<p>Tjejer/damer har i regel sämre ekonomiska förutsättningar i jämförelse med killar/herrar när det gäller idrott, något vi själva har upplevt då vi har varit aktiva på hög nivå en längre tid. Angelica Lorsell berättade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén går ut på att förmedla ett medlemskort, "Elitkortet", där olika samarbetspartners erbjuder målgruppsinriktade rabatter som skulle underlätta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjälp för att lyckas genomföra denna affärsidé.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att ställa drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krävs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm ställs mot vardag.</p><p>Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenägenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affärsidé beskriver teorierna som viktigt för att lättare sätta upp mål att sträva efter. Om entreprenören tidigare har erfarenhet i den bransch det nya företag ska arbeta inom räknas det som en stor fördel. Det är ingen nödvändighet att ha en ny produkt utan det går lika bra att utveckla en "gammal" produkt eller rikta sig mot en ny målgrupp.</p><p>Vi har utgått från olika teorier kring affärsplaner och har valt att försöka skapa vår egen affärsplan. Elitkortets affärsplan som innehåller; affärsidé, produkt, tillverkning och teknik, marknadsplan, finansiering och budgetkalkyl, ägare och organisation samt riskanalys.</p><p>Vår empiriska studie har gått ut på att samla information om en eventuell företagsstart av Elitkortet samt att utforma en affärsplan för Elitkortet. Informationen har vi sökt via Internet, telefon, e-post, intervjuer samt gått på vägledning och starta eget-kurs. För att få en bättre bild kring eget företagande har vi valt att intervjua två företagare med olika förutsättningar som startat eget företag. Vi beskriver även våra känslor som uppkommit i och med möten med olika instanser och de människor vi mött.</p><p>Vi har kommit fram till att vi skulle kunna förverkliga vår dröm att starta företaget redan nu. Tekniskt och organisatoriskt är det fullt möjligt, dock vet vi inte om vi är tillräckligt riskbenägna och villiga att lägga ner den tid och kraft som krävs av oss.</p> / <p>Girls generally have poorer economic conditions in sports, in comparison with boys, something we have experienced ourselves since we’ve been active in high level for a long time. Angelica Lorsell told us about a business idea, which could benefit the elite athlete girls. The idea is to convey a membership card, "Elitkortet", where different partners offering targeted discounts that would make life easier for elite athlete girls. Angelica wished for comments and helps to successfully implement this concept. Our purpose in this essay is to make the dream of starting a business activity Elitkortet and what is required of us as entrepreneurs to make this come true. The literature describes certain traits that an entrepreneur should have in order to succeed, performance requirements, risk appetite and control needs. It’s important to write down the business concept to help set goals to strive for. If the entrepreneur has previous experience in the industry the new company will work within and it counts as a big advantage. There is no necessity to have a new product, by developing an "old" product or aiming a new target group you can succeed anyways. We started with various theories about business plans and have decided to create our own, Elitkortet business plan, which includes; business idea, product, manufacturing and technology, marketing plan, financing and financial spreadsheets, owners and organization, and risk analysis. In our empirical study we have gathered information about a possible start-up of the Elitkortet, and drafted a business plan for the Elitkortet. We have sought the information over the Internet, telephone, email, interviews, and went to counselling and on a start-up your own business course. To get a better picture about entrepreneurship, we have chosen to interview two entrepreneurs who started their businesses under different conditions. We’ve also described our feelings generated in the meetings with various instances and the people we’ve met. We have found that we could make our dream come true and start our company today. It is possible, both technically and organizationally, however, we don’t know if we are sufficiently risk-prone and willing to spend the time and effort required of us.</p>

