<p>Sammanfattning</p><p>Bostadsmarknaden för äldre har vuxit de senaste åren i och med att andelen äldre ökar allt mer och en boendeform som har blivit populär är seniorboendet. Många äldre är köpstarka vilket har gjort dem till en attraktiv målgrupp på bostadsmarknaden. Seniorboendet kan erbjuda en social gemenskap och ökad trygget där de boende inte behöver ägna tid och energi åt att sköta underhållet som snöskottning och underhåll vilket många inte längre vill ta hand om själva. Att driva ett seniorboende är en kapitalkrävande verksamhet och för att lyckas med att skapa ett seniorboende som går med vinst är en affärsplan en hjälp då studier har visat att affärsplanering är ett sätt att få finslipa iden, organisera företaget och minska risker förknippade med projektet. Affärsplaner efterfrågas även allt mer av investerare och andra intressenter.</p><p>Författaren har i den här studien sökt ett svar på problemformuleringen: Hur kan en affärsplan utformas med inriktning på etablering av seniorboende?</p><p>Huvudsyftet med studien är att diskutera hur företag som driver seniorboende affärsplanerar. Ett annat syfte är att utifrån en teoretisk referensram och empiriska studier utforma en affärsplan för den expansion mot seniorboende som planeras av Hållandsgården AB där författaren själv är verksam.</p><p>Studien har gjorts i form av semistrukturerade intervjuer av åtta personer inom ledningen av olika seniorboenden. Hur de har affärsplanerat och vad som har varit viktigt för deras verksamhet har analyserats utifrån teorier kring affärsplanering kopplat till seniorboende. En affärsplan för Hållandsgården AB har även tagits fram för deras tänkta expansion mot seniorboende.</p><p>Studien visar att affärsplanering är en förhållandevis ovanlig företeelse vid nystart av seniorboenden men att affärsplaner i stället används i större utsträckning för att styra och leda företaget. Detta kopplas till att affärsplanering är en tidskrävande verksamhet det finns en viss misstro till samt att Sverige inte har en stark tradition av affärsplanering. Delar som har visat sig ha stor betydelse för en affärsplan är människorna, marknaden, omvärlden och risker. En konkurrensstrategi för att få kunderna att lämna egna boendet i tid är av vikt samt en plan på hur de höga byggkostnaderna skall matchas med hyror. Även markfrågan har stor betydelse då det ofta är svårt att få tag i attraktiva tomter. Största svårigheten med en affärsplan är att göra den realistisk och samliga respondenter påpekar att det största jobbet är att förverkliga iden.</p><p>Studien visar även på utmaningar inom byggbranschen idag där statliga bidrag har tagits bort. Flera entreprenörer väljer nu att hellre renovera befintliga bostäder till att fungera som seniorboende än att bygga nytt. Det har även visat sig att många äldre bor i egna bostäder länge även om de skulle vilja flytta till bekvämare boende då det inte finns tillgängligt vilket leder till att dessa hus håller på att förfalla. Om seniorbostäder görs tillgängliga i större utsträckning kan nästa generation renovera dessa hus och stora ekonomiska besparingar göras.</p><p>Vidare forskning föreslås utifrån investerares perspektiv på affärsplanering för seniorboenden samt en jämförande studie av privata och kommunala seniorboenden.</p>

