Kriget är ett återkommande ämne och ständigt produceras ny litteratur och andra dokumentationer i ämnet. På många platser runt om i världen finns det även fortfarande spår från krigsåren, detta inte minst i Finland. Under denna tidsperiod deltog Finland i två krig: vinterkriget 1938 och fortsättningskriget 1941-44. Om dessa krigsrelaterade händelser har det skrivits i mängder, både skönlitterärt och historiskt, även på individnivå där hågkomstmaterial samlats in. Det här är ingen uppsats om kriget i sig, utan om hur man berättar om det samt vad dessa berättelser säger om just individ och kollektiv. Oral history, den lilla människans egen berättelse, skiljer sig från de historiska berättelserna på så sätt att de täcker in personliga reflektioner och en individuell skildring. Det folkliga berättandet om fortsättningskriget är just vad denna uppsats avser att titta närmare på.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret. De bildreportage som har undersökts är främst bilder porträtterande svensk militär och statsministern, tysk militär samt militärer tillhörande andra nationaliteter.

“this Unpleasent klientel” A study on refugee care in Växjö between the years 1944 and 1947. The purpose of this study was to examine the treatment of sick refugees in Växjö in the 1940s. To achieve this a combination of quantitative and qualitative methods were used. The material found in the local archive and local newspaper was then put together and analyzed from the theoretical perspective, gender, class, ethnicity and social status. The result of this study shows that there were two main treatment wards for refugees, one that was supposed to treat women and children with active tuberculosis and the other ward treated refuges with “epidemic diseases.” Foreign citizens were also taken care of in other words that were also not meant for refugees only, like the Epidemic hospital, which treated about 80 patients of a foreign nationality between 1944 and 1946. This study shows that the patients were admitted at epidemic hospitals in different migration waves, first mostly people from Estonia, most likely people from concentration camps and then a lot of children from Dutch refugee camps in Sweden. The last group registered at the hospital where of young French women. The first waves of refugees suffered from diseases such as diphtheria and typhus, but the latter hade scarlet fever that was normal at the time in Sweden. Of all the hundreds of foreigners that were treated in Växjö during this timeframe, their where were three different ethnic groups: Estonian, Polish and Jews that brought fought complaints about the care given to them. The complaints included everything from medical care to the living conditions, but it seems as if the complaints were of no avail.

No description available.

Jag har i denna uppsats undersökt Rusthållningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstäckande – om än ej helt homogen! Rusthållen bildades för att ge ekonomiskt bistånd till svenskar från regionen som åkte över till Finland för att strida sida vid sida med våra finska ”bröder”. En tid efter det att de lokala rusthållen bildats grundades Centrala Rusthållet. Centrala Rusthållets målsättning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd på de orter och i de regioner där det inte fanns några lokala eller regionala rusthåll. Den lokala föreningen betalade ut pengar både till de frivilligas anhöriga och direkt till de frivilliga som kompensation för bland annat förstörda kläder. I uppsatsen har jag granskat ett lokalt Rusthåll vid namn Strängnäs-Mariefredsortens Rusthåll för Finlandskämpar. I denna förening har jag kommit fram till att det finns en socioekonomisk bredd bland den anslutna medlemspopulationen. Jag har kommit fram till detta genom att dela in medlemmarnas yrken i grupper så som kyrka, vård och skola etcetera. Jag har även, för att styrka detta, letat upp medlemmarna i 1940 års taxeringslängd och där hittat en väldigt stor spridning på inkomstnivåerna bland de enskilda medlemmarna. Vidare har jag kunnat konstatera att denna förening till största delen består av män. Det går därför att hävda att den lokala föreningen i Strängnäs-Mariefred har en könstendens. En tendens som understryks av de facto att föreningens styrelse enbart består av män!

Den Svenska Norgehjälpen bildades den 31 augusti 1942. Under de följande tre åren inrättades ett 700-tal lokalkommittéer runt om i landet, däribland Tunabygdens Norgekommitté samt Grängesbergs Norgekommitté. Syftet med denna uppsats är att undersöka de två organisationerna, samt även aktiviteterna kring dess närområde. Materialet till denna uppsats är hämtat från de lokala kommittéernas arkiv samt från de tre dalatidningarna; Dalademokraten, Falukuriren samt Borlänge tidning. Det totala värdet av insamlade medel i Grängesberg uppgick till ungefär 60 000 kronor i kontanta medel, för Tunabygdens Norgekommitté uppgick värdet till ungefär 109 000 kronor. I båda fall tillkom även husgeråd, klädinsamlingar samt livsmedel. Tidningsundersökningen begränsades att innefatta de annonser, artiklar samt notiser vilka berört insamlingar, evenemang och aktiviteter kring Norges nationaldag den 17 maj, mellan åren 1942-1945. Resultatet från denna vittnade om ett utbrett stöd för den svenska Norgehjälpen och Norge för övrigt. Av de tre tidningarna var det tidningen Dalademokraten som innehöll mest information och upplysning om läget i Norge. Perioden mellan den 9e och 21 maj, mellan åren 1942-1945 förekom det sammanlagt 63 stycken notiser, 80 stycken artiklar samt 43 stycken annonser med avsändare samt totalt 9 stycken annonser som saknade avsändare.

