Syftet med denna undersökning har varit att analysera debatter om invandrings- och flyktingpolitik i Sveriges riksdag mellan åren 1965 och 1993 för att synliggöra vilka svårigheter och möjligheter de olika riksdagspartierna såg med invandring och flyktingar. Vidare ville jag även bidra med empiri i frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en mer restriktiv riktning. Metoden som har använts i undersökningen av källmaterialet är en kombination av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys. Undersökningsperioden har avgränsats till tre nedslag: 1965 till 1970, 1975 till 1980 och 1985 till 1993.   I resultaten kunde jag se en utmaning i invandrarnas integration som krävde särskilda åtgärder. Vissa partier kunde dock se fler fördelar med invandring så som arbetskraftsinvandringens positiva påverkan på den svenska arbetsmarknaden och flyktinginvandringens effekt som innebar en ökad välvilja och solidaritet bland det svenska folket. Vissa partier uttryckte dock en oro att en för omfattande flyktinginvandring skulle leda till mer främlingsfientlighet i samhället. Vid slutet av undersökningsperioder märktes en polarisering i debatten där vissa partier hade tydliga kommunitaristiska uppfattningar som innebar att Sveriges befolkning inte fick påverkas negativt av en för generös flyktingpolitik. Andra partier uttryckte kosmopolitanistiska åsikter som innebar att de ansåg att det svenska samhällets problem inte kunde jämföras med de svåra situationerna och problem som flyktingarna befann sig i.   När det gäller frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en restriktiv riktning visade riksdagsdebatterna en mer ansträngd situation redan efter 1985 och vissa beslut som diskuterades i riksdagen som ledde till en minskning av asylsökande skedde under året 1989. / The purpose of this study has been to analyse the debates about immigration and refugee policy in the Swedish parliament between the years 1965 and 1993 in order to find out which difficulties and possibilities the different parties saw connected to immigration and refugees. I also aimed to contribute with empiricism regarding the question of when Swedish refugee policy started going towards a more restrictive direction. The method used in the research was a combination of argumentation analysis and qualitative textual analysis. The research period has been delimited to the following years: 1965 to 1970, 1975 to 1980 and 1985 to 1993.   In the result I could see a challenge connected to the immigrants’ integration which demanded special measures from the state. Certain parties could see more advantages of immigration such as the labour migrations positive effects in the Swedish labour market and refugee migrations effect which contributed to rising tolerance and solidarity among the Swedish people. Some parties, however, expressed a concern about increased refugee immigration leading to a rise of xenophobia within the society. By the end of the research period there was a noticeable polarization of the debate which meant that some parties had obvious communitarian opinions which meant that the Swedish citizens shouldn’t be negatively affected by what was considered a too generous refugee policy. Other parties showed cosmopolitan ideas and believed that the problems of the Swedish society couldn’t be compared to the difficulties that refugees had to deal with.   Regarding the question of when Swedish refugee policy started heading towards a more restrictive direction, the debates showed a strained situation as early as 1985 but the decisions which were discussed in parliament which led to a reduction of asylum seekers took place during 1989.

No description available.

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet.Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys. Den teoretiska bakgrunden utgörs av den debatt om erkännandets politik som på senare år förts inom samhällsfilosofin.Min analys ger som resultat att det finns starka argument mot att ägna svenskundervisningen åt stärkandet av den personliga och kulturella identiteten. Min slutsats blir således att förändringen i styrdokumenten i detta fall har varit till det bättre.

Tidevarvet was a radical, social liberal journal founded by the members of Fogelstadgruppen, having its active time between the years 1923 and 1936. The study aimed to investigate what and how its female writers argued about vagrancy (”lösdriveri”) in the journal during the entire span of its publication. Further, the study also considered change over time as well as whether the articles were uniform in their argumentation or not. To answer these questions an argumentative analysis was applied and used to distinguish the arguments and their accompanying reasoning in 27 articles. The results showed that the women argued for repealing the vagrancy law while advocating for social care and other preventative measures to replace it. Much of the argumentation was based around the law’s lack of effectiveness in combination with its arbitrary nature and judicial unsafety. They also called for increased equality before the law regarding both gender and class. Over time the core values remained the same whilst the argumentation adjusted in correspondence with different legal propositions. In the first article seven tenets were highlighted as central aims for the journal, these recurred throughout the articles to varying degrees but continued being supported. However, beginning in 1929, the argumentation shifted towards more radical in its critique of the vagrancy law. With this background the argumentation could also be described as uniform in its common values and long-term goals. Further investigation into variance in argumentation was however made difficult due to most articles being unsigned.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