Tjejer/damer har i regel sämre ekonomiska förutsättningar i jämförelse med killar/herrar när det gäller idrott, något vi själva har upplevt då vi har varit aktiva på hög nivå en längre tid. Angelica Lorsell berättade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén går ut på att förmedla ett medlemskort, "Elitkortet", där olika samarbetspartners erbjuder målgruppsinriktade rabatter som skulle underlätta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjälp för att lyckas genomföra denna affärsidé. Vårt syfte med uppsatsen är att ställa drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krävs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm ställs mot vardag. Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenägenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affärsidé beskriver teorierna som viktigt för att lättare sätta upp mål att sträva efter. Om entreprenören tidigare har erfarenhet i den bransch det nya företag ska arbeta inom räknas det som en stor fördel. Det är ingen nödvändighet att ha en ny produkt utan det går lika bra att utveckla en "gammal" produkt eller rikta sig mot en ny målgrupp. Vi har utgått från olika teorier kring affärsplaner och har valt att försöka skapa vår egen affärsplan. Elitkortets affärsplan som innehåller; affärsidé, produkt, tillverkning och teknik, marknadsplan, finansiering och budgetkalkyl, ägare och organisation samt riskanalys. Vår empiriska studie har gått ut på att samla information om en eventuell företagsstart av Elitkortet samt att utforma en affärsplan för Elitkortet. Informationen har vi sökt via Internet, telefon, e-post, intervjuer samt gått på vägledning och starta eget-kurs. För att få en bättre bild kring eget företagande har vi valt att intervjua två företagare med olika förutsättningar som startat eget företag. Vi beskriver även våra känslor som uppkommit i och med möten med olika instanser och de människor vi mött. Vi har kommit fram till att vi skulle kunna förverkliga vår dröm att starta företaget redan nu. Tekniskt och organisatoriskt är det fullt möjligt, dock vet vi inte om vi är tillräckligt riskbenägna och villiga att lägga ner den tid och kraft som krävs av oss. / Girls generally have poorer economic conditions in sports, in comparison with boys, something we have experienced ourselves since we’ve been active in high level for a long time. Angelica Lorsell told us about a business idea, which could benefit the elite athlete girls. The idea is to convey a membership card, "Elitkortet", where different partners offering targeted discounts that would make life easier for elite athlete girls. Angelica wished for comments and helps to successfully implement this concept. Our purpose in this essay is to make the dream of starting a business activity Elitkortet and what is required of us as entrepreneurs to make this come true. The literature describes certain traits that an entrepreneur should have in order to succeed, performance requirements, risk appetite and control needs. It’s important to write down the business concept to help set goals to strive for. If the entrepreneur has previous experience in the industry the new company will work within and it counts as a big advantage. There is no necessity to have a new product, by developing an "old" product or aiming a new target group you can succeed anyways. We started with various theories about business plans and have decided to create our own, Elitkortet business plan, which includes; business idea, product, manufacturing and technology, marketing plan, financing and financial spreadsheets, owners and organization, and risk analysis. In our empirical study we have gathered information about a possible start-up of the Elitkortet, and drafted a business plan for the Elitkortet. We have sought the information over the Internet, telephone, email, interviews, and went to counselling and on a start-up your own business course. To get a better picture about entrepreneurship, we have chosen to interview two entrepreneurs who started their businesses under different conditions. We’ve also described our feelings generated in the meetings with various instances and the people we’ve met. We have found that we could make our dream come true and start our company today. It is possible, both technically and organizationally, however, we don’t know if we are sufficiently risk-prone and willing to spend the time and effort required of us.

Vi åsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affärsplan undersöka marknaden och upptäcka eventuella brister i idén före den blir verklighet. Frågeställning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet på ett framgångsrikt sätt? Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på tre hotellföretag och använts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer på de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska källor. Vi har visat på att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsättningar; att vi får tag i en lokal som passar våra behov samt att vi får en omsättningsbaserad hyra så vi slipper tunga investeringskostnader.

<p>Vi åsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affärsplan undersöka marknaden och upptäcka eventuella brister i idén före den blir verklighet.</p><p>Frågeställning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet på ett framgångsrikt sätt?</p><p>Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på tre hotellföretag och använts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer på de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska källor.</p><p>Vi har visat på att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsättningar; att vi får tag i en lokal som passar våra behov samt att vi får en omsättningsbaserad hyra så vi slipper tunga investeringskostnader.</p>

