Syftet med denna studie är att, genom närläsning av opinionsartiklar, se hur skribenter på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets ledar- och kultursidor argumenterade kring Black Lives Matter-protesterna 2020. Uppsatsen ämne har valts baserat på att opinionsjournalistik, och dess påverkan på samhällsdebatten är ett, generellt sett, underutforskat område trots att opinionsartiklar är bland de mest delade digitalt. (Bolin, Strömbäck och Hinnfors 2016) I arbetet med texterna har ett frågeschema använts, grundat på argumentationsanalys, retorisk analys, medieretorisk analys samt metaforanalys för att spåra teser, typ av argumentation, metaforer och värderingar. Teoretiskt har uppsatsen utgått från diskursteori samt teorier om andrafiering och identitetspolitik. De teser som drivs om Black Lives Matter-protesterna 2020 är främst kopplade till våld, intolerans, coronapandemin och identitetspolitik. Skribenterna tenderar att tillskriva demonstranterna egenskaper, syften och mål med demonstrationerna som skapar en social maktobalans och en känsla av andrafiering. Jag har funnit att i de undersökta artiklarna ställs grupper mot varandra där de som tillskrivs handling agerar för att skada andra grupper, i det fallet både rörelsen och samhället i allmänhet. Artiklarna skapar ett "vi och de" där "de" använder våld och intolerans mot kritiker medan "vi" är skribenten, läsaren och alla fredliga vita och svarta som inte ingår i Black Lives Matter-protesterna. Många texter pekar också ut andra sociala identitetspolitiska grupper som kontrast till “vi”. Jag kunde också se att Svenska Dagbladet intar en mer kritisk och konservativ ställning till protesterna och rörelsen i både USA och Sverige och att Dagens Nyheter har en mer liberal inställning till rörelsen men kritiserar våldet under protesterna. Detta stämmer också väl med deras politiska beteckning som obunden moderat (Svenska Dagbladet) och oberoende liberal (Dagens Nyheter).

Uppsatsen syftar till att belysa konflikten mellan religionsfriheten och barnens rättigheter angående manlig icke-medicinsk omskärelse genom att studera propositionen till lagen SFS (2001:499) om manlig omskärelse. Ett rättssociologiskt perspektiv kommer antas för att kunna studera lagen utifrån en moral- och normvetenskaplig ansats och inte ett strikt juridiskt förhållningssätt. Den etiska debatten som finns angående manlig omskärelse kommer därför analyseras utifrån sex stycken vetenskapliga artiklar för att belysa moraliska argument och se på vilka sätt de liknar på propositionens argument och vilka moraliska överväganden som framgår i propositionen. För att göra detta kommer en argumentationsanalys att användas som metod för att kunna lokalisera argument i både den etiska debatten och propositionen. Det slutliga resultatet av studien är att argumentationen som förs i propositionen är vinklad och tar endast upp de argument som inom den etiska debatten skulle räknas till för omskärelse. Normen genom propositionen är att föräldrarna har en bestämmanderätt över sina barn som inte ifrågasätts och det är framförallt föräldrarnas religionsfrihet som värdesätts och inte barnens. / The purpose of this study is to clarify the conflict between freedom of religion and children’s rights concerning male non-medical circumcision, by analysing the proposition of the law SFS (2001:499) regarding male circumcision. A perspective of sociology of law will be used to study the law from a moral and norm scientific view and not a strictly juridical approach. The ethical debate that exist regarding male circumcision will be analysed from six published scholar articles to find moral argument and see in which way they are similar to the propositions argument and which moral consideration that exist within the proposition. To be able to do this an argument analysis will be used to identify arguments in both the ethical debate and the proposition. The final result in this study is that the argumentation in the proposition is in an angle that only consider the argument which the ethical debate would call pro circumcision. The norm throughout the proposition is that parents are seen to have an authority and a right to decide over their children which is not questioned and it is the parents’ freedom of religion that is seen more valuable than the children’s.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad barn i en skola i ett mångkulturellt samhälle behöver för att de ska klara av att argumentera. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har även genomfört en pilotstudie där jag har haft tillgång till provtexten som låg till grund för den argumenterande övningen vid det nationella provet i svenska våren 2009 samt elevernas texter. Undersökningsgruppen har bestått av tre pedagoger och 7 elever som alla har deltagit vid de nationella proven i svenska våren 2009. De teoretiker som jag har ansett vara relevanta för detta arbete är Lev Vygotskij och Célestin Freinet. De har båda teorier om vikten av att lära sig nya kunskaper som är relevanta samt vikten av att ha ett socialt utbyte vid inlärningen. Vygotskij använder sig av olika utvecklingszoner för att beskriva utvecklingen hos barnet. Freinet använder begreppet ”Tâtonnement expérimental” vilket översatt till svenska blir ”det trevande försöket” för att beskriva sin pedagogik.Språket är en del av den personliga identiteten. För varje nytt språk ett barn möter finns det en ny del av dess identitet som utvecklas. För att barn ska kunna argumentera behöver argumentationen röra något som är viktigt för dem. Övningen behöver vara betydelsefull. De tre pedagoger jag har intervjuat och använt som empiriskt material har alla ett liknande arbetssätt när det gäller argumentationsövningar i klassrummet, de behandlar oftast olika regler som skolan har och varför det är bra med sådana. Man behöver ha argumentationsövningar som behandlar betydelsefulla ämnen för eleverna. Övningen får inte ha några tydliga svar för vad som är rätt och fel. I de nationella proven jag har tittat på har det även funnits ett problem med ämnesvalen, det har för många barn i mångkulturella områden inte funnits någon anknytning. Efter att ha samtalat med eleverna har jag kommit till slutsatsen att ett av problemen kan vara en rädsla för att göra fel.