I den här uppsatsen har högerextremistisk retorik och argumentation analyserats utifrån ett pragmadialektisk perspektiv. Metoden som använts är pragmadialektisk argumentationsanalys och presenteras och redovisas av Mika Hietanen i antologin Retorisk Kritik. Syftet med analysen var att bidra med en ökad förståelse för hur den högerextremistiska retoriken är konstruerad och hur dess publik beaktas. För att uppnå syftet har tre politiska tal av Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg analyserats. I analysen har argumentationen strukturerats, analyserats och evaluerats. Publikanpassningen har diskuterats utifrån Chaïm Perelmans auditoriebegrepp som presenteras i den andra utgåvan av Retorikens imperium som översatts till svenska av Mats Rosengren. Analysen har visat att Simon Lindbergs argumentation till största del består av samordnad argumentation som är konstruerad utifrån hans djupa ideologiska övertygelse. Kärnan i Lindbergs argumentation tycks vara rädslan för förlusten av det svenska folkets identitet som ras och de problem han ser med det rådande politiska systemet. Lindberg talar i samtliga tal om det svenska folkets undergång och hur det är politikernas fel att Sverige ser ut som det gör. I evalueringen har argumentationen i samtliga tre tal visat sig vara problematisk. Grunden till problematiken med Lindbergs argumentation kan tänkas finnas i hans nationalsocialistiska övertygelse. Den världsbild Lindberg målar upp i sin argumentation stämmer till låg grad överens med den faktiska verkligheten. För att Lindberg ska få genomslag för sin argumentation tvingas han vända sig till ett partikulärt auditorium där den presenterade världsbilden är generellt accepterad.

This paper discusses how ten blogs written by librarians talk about using games in the library. What do they talk about and what are their arguments for using games as a learning tool, and what does this say about their views on the library’s role in society?It is examined by using argumentation analysis together with a model for identifying different roles within the library on the blog themselves. By identifying the most important arguments used and placing them within the model, the paper aims to see how the bloggers view the library as a whole and as a part of society.It showed that the reasoning among the librarians varies, but most emphasis was on seeing the library as a meeting space together as an inspirational space, and the use of games can greatly help with that. Especially when viewing the library as a meeting space with room for everyone regardless of their interests. / Program: Bibliotekarie

In 2008 the National Library of Sweden decided to give upClassification system for Swedish libraries and start using DDC(Dewey Decimal Classification) from January 1 2011. Thisdecision has influenced the whole Swedish library system and longbefore the National Library of Sweden took this decision thequestion had been thoroughly discussed and debated in Librariancircles.The aim of this thesis is to find out which arguments have beenintroduced in the debate, if the discussion has changed from beforethe decision to go over to DDC was taken to after wards, and if sohow it has changed. My thesis will discuss the following threequestions:• Which arguments were brought forward in the debate,both for and against a transition?• How has the debate about the Swedish libraries’transition from Classification system for Swedishlibraries to DDC changed from before the decision ofthe Royal Library was taken to after?• What conclusions can you draw from the debatewhich has been led about the transition to DDC?The empirical material consists of six articles dealing with thetransition to DDC and in the analysis of this material I have used atext analyses, analysis of. The analysis shows that more or less thesame arguments for and against have been used in practically allthe articles, and the debate has not changed very much. Theconclusion you can draw is, that the research libraries are the greatwinners and that much more research about the transition isnecessary. / Program: Bibliotekarie

