Syftet med uppsatsen är att kartlägga lösdriveriets omfattning i Göteborg stad år 1892. Genomempiriska studier av förhörsprotokoll upprättade av poliskammaren i Göteborg redovisas lösdrivarnas ålder, könsfördelning, geografiska härkomst, rättsliga och yrkesmässiga bakgrundsamt orsak till anhållande. Resultatet visar att 276 personer anhölls och förhördes för lösdriverii Göteborg 1892, varav cirka 30 procent hade tidigare belastningar i straffregistret. 81 procentav de anhållna var män och 19 procent var kvinnor. Den totala medelåldern bland lösdrivarnavar 30 år. Männen och kvinnorna var i genomsnitt 32 respektive 28 år gamla. 81 procent härstammade från Göteborg stad och dess angränsande län. Den manliga lösdrivaren arbetade iregel med diverse grovarbeten eller inom hantverksbranschen och majoriteten av kvinnornaangavs i protokollen som prostituerade. Männens greps i regel för stöld, snatteri eller inbrott.Detta ikombination med fylleri, medan kvinnornas anhållningsorsaker oftast rubricerades som osedligt leverne eller utebliven sundhetsbesiktning. Studiens empiriska resultat bekräftar till stor delden tidigare forskning som gjorts på området och därtill teorin om att den diffusa lösdriverilagstiftningen användes godtyckligt med syfte stävja och bekämpa oönskade element i samhällen.

Tidevarvet was a radical, social liberal journal founded by the members of Fogelstadgruppen, having its active time between the years 1923 and 1936. The study aimed to investigate what and how its female writers argued about vagrancy (”lösdriveri”) in the journal during the entire span of its publication. Further, the study also considered change over time as well as whether the articles were uniform in their argumentation or not. To answer these questions an argumentative analysis was applied and used to distinguish the arguments and their accompanying reasoning in 27 articles. The results showed that the women argued for repealing the vagrancy law while advocating for social care and other preventative measures to replace it. Much of the argumentation was based around the law’s lack of effectiveness in combination with its arbitrary nature and judicial unsafety. They also called for increased equality before the law regarding both gender and class. Over time the core values remained the same whilst the argumentation adjusted in correspondence with different legal propositions. In the first article seven tenets were highlighted as central aims for the journal, these recurred throughout the articles to varying degrees but continued being supported. However, beginning in 1929, the argumentation shifted towards more radical in its critique of the vagrancy law. With this background the argumentation could also be described as uniform in its common values and long-term goals. Further investigation into variance in argumentation was however made difficult due to most articles being unsigned.