Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra. Resultatet visar även ett underlag i form av ett visualiseringsmaterial till en bilduppgift med syfte att lära elever främmandegöringens retoriska figurer.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret. De bildreportage som har undersökts är främst bilder porträtterande svensk militär och statsministern, tysk militär samt militärer tillhörande andra nationaliteter.

Med denna uppsats vill vi väcka tankar om rådande synsätt inom företagsutveckling. Vi har valt att fokusera på ett av de första stegen i en verksamhets profilering, nämligenaffärsplanering. Affärsplanering är ett allmänt känt begrepp i vårt företagssamhälle ochen god affärsplan har under de senaste decennierna nästintill klassats som synonymt medframgång. Vår avsikt med denna uppsats är att kasta en ljusglimt över affärsplanens fokusoch institutionaliserade roll för att sedan visa på hur man med ett kreativare synsätt kanlyfta fram verksamhetens profil i utformandet av planen, och det på ett mer visuellt ochtilltalande sätt.Då vi önskade att först skriva en affärsplan, som den är tilltänkt och rekommenderad attse ut, kände vi att vår studie skulle ge bäst utfall om vi applicerade detta på ett praktikfall.Vi sökte därför upp ett företag och fann då en verksamhet som har drivits i fem år utan enutformad affärsplan. Nu kände ägaren till företaget att tiden var inne och det var av storvikt att det genomfördes innan verksamheten kunde ta nästa steg i utvecklingen. Vi har ivår studie fördjupat oss i affärsplanens historia och dess funktion, allt för att få en så djupinsikt i ämnet som möjligt samt för att kunna skapa en så tillförlitlig och korrektaffärsplan som möjligt. Under arbetsprocessen har vi sedan valt att låta oss inspireras avalternativa teorier och studier som inte är vanligt förekommande i denna kontext, vi villemed hjälp av dessa försöka frigöra oss ifrån förutfattade meningar om affärsplanens givnastruktur, att försöka ”se utanför boxen”. Detta för att i vårt nästa steg i utformandet avaffärsplanen ta hjälp av dessa ”alternativa” teorier, så som vi finner till exempel estetikoch narrativism, och på så sätt försöka skapa en så tilltalande och inspirerande affärsplansom möjligt. Syftet med denna uppsats utgörs av studier av de teorier som hjälpt oss attbeskriva och vidare analysera begreppet affärsplan, för att på så sätt kunna komma framtill det mål vi hade, det vill säga att göra en affärsplan åt ett specifikt företag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikationen mellan skaparen av ett verk och betraktaren vad avser kyrklig, monumental konst. Med andra ord vill jag beskriva kyrkobesökarens tolkning av verket, ställt mot konstnärens avsikt. I detta syfte gör jag en fallstudie, en analys av altarfresken Kristi återkomst, vilken finns i Kastlösa kyrka och är utförd av Waldemar Lorentzon 1953-1954.Min metod är att ställa en beskrivning av hur fresken tolkas av mig själv utan föregående specialstudier (receptionen) mot en rekonstruktion av Lorentzons avsikter med verket (intentionen). Den första delen görs som en semiotisk analys. Den andra delen innehåller bl a studier av Lorentzons bibelstöd för fresken, en genomgång av texter av personer som talat med Lorentzon, en jämförelse med Lorentzons målning i Ryssby kyrka samt vidare en analys av skisser till fresken. Dessutom görs en särskild bildretorisk analys.Undersökningen visar att freskens grundläggande mening uppfattas väl av en betraktare utan särskilda förkunskaper. Men bilden har också ett mera svårtillgängligt innehåll. Det gäller i första hand bibelstödet för den stora Kristusbilden, symboliken i ett storskaligt geometriskt mönster i fresken samt en möjlig influens av Lorentzons egna andliga engagemang. Den bildretoriska analysen visar att fresken innehåller ett stort antal retoriska element.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter. Med ett narrativt förhållnings­sätt analyserades sedan intervjuerna, och de bilder, som på särskilda sätt betonades och utgjorde centrala aspekter av elevernas berättelser, studerades med avseende på sina retoriska dimensioner, såsom dessa är utvecklade av Göran Sonesson. Resultatet visade inga direkta kopplingar mellan bildernas retoriska dimensioner, och hur de bilderna valdes för att diskuteras, eller användas, praktisk eller teoretiskt. Man kunde dock iaktta andra mönster, bland annat konsthistoriska och strukturella ”dramaturgiska” sådana.

Världen står idag inför en hållbarhetskris och medlemsländerna i Förenta nationerna, FN, har accepterat Agenda 2030 och de Globala målen. Det innebär ett hållbarhetsarbete på många olika plan, där målet bland annat är att klimatkrisen ska vara löst senast år 2030. Ett varumärke som ständigt har arbetet för hållbar utveckling är Pantamera. Syftet med den här studien är att undersöka hur Pantamera använder retoriska verktyg för att kommunicera återvinning i reklamkampanjen där artister ”återvinner” Pantamera-låten. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och en retorisk analys. Studien utgår ifrån teorier om retorik och bildretorik samt ekologisk hållbarhet. Resultatet visar att alla reklamfilmer sprider budskapet om att återvinna pant för miljöns skull. I varje reklamfilm går det även att identifiera andra budskap. Ethos, logos och pathos används i samtliga reklamfilmer med hjälp av exempelvis artisterna, människorna och låttexterna. Majoriteten av de bildretoriska begreppen förekommer i reklamfilmerna. Det sker i form av ljussättning, kameravinklar, jämförelser, belysning av närheten mellan att panta och hållbarhet samt att panta (delen) står för hållbarhet (helheten). Omvänd synekdokebild används endast i Rolandz reklamfilm och metaforisk bild förekommer inte i Kaliffas reklamfilm. Ekologisk hållbarhet inkluderas med hjälp av exempelvis djur, artisternas agerande, låttexter och omgivningar. / Today, the world is facing a sustainability crisis and the member states of the United Nations, UN, have accepted Agenda 2030 and the Global Goals. This means sustainability work on many different levels, where, among other things, the goal is for the climate crisis to be resolved by 2030. A brand that has constantly worked for sustainable development is Pantamera. The purpose of this study is to examine Pantamera's use of rhetorical tools for communicating recycling in the advertising campaign where artists "recycle" the Pantamera song. The analysis has been implemented by using a qualitative content analysis and a rhetorical analysis. The study is based on theories of rhetoric and image rhetoric as well as ecological sustainability. The results show that all advertising films spread the message of recycling for the sake of the environment. In each advertising film it is also possible to identify other messages. Ethos, logos and pathos are used in all advertising films with the help of, for example, the artists, the people and the lyrics. The majority of the image rhetorical concepts appear in the advertising films. It occurs in the form of lighting, camera angles, comparisons, illustrating the connection between depositing and sustainability but also to deposit (the part) stands for sustainability (the whole). Reverse synecdoche image is used only in Rolandz's advertising film and metaphorical image does not appear in Kaliffa's advertising film. Ecological sustainability includes with the help of, for example, animals, artists' action, lyrics and surroundings.