Föreliggande uppsats har i syfte att lista de argument som presenterats av partipolitiker i debattartiklar där de debatterat för eller emot religiösa friskolor efter Socialdemokraternas uttalande om att förbjuda religiösa friskolor den 13 mars 2018. Undersökningen avgränsas till debattartiklar skrivna av partipolitiker under perioden 13 mars 2018 fram till den 24 april 2018 och med hjälp av sannolikhetsurval avgränsas analysen till totalt fyra debattartiklar, två för- respektive emot religiösa friskolor. Tesen och argumenten i varje artikel identifieras och argumenten kategoriseras sedan med hjälp av argumentationsanalys och verktyget pro et contra som pro(för)-argument med uppgift att stärka den identifierade tesen, eller contra(mot)-argument med uppgift att undergräva tesen. Argumenten analyseras sedan för att avgöra hur hög beviskraft de har baserat på graden av tilltro till argumenten (hållbarhet) och hur väl argumenten relaterar till bestämda ståndpunkter/teser i debatten (relevans). Detta för att på ett objektivt sätt analysera en del av debatten som pågått efter Socialdemokraternas uttalande för att avgöra vilka argument som har högst beviskraft samt om dessa argument används för att debattera för- eller emot religiösa friskolor. Med intertextualitet som teoretisk utgångspunkt har argumenten i artiklarna ställts mot varandra och resultatet av analysen visar att samtliga argument i alla fyra debattartiklar brister i sin beviskraft då de för olika anledningar inte är hållbara eller relevanta. Analysen visar på att det finns flera argument både för och emot religiösa friskolor som går ihop, för att sen gå isär. Analysen visar också att debatten om religiösa friskolors plats i det svenska samhället har olika åsikter och är en debatt som är värd att debatteras, dock görs bedömningen att det i den fortsatta debatten behövs argument med högre beviskraft för att argumenten ska vara hållbara och relevanta och kunna påverka debatten.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Undersökningen syftar till att analysera hur riksdagspartierna argumenterade kring den svenska skolan inför valet 2014. Frågeställningen för undersökningen var: Hur argumenterade partierna kring skolans styrning? Hur argumenterade partierna kring betyg och resultat? Hur argumenterade partierna kring friskolor? Hur argumenterade partierna kring lärares roll och lärarprofessionens status? Metod Det empiriska materialet bestod av 1) debattartiklar skrivna av partiledare eller språkrör samt skolpolitiska talespersoner, 2) SVT:s utfrågningar av partiledarna, 3) partiernas valprogram. Metoden som tillämpades var Arne Naess (1970) argumentationsanalys. I analysen söktes efter teser samt pro- och contra-argument till teserna. Urvalet för studiens empiriska material baserades på handplockade urval.  Resultat Undersökningen visade att Moderaterna argumenterade för ett delat ansvar för skolan mellan stat och kommun. Centerpartiet ville behålla nuvarande styrningsform. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet ville att skolan skulle förstatligas. Folkpartiet argumenterade för att betyg skulle sättas från och med årskurs 6 men menade samtidigt att skriftliga omdömen ger en bättre bild av eleven. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet använde PISA-undersökningar för att stärka sina argument. Kristdemokraterna var positivt inställda till friskolor. Likaså var Centerpartiet som menade att vinstutdelning för ägare av friskolor skulle vara tillåten. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet argumenterade för ett vinstförbud. Socialdemokraterna, Folkpartiet, Miljöpartiet ville stärka lärarnas roll och status främst genom att höja lärarnas löner och genom att öka tiden för undervisning samtidigt som att minska det administrativa arbetet. Slutsats Socialdemokraterna, Folkpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet drev tesen om att förstatliga skolan. Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet var i sina teser positiva till vinstutdelning för friskolor medan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet teser ställde sig negativ till vinstutdelning. Folkpartiet argumenterade för tidigare betyg. Socialdemokraterna drev tesen om att införa karriärtjänster för lärare vilket skulle leda till att lärarna snarare skulle komma längre från sitt uppdrag att undervisa. Frågorna kring skolan följde inte den traditionella höger- och vänsterskalan.  Naess (1970) argumentations analys lämpade sig mindre väl för analys av partiernas valprogram än utfrågningarna och debattartiklarna då texterna i partiernas valprogram till sin karaktär sällan var argumenterande. / Abstract Aim The aim of the study was to analyze how the parties in the Swedish parliament debated the matter of  the Swedish school prior to the 2014 election. The question for the survey was: • How did the parties debate school governance? • How did the parties debate grades and results? • How did the parties debate the question of independent schools? • How did the parties debate the role of teachers and the status of teacher profession? Method The empirical material consisted of 1) debating articles written by party leaders or school political spokesmen. 2) Swedish public service hearings with party leaders 3) party election programs. The method for analysis Arne Naess´ (1970) argumentative analysis described by Bergström och Boréus (2005) searching for thesis, pro- and contra arguments. The selection of the empirical material was made through hand picked selections. Naess´ argumentative analysis was less suited for analysing the parties ‘electoral programs than the hearings and articles, as the text, by their nature, rarely were argumentative. Results The study showed that the Moderate party argued for shared responsibility between the state and the municipalities. The Centre party, the Social democrats, the Swedish democrats, the Green party and the Liberal party argued for a nationalization. The Liberal party argued for grades starting from grade 6 at the same time as arguing for written reviews giving a more descriptive picture of the pupil. The Social democrats, The Centre party and the Liberal party used PISA surveys supporting their argument in the question of grades. The Christian democrats were in favour of independent schools. Similarly, the Centre party argued for continued legislation allowing share-out for owners of independent schools. The Social democrats and the Left party argued for banning share-outs. The Social democrats, the Liberal party, the Green party argued for strengthening teachers ‘role and status primarily by raising teacher´s and increasing the time spent teaching while decreasing administrative work. Conclusions The Social democrats, The Liberal party, the Swedish democrats, the Green party and the Left party wanted nationalize the Swedish school. The Christian democrats, the Liberal party and the Centre party were in favour of share-outs while the Social democrats, the Green party and the Left party opposed share-outs. The Liberal party argued for grading pupils at a lower age. The Social democrats argued for the introduction of career opportunities which would lead to teachers being becoming more separated from their teaching assignments. The question of the school could not be divided into left or right wing politics. Naess´ argumentative analysis was less suited for analysing the parties ‘electoral programs than the hearings and articles, as the text, by their nature, rarely were argumentative. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>