As a future preschool teacher I see myself as a part of creating the future of society. I think the environment and sustainable development is a part that feels important that children have with them in life. The purpose of the study was to examine whether and how preschool teachers work with environmental and sustainable development activities in various preschools and how children are involved in this work. The methodology for the study has been semi-structured interviews with active preschool teachers in three different preschools. The results of the survey show that preschools are working more or less actively with the environment and sustainable development in the business and that the children are involved in most of the work. However, it appears that other areas usually are given priority instead of working with environment and sustainable development, and that the work needs to be made more tangible for the children. All teachers in the study stated that the work with environment and sustainable development can be further expanded and must be clearly linked to the preschool curriculum for maintaining quest objectives. / Som blivande förskollärare ser jag mig själv som en del i att skapa framtidens samhällsmedborgare, då anser jag att miljö och hållbar utveckling är en del som känns viktig att barnen har med sig i livet. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall på vilket sätt pedagoger arbetar med miljö och hållbar utveckling i verksamheten på olika förskolor samt hur delaktiga barnen är i arbetet. Metodvalet för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet av undersökningen visar att förskolor arbetar mer eller mindre aktivt med miljö och hållbar utveckling i verksamheten samt att barnen är delaktiga i det mesta utav arbetet. Dock framkommer det att andra områden oftast prioriteras framför arbetet med miljö och hållbar utveckling samt att arbetet behöver göras mer konkret för barnen. Samtliga pedagoger i studien uppgav att arbetet med miljö och hållbar utveckling kan utökas ytterligare och måste utgöra en tydligare koppling till förskolans läroplan för att upprätthålla strävansmålen.

The world’s consumption is increasing at an accelerating rate and it´s produced and consumed more goods and services than ever before. A large part of people's consumption consists of clothing that is bought and discarded increasingly leading to a number of environmental problems such as global warming, pollution, loss of biodiversity and the depletion of natural assets. One way to save the earth's resources is to buy used clothing, so called second hand, instead of new ones. The store chain “The Ants” (in Swedish “Myrorna”) has specializing in second-hand goods and sells, among other things, clothes. This study examined consumers' motive for shopping second-hand clothing on The Ants and examined whether this is related to consumers' environmental awareness and their choice to buy second hand clothes on The Ants. The shop staffs experience of the customer's environmental awareness was also examined. The methods that were chosen were surveys that The Ants customers filled out and interviews with store employees. The results showed that consumer´s motive to buy second-hand clothing on The Ants was mainly due to the cheap price and then because of their environmental awareness, customers were relatively environmentally aware and knew that the clothing industry contribute to environmental problems. The consumers felt that they received too little information about the problems and they would like to know more. The result also showed that consumers don´t act according to this awareness as very few of them asked questions to the staff about their clothing production or work with sustainable consumption and the environment. The Ants shop staff experienced the same thing since they rarely or never received any questions from customers about clothing and its environmental problems. Customers also bought more new clothes than second-hand clothing. / Konsumtionen i världen ökar i en allt snabbare takt och det produceras och konsumeras mer varor och tjänster än någonsin tidigare. En stor del av människors konsumtion består av kläder som köps och slängs i större utsträckning vilket leder till ett flertal miljöproblem som global uppvärmning, föroreningar, förlorad biologisk mångfald och förbrukning av naturtillgångar. Ett sätt att spara på jordens resurser är genom att köpa begagnade kläder, så kallat second hand, istället för nyproducerade. Butikskedjan Myrorna har specialiserat sig på second hand varor och säljer bland annat kläder. Denna studie undersökte konsumenters motiv för att handla second hand kläder på Myrorna samt undersökte om detta har ett samband med konsumenters miljömedvetenhet och deras val att köpa second hand kläder på Myrorna. Även butikspersonalens upplevelse av kundernas miljömedvetenhet undersöktes. Metoderna som valdes var enkäter som Myrornas kunder fyllde i och intervjuer med butikspersonal. Resultatet visade att konsumenternas motiv för att handla second hand kläder på Myrorna berodde främst på det billiga priset och sedan på grund av deras miljömedvetenhet, kunderna var relativt miljömedvetna och funderade ofta på klädindustrins miljöproblem. Dock ansåg konsumenterna att de fick otillräcklig information om ämnet och skulle vilja veta mer. Resultatet visar också att konsumenterna inte agerar utifrån denna medvetenhet eftersom ytterst få av dem ställde frågor till butikspersonal om deras klädproduktion eller arbete med hållbar konsumtion och miljö. Myrornas butikspersonal upplevde samma sak eftersom de sällan eller aldrig fick några frågor från kunderna om kläder och dess miljöproblem. Kunderna köpte också mer nyproducerade kläder än second hand kläder.

