• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Saint-Saëns fagottsonat i G-dur : En analys och studie av Saint-Saëns fagottsonat i G-dur (Op.168) och fagottens olika system

Svärd, Johan January 2017 (has links)
I följande uppsats har jag skrivit om Saint-Saëns fagottsonat i G-dur, Op.168 och min relation till verket. Arbetet innehåller en studie av kompositörens liv kring tiden då styckets skrevs. Jag har använt olika analysmetoder och valt att analysera stycket ur flera perspektiv, detta för att få en djupare insikt och mer verktyg att arbeta med under min instuderingsprocess. Här får vi en generell analys över verket samt en djupgående mer teoretisk analys av sonatens första sats. I arbetet har jag även studerat fagottens historia och analyserat skillnaderna mellan fagottens uppbyggnad under tiden stycket skrevs i förhållande till dagens moderna fagotter. För att förtydliga detta har jag även valt att analysera två olika tolkningar av stycket, där exekutörerna spelar på fagotter med helt olika konstruktioner. Ett stort fokus ligger även på analysen kring min egen instuderningsprocess där jag tar upp svårigheter, hinder och mitt tillvägagångssätt.
2

Fagottens farthinder och fartsträckor : Metoder för att hantera fagottens dynamiska och klingande begränsningar

Bauer, Jonathan January 2022 (has links)
Fagotten är lite av träblåsets storebror, en pålitlig pelare i orkestern som hjälper sina kollegor i sammanhanget och får dem att känna sig trygga och självsäkra i sitt eget spel när det går att luta sig mot fundamentet som ofta är fagottens funktion. När motsatsen händer, och fagotten inte har något för de andra att luta sig mot så blir det lätt instabilt på flera olika sätt. Syftet med detta arbete är för mig själv och er som läser att få en djupare insikt i vad en fagott gör bra ”av sig självt” och inte. Även i stora drag vad som finns att göra åt när det blir knepigt. Detta kommer undersökas med hjälp av exempel i fagottens standardrepertoar med notbilder och inspelningar, samt mina egna erfarenheter och kunskaper. Efter denna undersökning har jag fått ett tydligare och mer konkret tanke- och tillvägagångssätt för att hantera fagottens klingande begränsningar i olika situationer, tidigare i mitt musicerande har jag löst det mer undermedvetet. Efter arbetet så är jag mer konsekvent i mina val som kan leda till att jag är mer pålitlig som medmusiker och blir bättre på att undvika de misstag som egentligen går att hindra i förväg. / <p>Program:</p><p>Eugène Bozza. <em>Récit, Sicilienne et Rondo. </em>(1936)</p><p>Antonio Vivaldi. Fagottkonsert D-moll. RV-481</p><p>Jean Françaix. <em>Divertissement</em>. (1942)</p><p>Medverkande:</p><p>Jonathan Bauer - fagott</p><p>Mårten Landström - piano/cembalo</p><p>Peter Olofsson - violin</p><p>Patrik Swedrup - violin</p><p>Tony Bauer - viola</p><p>Mats Olofsson - cello</p><p>Maria Frankel - Kontrabas</p><p></p>

Page generated in 0.0242 seconds