• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Yrke i förändring : om pressfotografers syn på teknikutvecklingen och arbetet ur genusperspektiv

Frankova, Vera January 2005 (has links)
<p>Fotografi handlar om teknik. Det gäller att ha rätt kamera vid rätt tillfälle, att ha rätt inställningar vid själva fototillfället utifrån ljusförhållanden och annat samt att göra rätt vid själva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flätas samman och fotografen måste behärska dem båda för att lyckas.</p><p>För en pressfotograf är det tekniska kunnandet viktigt då en pressfotograf inte har råd att misslyckas, varken vid fototillfället eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte räddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.</p><p>I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution . I dag använder de flesta pressfotografer digitala kameror. Filmrullen har ersatts av ett minneskort, mörkrummet och kemin av en dataskärm, där bilden bearbetas. Bilden kan med hjälp av en mobiltelefon nå redaktionen strax efter att den tagits. Det handlar fortfarande om teknik, även om det i dag är viktigare att behärska en dator än att ha än kunskaper i kemi. Dessutom gäller det att vara alert – nya tekniska möjligheter introduceras hela tiden.</p><p>Kopisterna som hjälpte till att framkalla filmen och göra ut de bilder som fotografen valt ut, har försvunnit till andra arbetsuppgifter. Pressfotografen har i dag hand om hela bildprocessen, från fotoögonblicket till färdig bild för publicering, även om andra kan gripa in under processen och ha synpunkter på bildval eller hur stor bilden ska bli i tidningen. Redigerare, de som gör tidningssidan, kan också beskära bilden ytterligare efter att fotografen gjort sin beskärning av bilden, något som inte alltid ses med blida ögon av fotograferna.</p><p>Kanske kan den starka kopplingen till teknik vara förklaringen till att de flesta pressfotografer har varit och är män. Men någonting håller på att hända.</p>
2

Pressfotograf eller fotojournalist : vart är yrket på väg?

Stenius, Johanna January 2004 (has links)
<p>Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. Huvudfrågorna är:</p><ol><li>Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete?</li><li>Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren?</li><li>Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid?</li></ol><p>Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet. Den innehåller också ett porträtt av pressfotografen Paul Hansen.</p><p>Den andra delen består av en mindre kvantitativ undersökning med 28 pressfotografer i olika anställningsformer från hela landet. Den berättar om deras arbete och syn på framtiden. Resultaten ger en bild av ett fotografsverige i förändring. På redaktionerna omfördelas fotografernas ansvar, till nytta för många och till förargelse för andra. Den digitala revolutionen omkullkastar gamla arbetssätt och håller på att stöpa in de framtida pressfotografernai en ny, bredare yrkesroll.</p>
3

Pressfotograf eller fotojournalist : vart är yrket på väg?

Stenius, Johanna January 2004 (has links)
Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. Huvudfrågorna är: Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete? Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren? Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid? Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet. Den innehåller också ett porträtt av pressfotografen Paul Hansen. Den andra delen består av en mindre kvantitativ undersökning med 28 pressfotografer i olika anställningsformer från hela landet. Den berättar om deras arbete och syn på framtiden. Resultaten ger en bild av ett fotografsverige i förändring. På redaktionerna omfördelas fotografernas ansvar, till nytta för många och till förargelse för andra. Den digitala revolutionen omkullkastar gamla arbetssätt och håller på att stöpa in de framtida pressfotografernai en ny, bredare yrkesroll.
4

Yrke i förändring : om pressfotografers syn på teknikutvecklingen och arbetet ur genusperspektiv

Frankova, Vera January 2005 (has links)
Fotografi handlar om teknik. Det gäller att ha rätt kamera vid rätt tillfälle, att ha rätt inställningar vid själva fototillfället utifrån ljusförhållanden och annat samt att göra rätt vid själva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flätas samman och fotografen måste behärska dem båda för att lyckas. För en pressfotograf är det tekniska kunnandet viktigt då en pressfotograf inte har råd att misslyckas, varken vid fototillfället eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte räddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline. I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution . I dag använder de flesta pressfotografer digitala kameror. Filmrullen har ersatts av ett minneskort, mörkrummet och kemin av en dataskärm, där bilden bearbetas. Bilden kan med hjälp av en mobiltelefon nå redaktionen strax efter att den tagits. Det handlar fortfarande om teknik, även om det i dag är viktigare att behärska en dator än att ha än kunskaper i kemi. Dessutom gäller det att vara alert – nya tekniska möjligheter introduceras hela tiden. Kopisterna som hjälpte till att framkalla filmen och göra ut de bilder som fotografen valt ut, har försvunnit till andra arbetsuppgifter. Pressfotografen har i dag hand om hela bildprocessen, från fotoögonblicket till färdig bild för publicering, även om andra kan gripa in under processen och ha synpunkter på bildval eller hur stor bilden ska bli i tidningen. Redigerare, de som gör tidningssidan, kan också beskära bilden ytterligare efter att fotografen gjort sin beskärning av bilden, något som inte alltid ses med blida ögon av fotograferna. Kanske kan den starka kopplingen till teknik vara förklaringen till att de flesta pressfotografer har varit och är män. Men någonting håller på att hända.
5

Blod som droppar är det som toppar : en bildanalys av vinnarbilderna i tävlingen Årets bild under åren 2004-2014. / If it bleeds, it leeds : an analysis of the winning pictures in the Årets Bild compertition between 2004-2014

Karlsson, Theresé January 2015 (has links)
I denna uppsats studeras vilka teman, samt vilka formala och estetiska likheter och skillnader som förekommer i tävlingen Årets Bild, med fokus på vinnarbilderna under åren 2004-2014 i kategorin med samma namn. En innehållsanalys har gjorts på de elva bilderna och även en mer djupgående semiotisk och formal analys på fyra av dessa. Materialet blir belyst utifrån Susan Sontags teorier om att se andras lidande, Greenwood och Smiths undersökning av tävlingen Picture of the Year, samt Roland Barthes teorier om text och bild. Resultatet av studien visar att de teman som främst förekommer inom tävlingen är brott/terrorism och att bilderna nästan uteslutande avbildar en händelse efter att de ägt rum. Resultatet visar att text och bild hör ihop och att bilderna i många fall förlorar sin betydelse utan en beskrivande text. Tolkningen av bilderna är beroende av texter som placerar dem i en kontext. Över lag visar bilderna på lidande av olika slag. Det kan vara långvarigt lidande, framtida lidande eller direkt lidande- som direkt visar på döda eller skadade människor. De bilder som är mest brutala är de bilder som visar på händelser nära eller i Sverige.

Page generated in 0.0646 seconds