<p>Information system (IS), in other words computerised programs and application that a company uses is a central part in its organisation. Information technology (IT) is the hardware and infrastructure that an IS uses. IS and IT is then related to each other and several use the term IS/IT to describe the two words. Several small enterprises (10-49 employees) use IS/IT to a higher extent in order to work efficiently and many firms should not work without IS/IT. Because small enterprises are a major part in the economy for western world countries’ they find it important that these enterprises are efficient. A business plan is essential in order to make an enterprise work efficient. A business plan is important if the company should borrow money from bank or administer money from financiers. A business plan normally contains the company’s vision statement, mission statement, goals, business strategy and action items. In this thesis we only focus on strategies because we want to limit our research and because we have an interest of strategies in general. The business strategy is a roadmap which includes information about how the enterprise could fulfil its business plan’s goals. It is therefore impor-tant that the business plan and the business strategy are linked to each other, for example will the strategy suffer if the goals are poorly stated. To have this relation it is impor-tant to have a strategy that is explicit, this type of strategy is made through a planning process which is documented. The other type is called implicit and is made through activities for the different divisions of the enterprise, which is not documented.</p><p>To make the right decisions and investments for IS/IT it is essential to have an IS/IT strategy, which could be used for the company to reach IS/IT-goals and objectives.</p><p>The main question for this thesis is: How does IS/IT strategy influence business strategy within small service enterprises in Sweden and what factors can improve IT strategy’s impact on business strategy in small Swedish service enterprises? The purpose is to investigate how IS/IT strategy influences and improves business strategy in small Swed-ish service enterprises. We also aim to study how IS/IT strategy is applied in small Swedish service enterprises.</p><p>We did our empirical research on six small service enterprises in Jönköping. Three of the respondents had a documented explicit business strategy and none of them had an explicit IS/IT strategy. All the respondents said that they did not prioritise to keep the strategy updated and that the day-to-day issues were more important. The result is that we did not find any factors in IS/IT strategy that improved the business strategy in small Swedish service enterprises. The characteristics that the enterprises do not work with these issues and is seldom applied. The enterprises are more interested in day-today issues, our result differs therefore from the literature in this subject.</p> / <p>Informationssystemet (IS) det vill säga datoriserade program och applikationer som ett företag använder sig av är en central del i verksamheten. Informationsteknologi (IT) är hårdvaran och infrastrukturen som IS använder sig av. I och med detta är IS och IT starkt relaterade till varandra och flera brukar benämna detta med IS/IT. Flera småföre-tag (10-49 anställda) använder sig i allt större utsträckning av IS/IT i deras verksamheter och många skulle inte kunna fungera utan IS/IT. Hit hör även att småföretag är en be-tydande del flera länders ekonomi. För att ett företag ska kunna fungera effektivt bör det finnas en affärsplan som är elementär då företaget ska ta lån av bank eller förvalta pengar från finansiärer. I en affärsplan finns vanligen en vision, affärsidé, mål, strategi, nätverk, Produkt/tjänst inklusive prissättning, marknadsplan (kunder, marknad, konkur-renter, marknadsundersökning), budgetar och tid- och aktivitetsplan. I denna uppsats inriktar vi oss endast på strategier eftersom vi vill begränsa uppsatsen och vi har ett stort intresse för strategier. En strategi är ett tillvägagångssätt för att uppfylla företagens uppsätta mål. Det finns dock en relation mellan de olika delarna i affärsplanen och de är inte helt skilda från varandra, exempelvis så blir strategin med största sannolikhet bristande om målen är dåligt utformade. För att ha denna relation är det vikigt att ha en explicit strategi. Denna typ av strategi är framtagen genom en planeringsprocess som är dokumenterad medan en implicit är utvecklad genom händelser inom företaget som inte är dokumenterade.</p><p>För att fatta de rätta besluten och planera investeringar för IS/IT korrekt är det grund-läggande med en IS/IT-strategi, som kan användas för att nå målen för IS/IT.</p><p>Vår huvudfråga är: Hur kan IS/IT-strategi påverka affärsstrategi hos svenska små tjänsteföretag och hur kan denna relation förbättras? Syftet är att undersöka hur IS/IT-strategi kan påverka och förbättra affärsstrategi i små svenska tjänsteföretag. Vi ämnar också studera hur IS/IT-strategi används i små svenska tjänsteföretag.</p><p>Vi gjorde vår empiriska undersökning på sex små tjänsteföretag i Jönköping. Tre av fö-retagen hade en explicit affärsstrategi och ingen hade en explicit IS/IT strategi. Resultat är att små tjänsteföretag till största delen använder sig av implicita affärs- och IS/IT-strategier. Vi hittade ingenting som tyder på att IS/IT-strategi påverkar affärsstrategi i små svenska tjänsteföretag. Företagen är istället mer intresserade av händelser som är mer dagsaktuella, vilket skiljer sig från litteraturen inom detta område.</p>

