<p>Bilaga: 1 CD</p>

Zugl.: Dresden, Techn. Univ., Diss., 2009

I detta självständiga arbete redovisar och analyserar jag min instudering av de två första satserna i Wolfgang Amadeus Mozarts fagottkonsert. Därtill redovisar jag den historiska kontexten kring Mozart och fagottkonserten med hjälp av relevant litteratur. Analysen av stycket består av en harmonisk analys, redovisning av motiven i en motivkatalog och en grafisk översikt. I metoddelen berättar jag även hur jag lagt upp min övning i samband med instuderingen av verket.

I detta arbete analyseras videor med inspelningar av fagottister som spelar Berwalds konsertstycke för fagott och orkester. Det fokuserar på hur man som solist bör förhålla sig till orkestern, dirigenten och publiken. Olika svårigheter i stycket behandlas, och lösningar på olika problem diskuteras.

I följande uppsats har jag skrivit om Saint-Saëns fagottsonat i G-dur, Op.168 och min relation till verket. Arbetet innehåller en studie av kompositörens liv kring tiden då styckets skrevs. Jag har använt olika analysmetoder och valt att analysera stycket ur flera perspektiv, detta för att få en djupare insikt och mer verktyg att arbeta med under min instuderingsprocess. Här får vi en generell analys över verket samt en djupgående mer teoretisk analys av sonatens första sats. I arbetet har jag även studerat fagottens historia och analyserat skillnaderna mellan fagottens uppbyggnad under tiden stycket skrevs i förhållande till dagens moderna fagotter. För att förtydliga detta har jag även valt att analysera två olika tolkningar av stycket, där exekutörerna spelar på fagotter med helt olika konstruktioner. Ett stort fokus ligger även på analysen kring min egen instuderningsprocess där jag tar upp svårigheter, hinder och mitt tillvägagångssätt.

Jean Françaix (1912 – 1997) var en av 1900-talets prominenta franska tonsättare. 1942, mitt under tyskaockupationen av Frankrike, skrev han verket Divertissement för fagott och stråkkvintett. Fastän styckets historia kanske är okänd, så har Françaixs verk blivit en del av standardrepertoaren för fagott sedan den publicerats året 1973. I detta examensarbete analyseras Françaixs verk med hänsyn till dess historiska kontext. Syftet med arbetet var att få en fördjupad kunskap både när det gäller stycket samt Françaix som tonsättare. Genom analysen har jag fått en inblick av Françaixs användning av bland annat harmonik, rytmik, influenser från andra musikstilar och framförallt humor.

Die 'Reiseszenen für Fagott und Klavier', komponiert im Jahr 2009, bilden eine insgesamt 5-6-minütige Folge kurzer Sätze, die vom Schwierigkeitsgrad her auch für Schüler geeignet sind.:1. Aufbruch 2. Russland 3. Ungarn 4. Italien

Carl Maria von Weber är en av de första romantiska kompositörerna. Han skrev främst opera men även en fagottkonsert som är en grundpelare i fagottrepertoaren. I den här examensuppsatsen studeras och jämförs Webers opera Der Freischütz och hans fagottkonsert i F-dur i syfte att få en mer välgrundad tolkning av fagottkonserten. Undersökningen genomfördes med studier av Webers historia, studier av notmaterial från fagottkonserten och operan Der Freischütz, lyssnande av operan och sedan analys och jämförelser av de två verken. Referensmaterielat är John Warracks bok Carl Maria von Weber från 1968, notmaterial från fagottkonserten –såväl originalmanuskript som utgåvor –och från operan, samt inspelningar av både fagottkonserten och operan. Der Freischütz och fagottkonserten har en del liknande fraser och karaktärer. Detta i kombination med Webers historik antyder att operan som konstform är en stark inspirationskraft till all hans musik, inklusive fagottkonserten. Genom att låta sig inspireras av operamusiken kan man få en mer välgrundad tolkning av fagottkonserten. Motsvarande studier borde kunna genomföras med exempelvis Mozarts fagottkonsert och hans operor.

Die 'Sonate für Fagott und Klavier' wurde 2013 komponiert. Sie ist einsätzig und dauert knapp 8 Minuten.

Fagotten är lite av träblåsets storebror, en pålitlig pelare i orkestern som hjälper sina kollegor i sammanhanget och får dem att känna sig trygga och självsäkra i sitt eget spel när det går att luta sig mot fundamentet som ofta är fagottens funktion. När motsatsen händer, och fagotten inte har något för de andra att luta sig mot så blir det lätt instabilt på flera olika sätt. Syftet med detta arbete är för mig själv och er som läser att få en djupare insikt i vad en fagott gör bra ”av sig självt” och inte. Även i stora drag vad som finns att göra åt när det blir knepigt. Detta kommer undersökas med hjälp av exempel i fagottens standardrepertoar med notbilder och inspelningar, samt mina egna erfarenheter och kunskaper. Efter denna undersökning har jag fått ett tydligare och mer konkret tanke- och tillvägagångssätt för att hantera fagottens klingande begränsningar i olika situationer, tidigare i mitt musicerande har jag löst det mer undermedvetet. Efter arbetet så är jag mer konsekvent i mina val som kan leda till att jag är mer pålitlig som medmusiker och blir bättre på att undvika de misstag som egentligen går att hindra i förväg. / <p>Program:</p><p>Eugène Bozza. <em>Récit, Sicilienne et Rondo. </em>(1936)</p><p>Antonio Vivaldi. Fagottkonsert D-moll. RV-481</p><p>Jean Françaix. <em>Divertissement</em>. (1942)</p><p>Medverkande:</p><p>Jonathan Bauer - fagott</p><p>Mårten Landström - piano/cembalo</p><p>Peter Olofsson - violin</p><p>Patrik Swedrup - violin</p><p>Tony Bauer - viola</p><p>Mats Olofsson - cello</p><p>Maria Frankel - Kontrabas</p><p></p>