Sammanfattning Bostadsmarknaden för äldre har vuxit de senaste åren i och med att andelen äldre ökar allt mer och en boendeform som har blivit populär är seniorboendet. Många äldre är köpstarka vilket har gjort dem till en attraktiv målgrupp på bostadsmarknaden. Seniorboendet kan erbjuda en social gemenskap och ökad trygget där de boende inte behöver ägna tid och energi åt att sköta underhållet som snöskottning och underhåll vilket många inte längre vill ta hand om själva. Att driva ett seniorboende är en kapitalkrävande verksamhet och för att lyckas med att skapa ett seniorboende som går med vinst är en affärsplan en hjälp då studier har visat att affärsplanering är ett sätt att få finslipa iden, organisera företaget och minska risker förknippade med projektet. Affärsplaner efterfrågas även allt mer av investerare och andra intressenter. Författaren har i den här studien sökt ett svar på problemformuleringen: Hur kan en affärsplan utformas med inriktning på etablering av seniorboende? Huvudsyftet med studien är att diskutera hur företag som driver seniorboende affärsplanerar. Ett annat syfte är att utifrån en teoretisk referensram och empiriska studier utforma en affärsplan för den expansion mot seniorboende som planeras av Hållandsgården AB där författaren själv är verksam. Studien har gjorts i form av semistrukturerade intervjuer av åtta personer inom ledningen av olika seniorboenden. Hur de har affärsplanerat och vad som har varit viktigt för deras verksamhet har analyserats utifrån teorier kring affärsplanering kopplat till seniorboende. En affärsplan för Hållandsgården AB har även tagits fram för deras tänkta expansion mot seniorboende. Studien visar att affärsplanering är en förhållandevis ovanlig företeelse vid nystart av seniorboenden men att affärsplaner i stället används i större utsträckning för att styra och leda företaget. Detta kopplas till att affärsplanering är en tidskrävande verksamhet det finns en viss misstro till samt att Sverige inte har en stark tradition av affärsplanering. Delar som har visat sig ha stor betydelse för en affärsplan är människorna, marknaden, omvärlden och risker. En konkurrensstrategi för att få kunderna att lämna egna boendet i tid är av vikt samt en plan på hur de höga byggkostnaderna skall matchas med hyror. Även markfrågan har stor betydelse då det ofta är svårt att få tag i attraktiva tomter. Största svårigheten med en affärsplan är att göra den realistisk och samliga respondenter påpekar att det största jobbet är att förverkliga iden. Studien visar även på utmaningar inom byggbranschen idag där statliga bidrag har tagits bort. Flera entreprenörer väljer nu att hellre renovera befintliga bostäder till att fungera som seniorboende än att bygga nytt. Det har även visat sig att många äldre bor i egna bostäder länge även om de skulle vilja flytta till bekvämare boende då det inte finns tillgängligt vilket leder till att dessa hus håller på att förfalla. Om seniorbostäder görs tillgängliga i större utsträckning kan nästa generation renovera dessa hus och stora ekonomiska besparingar göras. Vidare forskning föreslås utifrån investerares perspektiv på affärsplanering för seniorboenden samt en jämförande studie av privata och kommunala seniorboenden.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet. Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer. De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument. I den empiriska undersökningen påträffades förutom ovanstående instrument försäljningsprognos, kapitalbehov, kostnadsprognos, löneprognos nyckeltal, portfolio analysis model, prissättning, uppstartskostnader och återbetalningsplan. Dessa instrument är klassificerade som övriga finansiella instrument. I genomsnitt används 4,1 instrument i respektive affärsplan. Standardavvikelsen är 2,9, vil-ket innebär att det är en stor spridning på antalet instrument. Drygt två tredjedelar (37%) av affärsplanerna innehåller två eller färre instrument medan knappt en fjärdedel (23%) av affärsplanerna innehåller åtta eller fler instrument. Undersökningen visar att det är en stor andel som har få respektive många finansiella instrument i affärsplanen, vilket är ett tecken på en fokusdifferens. Fokusdifferensen innebär att en stor del av urvalet har en väl genom-arbetad finansiell planering i affärsplanen och en stor del inte har det. Knappt tre fjärdedelar (72%) av affärsplanerna innehåller minst ett finansiellt huvudinstrument, vilket innebär att mer än en fjärdedel (28%) inte innehåller något finansiellt huvudinstrument överhuvudtaget. Bland de fyra vanligaste instrumenten återfinns tre huvudinstrument: resultaträkning (70%), balansräkning (52%) och kassaflödesanalys (48%). Det fjärde huvudinstrumentet, breakeven-analys, förekommer med en frekvens på 30%, vilket innebär att det är det sjunde vanligaste instrumentet. Trenden visar att huvudinstrumenten förekommer på den övre halvan i diagrammet över mest förekommande instrument och de övriga instrumenten förekommer på den nedre halvan. Endast två instrument används i fler än hälften av affärsplanerna. / The purpose of this thesis is to investigate which financial instruments are used in business plans developed by new companies in the start-up phase. Appropriate literature has been reviewed to study which financial instruments occur most frequently. A quantitative study has been carried out to examine which financial instruments are being used in practise, how often they occur, what time perspective they present and with what frequency they occur in each business plan. The study has been performed by registering financial instruments in business plans. The chosen objects for the study have been found in an existing volume of business plans. The financial instruments which, according to the literature, should be used in a business plan are income statement, balance sheet, cash flow analysis and breakeven analysis. These four instrument have been classified as main financial instruments. All the main financial in-struments were found in the empirical study, but the financial instruments sales forecast, funding needs, expenditure forecast, personnel plan, business ratios, portfolio analysis model, pricing strategy, start-up costs and reimbursement plan were also found. These in-strument are classified as other financial instruments. On average 4,1 financial instruments are used in each business plan. The standard deviation is 2,9, which means the number of financial instruments is widely spread. More than two thirds (37%) of the business plans contain two or less financial instruments while less than one fourth (23%) of the business plans contain eight or more financial instruments. The study shows there is a large portion of the business plans that contain either few or many financial instruments. This is a sign of difference in focus from the business plan writers. The difference means that a large extent of the business plans has a well developed finan-cial planning and a large extent has not. Less than three thirds (72%) of the business plans contain at least one main financial in-strument, which means that more than one fourth (28%) does not contain any of them. Among the four most common financial instruments in the practice, three are main instruments: income statement (70%), balance sheet (52%) and cash flow analysis (48%). The fourth main instrument, break even analysis, occurs with the frequency 30%, which means it is the seventh most used instrument in business plans. The trend shows that the main instruments occur in the upper half of the diagram and the other instruments occur in the lower half. Only two instruments are used in more than half of the business plans, income statement and balance sheet.