Syftet med denna studie är att analysera debatten om handskrift och digitalt skrivande i 24 artiklar från Vi lärares tidningar under perioden 2020–2023. Under tidsperioden revideradesregeringens nationella digitaliseringsstrategi och en ny läroplan infördes. Eftersom åsikter kan inverka på politiska ställningstaganden, utformandet av läroplan och därmed lärares undervisning, är analys av debatten relevant. Studiens syfte konkretiseras i frågeställningarna:1) Vilka ståndpunkter ifråga om handskrift och digitalt skrivande i skolan intas i de olika artiklarna? Är ståndpunkterna föreskrivande, beskrivande eller normativa? 2) Vilka olika argument för och emot handskrift och digitalt skrivande framförs i artiklarna? Är de normativa eller beskrivande? 3) Vilka teoretiska perspektiv på lärande framträder i de argument som framförs i artiklarna? För att få svar på forskningsfrågorna analyseras artiklarnas ståndpunkter och argument med metoden argumentationsanalys. Centrala begrepp från en bredd av lärandeteorier används för att jämföra vilka teoretiska perspektiv på lärande som framträder i argumenten.Resultatet på första forskningsfrågan visar att en stor del av artiklarnas ståndpunkter förespråkar handskrift. Bland ståndpunkterna för handskrift uttrycks värdeomdömen i högregrad än sakförhållanden och uppmaningar till handling. Ståndpunkter för digitalt skrivandeuttryckersakförhållanden i högre grad än värdeomdömen. Resultatet på andra forskningsfråganvisar att argument för handskrift fokuserar på ökad inlärning och lärande, kognitiva funktioneroch identitetsutveckling medan motargument handlar om tid och ansträngning. Argument för digitalt skrivande fokuserar i stället på förenklad skrivprocess såsom ordbehandling och redigering medan motargument visar på försämrad kvalitet i textproduktion, och distraktioner.Argumenten för handskrift uttrycker sakförhållanden i högre grad än de för digitalt skrivande, som i högre grad uttrycker värderingar. Tidigare forskning både bekräftar och motsägerargumenten inom båda skrivsätten. Resultatet på tredje forskningsfrågan visar att argument för digitalt skrivande framför allt motiveras ur sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. Motargumenten mot digitalt skrivande återfinns samtidigt i både kognitionsteorier samt sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. För handskrift argumenterasframför allt utifrån både kognitivt och sociokulturellt perspektiv på lärande, även om motargumenten grundar sig i just samma perspektiv. Resultatet sammanfaller till viss del meden forskningssammanställning som visar att studier som tar ansats i kognitiv-psykologiskt och neurovetenskapligt perspektiv påvisar fördelaktiga resultat för handskrift medan studier med ansats i sociokulturell teori påvisar fördelar med digitalt skrivande (Wollscheid et al., 2016).Slutsatser som dras av studien är att eftersom den undersökta debatten samt tidigare forskning visar splittrade meningar gällande fördelar med handskrift och digitalt skrivande, beroende på vilket teoretiskt perspektiv på lärande som intas, kan det vara en utmaning för lärare att göra didaktiska val. Det ena behöver inte utesluta det andra men kunskaper om effekter är något som lärare behöver bära med sig in i undervisningen, vilket har betydelse för syftet med skrivandet och lärandet.