Information system (IS), in other words computerised programs and application that a company uses is a central part in its organisation. Information technology (IT) is the hardware and infrastructure that an IS uses. IS and IT is then related to each other and several use the term IS/IT to describe the two words. Several small enterprises (10-49 employees) use IS/IT to a higher extent in order to work efficiently and many firms should not work without IS/IT. Because small enterprises are a major part in the economy for western world countries’ they find it important that these enterprises are efficient. A business plan is essential in order to make an enterprise work efficient. A business plan is important if the company should borrow money from bank or administer money from financiers. A business plan normally contains the company’s vision statement, mission statement, goals, business strategy and action items. In this thesis we only focus on strategies because we want to limit our research and because we have an interest of strategies in general. The business strategy is a roadmap which includes information about how the enterprise could fulfil its business plan’s goals. It is therefore impor-tant that the business plan and the business strategy are linked to each other, for example will the strategy suffer if the goals are poorly stated. To have this relation it is impor-tant to have a strategy that is explicit, this type of strategy is made through a planning process which is documented. The other type is called implicit and is made through activities for the different divisions of the enterprise, which is not documented. To make the right decisions and investments for IS/IT it is essential to have an IS/IT strategy, which could be used for the company to reach IS/IT-goals and objectives. The main question for this thesis is: How does IS/IT strategy influence business strategy within small service enterprises in Sweden and what factors can improve IT strategy’s impact on business strategy in small Swedish service enterprises? The purpose is to investigate how IS/IT strategy influences and improves business strategy in small Swed-ish service enterprises. We also aim to study how IS/IT strategy is applied in small Swedish service enterprises. We did our empirical research on six small service enterprises in Jönköping. Three of the respondents had a documented explicit business strategy and none of them had an explicit IS/IT strategy. All the respondents said that they did not prioritise to keep the strategy updated and that the day-to-day issues were more important. The result is that we did not find any factors in IS/IT strategy that improved the business strategy in small Swedish service enterprises. The characteristics that the enterprises do not work with these issues and is seldom applied. The enterprises are more interested in day-today issues, our result differs therefore from the literature in this subject. / Informationssystemet (IS) det vill säga datoriserade program och applikationer som ett företag använder sig av är en central del i verksamheten. Informationsteknologi (IT) är hårdvaran och infrastrukturen som IS använder sig av. I och med detta är IS och IT starkt relaterade till varandra och flera brukar benämna detta med IS/IT. Flera småföre-tag (10-49 anställda) använder sig i allt större utsträckning av IS/IT i deras verksamheter och många skulle inte kunna fungera utan IS/IT. Hit hör även att småföretag är en be-tydande del flera länders ekonomi. För att ett företag ska kunna fungera effektivt bör det finnas en affärsplan som är elementär då företaget ska ta lån av bank eller förvalta pengar från finansiärer. I en affärsplan finns vanligen en vision, affärsidé, mål, strategi, nätverk, Produkt/tjänst inklusive prissättning, marknadsplan (kunder, marknad, konkur-renter, marknadsundersökning), budgetar och tid- och aktivitetsplan. I denna uppsats inriktar vi oss endast på strategier eftersom vi vill begränsa uppsatsen och vi har ett stort intresse för strategier. En strategi är ett tillvägagångssätt för att uppfylla företagens uppsätta mål. Det finns dock en relation mellan de olika delarna i affärsplanen och de är inte helt skilda från varandra, exempelvis så blir strategin med största sannolikhet bristande om målen är dåligt utformade. För att ha denna relation är det vikigt att ha en explicit strategi. Denna typ av strategi är framtagen genom en planeringsprocess som är dokumenterad medan en implicit är utvecklad genom händelser inom företaget som inte är dokumenterade. För att fatta de rätta besluten och planera investeringar för IS/IT korrekt är det grund-läggande med en IS/IT-strategi, som kan användas för att nå målen för IS/IT. Vår huvudfråga är: Hur kan IS/IT-strategi påverka affärsstrategi hos svenska små tjänsteföretag och hur kan denna relation förbättras? Syftet är att undersöka hur IS/IT-strategi kan påverka och förbättra affärsstrategi i små svenska tjänsteföretag. Vi ämnar också studera hur IS/IT-strategi används i små svenska tjänsteföretag. Vi gjorde vår empiriska undersökning på sex små tjänsteföretag i Jönköping. Tre av fö-retagen hade en explicit affärsstrategi och ingen hade en explicit IS/IT strategi. Resultat är att små tjänsteföretag till största delen använder sig av implicita affärs- och IS/IT-strategier. Vi hittade ingenting som tyder på att IS/IT-strategi påverkar affärsstrategi i små svenska tjänsteföretag. Företagen är istället mer intresserade av händelser som är mer dagsaktuella, vilket skiljer sig från litteraturen inom detta område.

<p>The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.</p><p>The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process.</p><p>During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization.</p><p>To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll.</p><p>To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept.</p><p>We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies.</p><p>The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning.</p><p>Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt.</p><p>Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter.</p><p>Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation.</p><p>För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts.</p><p>För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet.</p><p>Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning.</p><p>Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier.</p><p>Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.</p>

The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way. The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process. During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization. To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll. To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept. We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies. The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning. Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt. Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter. Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation. För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts. För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet. Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning. Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier. Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.