Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret. De bildreportage som har undersökts är främst bilder porträtterande svensk militär och statsministern, tysk militär samt militärer tillhörande andra nationaliteter.

I denna uppsats studeras vilka teman, samt vilka formala och estetiska likheter och skillnader som förekommer i tävlingen Årets Bild, med fokus på vinnarbilderna under åren 2004-2014 i kategorin med samma namn. En innehållsanalys har gjorts på de elva bilderna och även en mer djupgående semiotisk och formal analys på fyra av dessa. Materialet blir belyst utifrån Susan Sontags teorier om att se andras lidande, Greenwood och Smiths undersökning av tävlingen Picture of the Year, samt Roland Barthes teorier om text och bild. Resultatet av studien visar att de teman som främst förekommer inom tävlingen är brott/terrorism och att bilderna nästan uteslutande avbildar en händelse efter att de ägt rum. Resultatet visar att text och bild hör ihop och att bilderna i många fall förlorar sin betydelse utan en beskrivande text. Tolkningen av bilderna är beroende av texter som placerar dem i en kontext. Över lag visar bilderna på lidande av olika slag. Det kan vara långvarigt lidande, framtida lidande eller direkt lidande- som direkt visar på döda eller skadade människor. De bilder som är mest brutala är de bilder som visar på händelser nära eller i Sverige.