Detta är en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angående tvåspråkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvåspråkiga, arabisk-svenska klasser på Möllevångsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen är att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill säga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlägga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlägga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv på samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvåspråkig undervisning kan sägas ha bättre hållbarhet och talar mer till logos; läsarens intellekt. Sidan som är emot kan sägas definieras av mindre hållbara argument som främst talar till pathos; läsarens känslor. Jag anser mig ha funnit flera olika diskurser som kan tänkas ha inverkan på argumentens utformning: Integration verkar vara ett gemensamt mål för argumentationerna på båda sidor av diskussionen. I motargumentationen tenderar dock betydelsen av integration stå närmre definitionen av assimilation. Islamofobi och nationalism är två andra diskurser ämnar ligga bakom motargumentationen. Det går även att skönja olika sätt att se på Sverige. Slutligen så tenderar många av argumenten att styras av en diskurs utgående från samhällets bästa respektive individens bästa. / This thesis is an argumentation and discourse analysis whose purpose is to examine a serie of debate articles concerning bilingual education. The debate was formed in relation to a proposal to introduce bilingual education, concerning Swedish and Arabic, at Möllevångsskolan in Malmö and was published in Sydsvenska Dagbladet, January 2001. The purpose of the thesis is to reconstruct the mentioned argumentation, to value it and to identify possibles discourses in the text. The result became that the side that is positive to bilingual education seem to have a more valid argumentation wich speaks more to ,logos, the intellect of the readers. The side that is against has a less valid argumentation and speaks more to pathos, the feelings of the reader. I consider I have found several discourses that may have had an impact on how the arguments were designed. Integration works as a common goal for both sides of the debate. The contra-argumentation is leaning towards a definition of integration very close to assimilation though. Islamofobia and nationalism are two other discourses I believe stand behind the contra-argumentation. It is also possible to see different definitions of Sweden. Ultimately; many of the arguments tend to build on a discourse concerning the best benifits for the society or for the individual.

I Sverige bedrivs idag den största mineralutvinningen på samernas traditionella marker. Samerna har inte några lagligt bindande rättigheter till dessa marker, vilket skapat en politisk konflikt mellan ursprungsbefolkningen och de kommersiella gruvbolagen. Med utgångpunkt i det politiska läget och med särskilt fokus på den planerade gruvan i Kallak syftar denna studie till att studera det kommersiella bolaget Beowulf Minings förhållningssätt till samerna och resursutvinningen på deras marker. Med hjälp av teorierna Carrolls moralpyramid och Social License to Operate (SLO) samt metoden argumentationsanalys vill studien granska hur bolaget legitimerar gruvdriften på samernas marker samt se hur bolaget förhåller sig till samerna och deras sociala tillåtelse. Genom analys av bolagets externa rapportering fann studien att Beowulf Mining främst legitimerar gruvdriften genom att argumentera för de positiva fördelar som gruvdriften kan få för Jokkmokk och dess lokalbefolkning. Studien fann även att bolaget använder sig av det rättsliga ramverket som en särskild legitimering för deras aktiviteter samt att bolaget ger uttryck för att ha ett lokalt stöd från en del av Jokkmokks befolkning. Vidare påvisade analysen att bolaget inte haft någon utförlig relation till samerna och inga muntliga dialoger genomförts. Detta, tillsammans med att samerna sällan omnämns i dokumenten, leder till slutsatsen att gruvbolaget inte kan påvisa några meningsfulla försök till att få samernas tillåtelse av den planerade gruvdriften samt att en bestående relation inte existerar i nuläget mellan de två parterna.

There is an ongoing discussion amongst Swedish politicians about how the Swedish police will be able to handle increased organised criminality represented in the growing threats of terrorism. In May 2006 representatives from the seven parties of the Swedish parliament debated the question whether the Swedish security service and Swedish police should be permitted to use increased surveillance with the purpose of preventing severe criminality.The question of increased surveillance is a matter often connected to matters of personal privacy. The aim of this master’s thesis is to study which arguments are being used for and against the proposed law that would permit surveillance with the purpose of preventing crime, as well as examine members of Parliaments view on privacy.The methodology used in this thesis is both argumentation analysis and rhetoric analysis. These two tools are used to examine the minutes from a parliamentary debate about the bill mentioned earlier. The results show that several arguments for and against the new law emerged during the debate. Politicians supporting the new law argued that the police force at present is ill-equipped against the increasingly organized criminality and that increased preventional surveillance is necessary in order to protect people in society. The opponents maintained that the bill results in infringement on the integrity of the individual and that there is no need for this sort of surveillance. All members of the parliament state that privacy is very important. Still, politicians supporting the new law claim that in some particular cases privacy must be sacrificed in aid of solving crime. They also state that infringement of integrity can be avoided thanks to measures taken whilst creating the bill. The results also show that there are different opinions among the Swedish parties concerning the possibilities of maintaining a balance between surveillance and privacy. Some parties claim it is impossible while other parties mean it is possible as long as the legal security is satisfactory. / Uppsatsnivå: D