<p>Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.</p><p>Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.</p><p>De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument. I den empiriska undersökningen påträffades förutom ovanstående instrument försäljningsprognos, kapitalbehov, kostnadsprognos, löneprognos nyckeltal, portfolio analysis model, prissättning, uppstartskostnader och återbetalningsplan. Dessa instrument är klassificerade som övriga finansiella instrument.</p><p>I genomsnitt används 4,1 instrument i respektive affärsplan. Standardavvikelsen är 2,9, vil-ket innebär att det är en stor spridning på antalet instrument. Drygt två tredjedelar (37%) av affärsplanerna innehåller två eller färre instrument medan knappt en fjärdedel (23%) av affärsplanerna innehåller åtta eller fler instrument. Undersökningen visar att det är en stor andel som har få respektive många finansiella instrument i affärsplanen, vilket är ett tecken på en fokusdifferens. Fokusdifferensen innebär att en stor del av urvalet har en väl genom-arbetad finansiell planering i affärsplanen och en stor del inte har det.</p><p>Knappt tre fjärdedelar (72%) av affärsplanerna innehåller minst ett finansiellt huvudinstrument, vilket innebär att mer än en fjärdedel (28%) inte innehåller något finansiellt huvudinstrument överhuvudtaget. Bland de fyra vanligaste instrumenten återfinns tre huvudinstrument: resultaträkning (70%), balansräkning (52%) och kassaflödesanalys (48%). Det fjärde huvudinstrumentet, breakeven-analys, förekommer med en frekvens på 30%, vilket innebär att det är det sjunde vanligaste instrumentet. Trenden visar att huvudinstrumenten förekommer på den övre halvan i diagrammet över mest förekommande instrument och de övriga instrumenten förekommer på den nedre halvan. Endast två instrument används i fler än hälften av affärsplanerna.</p> / <p>The purpose of this thesis is to investigate which financial instruments are used in business plans developed by new companies in the start-up phase.</p><p>Appropriate literature has been reviewed to study which financial instruments occur most frequently. A quantitative study has been carried out to examine which financial instruments are being used in practise, how often they occur, what time perspective they present and with what frequency they occur in each business plan. The study has been performed by registering financial instruments in business plans. The chosen objects for the study have been found in an existing volume of business plans.</p><p>The financial instruments which, according to the literature, should be used in a business plan are income statement, balance sheet, cash flow analysis and breakeven analysis. These four instrument have been classified as main financial instruments. All the main financial in-struments were found in the empirical study, but the financial instruments sales forecast, funding needs, expenditure forecast, personnel plan, business ratios, portfolio analysis model, pricing strategy, start-up costs and reimbursement plan were also found. These in-strument are classified as other financial instruments.</p><p>On average 4,1 financial instruments are used in each business plan. The standard deviation is 2,9, which means the number of financial instruments is widely spread. More than two thirds (37%) of the business plans contain two or less financial instruments while less than one fourth (23%) of the business plans contain eight or more financial instruments. The study shows there is a large portion of the business plans that contain either few or many financial instruments. This is a sign of difference in focus from the business plan writers. The difference means that a large extent of the business plans has a well developed finan-cial planning and a large extent has not.</p><p>Less than three thirds (72%) of the business plans contain at least one main financial in-strument, which means that more than one fourth (28%) does not contain any of them. Among the four most common financial instruments in the practice, three are main instruments: income statement (70%), balance sheet (52%) and cash flow analysis (48%). The fourth main instrument, break even analysis, occurs with the frequency 30%, which means it is the seventh most used instrument in business plans. The trend shows that the main instruments occur in the upper half of the diagram and the other instruments occur in the lower half. Only two instruments are used in more than half of the business plans, income statement and balance sheet.</p>

