules achieveda better result, especially when the technical conditions degenerated. This organisationeven succeeded to improve their result with degraded technical conditions, the otherorganisation got a lower result during the same circumstances. One of the main reasonsthe organisation who had to rely on their previous experience from the Air Force nevergot up to the same standard as the other organisation, was due to the fact that they hadto spend more time to get them selves organised. Furthermore my examination showsthat networks are very complex and hard to overlook for an individual person. Thisleads to problems when you want to communicate in the network and also severe problemswhen it comes to optimizing the efficiency of the network. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05