The living library started in Denmark at the festival of Roskilde in 2000. It was initiated by the youth organisation ”Stop volden” (”Stop the violence”). Since 2005 the idea of lending a human being who represents a prejudice has also become a practice in a few public libraries in Sweden. I found it interesting to analyse the living library in relation to the mission of diversity in the public library. The concept of the living library and its rhetorics about prejudices and meetings are analysed from The Living Library Organiser’s Guide, published by the Nordic council of Ministers. The rhetorics are related to the practice in the public library, methodologically based on an inquiry and interviews with four librarians and one living book. The results from my research indicate that the living library is part of the politics of cultural diversity, a creed that supports the idea of recognizing diverse cultures in order to gain knowledge, understanding and a peaceful coexistence in society. The main impression of the rhetorics of the handbook indicates however that the cultural representation of the event is essential and static. The other as different and opposed to an implicit norm is therefore reproduced. The public library however shows a different way where the representation of stereotypes is less obvious and the actual meeting between human beings is essential. The results from this study indicate that the living library is a way for the public library to market itself as an organisation associated with human rights and a new exciting image.

Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sigmarkant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna ärannorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen äratt det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledandebefattningshavare. Dessa resultat är en del av grunden till problemformuleringen somifrågasätter varför ersättningar till ledande befattningshavare är ett legitimitetsproblem. Vårarbetsmodell är uppbyggd kring följande punkter: Är reglerad transparens/befintliglagreglering och direktiv tillräckliga, hur ter sig relationen mellan transparens och förtroendesamt hur framstår argumentationen för ersättningarnas legitimitet?Syftet med detta arbete är att beskriva argumentationen kring ledande befattningshavaresersättningar, förklara varför ersättningarna utgör ett legitimitetsproblem och slutligen reflekterakring konsekvenserna av bristande legitimitet. Uppsatsen har haft en kvalitativ ansatsmed ett försök till en abduktiv slutledningsmetod där vi har genomfört semistruktureradeintervjuer med representanter ifrån olika bolagsexterna aktörer. Insamling av empiri har ävenskett ifrån media i form av olika artiklar för att bredda intrycket av fenomenet. Som underlagför vår analys har framförallt agentteorin, intressentteorin och legitimitetsteorin använts.Efter att ha analyserat argumentationen är uppsatsens slutsats att legitimitetsproblem föreliggerdärför att man undviker att argumentera kring socialt ansvarstagande. Argumentationenkring ersättningsnivåer visade sig bygga nästan uteslutande på rationella grunder. Harman ett förtroendeproblem bör det rimligen lösas med förtroendegivande åtgärder, ett socialtansvarstagande som bör vara synligare än vad det visade sig vara i argumentationen hosrepresentativa aktörer. Öppenhet verkar vara det som de flesta tycks tro löser förtroendeproblemet,men för att det ska bli en harmoni måste bolagen visa vilja till att försöka föra endialog för att möta sina intressenters krav. / Uppsatsnivå: C

The cultural policy area has a tendency to be seen as a consensus area, where there are no big conflicts between the parties. The aim of this master’s thesis is to study the moderate party’s cultural motion 2005/06Kr:233 with the party leader Fredrik Reinfeldt as first author. If consensus rules, the party’s ideology should not be visible in the motion, but the assumption in the thesis is that it is visible. The main issue is to find out which obvious ideological features the motion contain, in which of Jenny Johannisson’s three discourses the moderate party’s cultural policy best fits into and what consequences there could be with the party’s cultural policy. A short cultural policy background as a consensus area is presented along with the moderate party’s history and ideologies, neo-liberalism and conservatism. The method used is argumentation analysis. The theoretical starting point is Jenny Johannisson’s three discourses of cultural policy, which is partly based upon the researcher Dorte Skot-Hansen’s theories of cultural policy in the Nordic countries. The analysis shows that both neo-liberalism and conservatism are clearly visible in the motion. Conservatism is strong regarding the argumentation concerning cultural heritage and the traditional cultural arts. Neo-liberal concepts like market, competition, supply and demand, the individual and the individual’s freedom of action and choice are strong throughout the motion. The neo-liberal features of the moderate party’s motion best fits in Johannisson’s alliance discourse, which is marketing oriented. The consequences of a moderate party’s cultural policy are probably an even more marketing oriented cultural policy than they have today. / Uppsatsnivå: D