Med denna uppsats vill vi väcka tankar om rådande synsätt inom företagsutveckling. Vi har valt att fokusera på ett av de första stegen i en verksamhets profilering, nämligenaffärsplanering. Affärsplanering är ett allmänt känt begrepp i vårt företagssamhälle ochen god affärsplan har under de senaste decennierna nästintill klassats som synonymt medframgång. Vår avsikt med denna uppsats är att kasta en ljusglimt över affärsplanens fokusoch institutionaliserade roll för att sedan visa på hur man med ett kreativare synsätt kanlyfta fram verksamhetens profil i utformandet av planen, och det på ett mer visuellt ochtilltalande sätt.Då vi önskade att först skriva en affärsplan, som den är tilltänkt och rekommenderad attse ut, kände vi att vår studie skulle ge bäst utfall om vi applicerade detta på ett praktikfall.Vi sökte därför upp ett företag och fann då en verksamhet som har drivits i fem år utan enutformad affärsplan. Nu kände ägaren till företaget att tiden var inne och det var av storvikt att det genomfördes innan verksamheten kunde ta nästa steg i utvecklingen. Vi har ivår studie fördjupat oss i affärsplanens historia och dess funktion, allt för att få en så djupinsikt i ämnet som möjligt samt för att kunna skapa en så tillförlitlig och korrektaffärsplan som möjligt. Under arbetsprocessen har vi sedan valt att låta oss inspireras avalternativa teorier och studier som inte är vanligt förekommande i denna kontext, vi villemed hjälp av dessa försöka frigöra oss ifrån förutfattade meningar om affärsplanens givnastruktur, att försöka ”se utanför boxen”. Detta för att i vårt nästa steg i utformandet avaffärsplanen ta hjälp av dessa ”alternativa” teorier, så som vi finner till exempel estetikoch narrativism, och på så sätt försöka skapa en så tilltalande och inspirerande affärsplansom möjligt. Syftet med denna uppsats utgörs av studier av de teorier som hjälpt oss attbeskriva och vidare analysera begreppet affärsplan, för att på så sätt kunna komma framtill det mål vi hade, det vill säga att göra en affärsplan åt ett specifikt företag.

<p>Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstånd, lokalisera gods utom- såväl som inomhus.</p>

No description available.

No description available.

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstånd, lokalisera gods utom- såväl som inomhus.

This paper examines three models used for business plan analysis. These models highlight some of the most important questions of the business: What are my strengths and how do I compete? More importantly, it gives founders a systematic tool to approach the creation of strategy for their business. There are three business planning tools presented here: Porter’s Five Forces, SWOT, and Price Equalizer.