The purpose of this study was to identify the way in which history textbooks from the 1980s, 1990s and 2000s used for grades 7-9 depicts World War II from a eurocentric perspective. A qualitative textual analysis was used to achieve the purpose. Three history textbooks from each decade was included in the study, also comparisons have been made to see any changes over time. The study used John M. Hobson matrix describing how the Occident and the Orient are defined from a eurocentric perspective. In the matrix, there are two different sides for the eurocentric discourse to reveal itself. One is "The dynamic west" that includes values ​​such as "civilized", "democratic" and "restrained". The second part is "The unchanging east" where values ​​such as "wild/savage," "corrupt" and "chaotic" are included. One result from the study, among other things, is that the books from the 1980s depict Germany as an actor affecting values ​​in "The dynamic west". This is not the case in the books from the other studied decades. USA is the most clearly depicted country from a dynamical west perspective during all studied decades. The former colonial empires France and Britain are depicted either neutral or so concerns the countries values ​​for "The dynamic west". There is no book that places France and Britain on the other side of the matrix. Japan is the country that is mostly depicted in a way that can be linked to "The unchanging east" comparing to the other countries in the study. This is the case for all studied decades. The study also concluded that there are larger differences between the individual books the way in which stories about the Second World War are eurocentric than it is between decades. The conclusion from the study is that teachers should be alert concerning of the pupils development of history perspective and identity, given that the books that the study has analyzed depicts the Second World War from a eurocentric perspective.   Keywords: World War II, Eurocentrism, The dynamic west, The unchanging east, Textual analysis

This essay investigates how the chapters of the interwar and the Second World War have changed in the high school history textbooks during the period from 1944 to 2008. In the study eleven history textbooks have been studied, most quantitatively but also qualitatively. For example the number of pages and rows devoted to different subjects and countries are compared in the books over time. The result of the study shows that there are some big changes over time but in most sections there are also big differences between the books, which make it harder to draw general conclusions. There are a lot more names, pictures and dates in the newer books compared to the older ones, although the number of different names is about the same in all the books. As for how much of the textbooks which are about the interwar and the Second World War there has been a little but discernible increase in the newer books compared with the older ones. As for the Scandinavian and Swedish history there have been almost no changes over time in the chapter of the interwar period, but a distinct increase of both areas in the chapter of the Second World War, in the books from the 21th century. The disposition of the interwar period has also changed a little. The new books write more about the great economic crisis, and less about the democracies. In the case of the democracies the newer books write less about the developments in Great Britain and France, but more about that in USA. When it comes to the dictatorships there are no general changes percentage but the newest books write more rows about the dictatorships. The newer books write more about Germany than the older, especially the two newest ones. In the space devoted to Soviet Union and Spain there are no clear changes over time while the space devoted to Italy and Turkey in the books has decreased with time. In the oldest books there was quite some space devoted to Japan then it decreased in some books but then increased and more is written about Japan in the newest books. As for China the newer books write less about the development in the country during interwar period than the older books. The two genocides, the Holocaust and the communists genocide, have quantitatively been given more space and have asserted themselves in the books headlines and been given own sections in the newest books. The number of pictures of the genocides has also increased, especially in the books of the 21th century.

This essay is about the circumstances of the sport association Orgryte Idrottssallskap (OIS) in the years 1943–1960. The purpose is to find out if the association can be called a democratic people's movement project by studying how the boards relationship to different groups like women, different social classes and political groups looked like and thereby problematizing how the association's relation to democratic integration and democratic ruling. The method used when studying the board’s meeting protocols from the years 1943–1960 is characterized as qualitative reading with hermeneutically inspired elements. The method is suitable for answering questions about Orgryte IS's relation to democratic integration and democratic ruling. The survey has shown that the association was not ruled democratically in the years 1943– 1960 and that the association had different approaches to different groups. Furthermore, the study has shown that economic conditions affected the association's opportunities to practice sports as well as the opportunities to have a democratic content. The study of the board’s meetings protocol has shown that the Second World War affected the associations work.

Jean Françaix (1912 – 1997) var en av 1900-talets prominenta franska tonsättare. 1942, mitt under tyskaockupationen av Frankrike, skrev han verket Divertissement för fagott och stråkkvintett. Fastän styckets historia kanske är okänd, så har Françaixs verk blivit en del av standardrepertoaren för fagott sedan den publicerats året 1973. I detta examensarbete analyseras Françaixs verk med hänsyn till dess historiska kontext. Syftet med arbetet var att få en fördjupad kunskap både när det gäller stycket samt Françaix som tonsättare. Genom analysen har jag fått en inblick av Françaixs användning av bland annat harmonik, rytmik, influenser från andra musikstilar och framförallt humor.