Konsumtionen har idag blivit en stor del av samhället och människans vardagliga liv. Särskilt hos unga individer förekommer det en benägenhet att konsumera mer för att uppnå en högre social status och skapa en identitet genom konsumtionen. Det var därför intressant att undersöka varför unga individer konsumerar trots att de idag besitter en hög miljömedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka unga individers konsumtionsvanor samt hur de förhåller sig till sina konsumtionsvanor i relation till det rådande miljöproblemet. Till det formulerades även tre frågeställningar för att kunna uppfylla syftet, vilka var: ”Hur ser intervjupersonerna på sina konsumtionsvanor?”, ”Hur ser intervjupersonerna på miljön?” samt ”Hur upplever intervjupersonerna sina konsumtionsvanor i förhållande till miljön?”. Det teoretiska ramverket består av teorier om konsumtion och konsumtionssamhället i vilket individer skapar sig en identitet med de varor de konsumerar. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldrarna 18–25. Under intervjuerna ställdes frågor som var baserade på olika teman, vilka var härledda är det teoretiska ramverket samt från syfte och frågeställningar. Dessa teman rörde intervjupersonernas konsumtionsvanor, miljömedvetenhet samt förhållandet mellan dessa. Resultatet visade att intervjupersonernas konsumtionsvanor varierar, men att konsumtionen är en stor del av deras liv. Merparten konsumerar saker de upplever trendiga eftersom de i viss mån påverkas av andras åsikter och vad de ser andra personer konsumera. Intervjupersonerna upplever positiva känslor vid konsumtion till en början, för att sedan uppleva ångest över att de har spenderat pengar och således minimerat möjligheten för att konsumera ytterligare. Samtliga intervjupersoner ansåg att en bättre ekonomi hade möjliggjort för en önskad ökad konsumtion. Intervjupersonernas miljömedvetenhet varierar även den stort där samtliga är medvetna om det rådande miljöproblemet varpå merparten känner en oro för framtiden. Dock kände intervjupersonerna en hopplöshet eftersom de upplevde att deras engagemang inte hjälper klimatet i det stora hela vilket resulterar i inaktivitet även hos de som har en stor miljömedvetenhet. Medvetenheten kring deras konsumtionsvanors påverkan på miljön är låg varpå samtliga menar att dåliga vanor är svåra att bryta. Intervjupersonerna känner en stark vilja att konsumera nya varor och det finns en ständig rädsla att inte passa in på grund av en bristande konsumtion. Detta väger därför högre än deras medvetenhet kring konsumtionens negativa påverkan på miljön. / Consumption has today become a large part of human life. Especially for young individuals there is a tendency to consume more to achieve a higher social status and create an identity through consumption. It was therefore interesting to investigate why young individuals consume despite the fact that they today has a high environmental awareness. The aim of this study was to investigate the consumption habits of young individuals and how their feelings are towards their consumption habits in relation to the current environmental problem. In addition three questions were stated to fulfill the aim of the study, these were stated as followed: “How do the interviewees understand their consumption habits?”, “How do the interviewees understand the environment?” and “How do the interviewees experience their consumption habits in relation to the environment?”. The theoretical framework consists of theories of consumption and consumption society in which individuals create an identity with the product they consume. The empire was collected through semi-structured interviews with eight people aged 18-25. The interview questions were based on different themes which referred to the interviewees consumption habits, environmental awareness and the relationship between them. The result showed that the interviewees consumption habits varies but that consumption is a big part of their lives. The majority of the interviewees consume things they found to be trendy, as they to some extent are affected by the opinions of others and what they see other people consume. The interviewees experience positive emotions while consuming initially, and then experienced anxiety about having spent money and thus have less money to consume further. All interviewees considered that a better economy had made it possible for a desired increased consumption. The environmental awareness of the interviewees also varies widely, all of which were aware of the current environmental problem and most of them feel anxiety about the future. However, there was a hopelessness amongst the interviewees as they feel that their involvement do not help in the grand scheme of things, which results in inactivity even for those who have environmental knowledge. Awareness of the impact of their consumption habits on the environment is low, and all believed that bad habits are difficult to break. The interviewees feel a strong desire to consume new goods and there is a constant fear of not fitting in because of a lack of consumption and that therefore outweighs their awareness of the negative impact of consumption on the environment.

<p>The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies.</p><p>The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from.</p><p>The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding.</p><p>I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small.</p><p>Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.</p>

The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies. The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from. The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding. I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small. Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1’200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                       För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle.   Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien .   Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering. Det som många studenter idag anser om källsorteringssystemet är att det är bra att det finns i dagens utformning och att det fungerar relativt lätt, samt att källsorteringen som ingår i det vardagliga beteende är enkelt att hålla på med. Det verkar dock som om man källsorterar bättre när man har folk runt omkring sig än när man är hemma själv. / The background to the study is to investigate how source separation system works from the students' point of view. Through analysis of what the theory says about behaviors, habits, attitudes and knowledge of source separation from a questionnaire study on the Thimbles 1'200 students, this essay will attempt to answer what these students think about and what knowledge they have of source separation systems. To find out what the theory says about this, I investigated what the Naturvårdsverket says about environmental behaviors and how they work together with recycling. I have also examined how it can be paired with today's lifestyle so that we live in today's consumer society. The purpose of this essay is to try to illuminate and explore the environmental awareness in everyday life are among today's students at KAU. The result will be produced by the exploratory survey. The main result of this study is that many of today's students know how Thimbles source separation system works, and most believe it is important to source separation. What many students today believe the source separation system is that it is good to have in today's design and it works fairly easily, and sorting as part of the everyday behaviour is easy to get involved with. However, it seems that you sort source better when you have people around them than when you are home alone.

Konsumtion är något vi ägnar åt oss i vardagen och som inte går att komma ifrån. Nya möjligheter idag, vare sig det handlar om högre inkomst eller större utbud på marknaden, gör att det skapas nya begär och att den nya konsumtionen efter ett tag känns nödvändig. Idag konsumeras därmed fler varor än någonsin tidigare. Men konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, och det under hela sin livscykel, från utvinning av råvara till då den blir till avfall. Konsumtion av mode är ett exempel på konsumtion där man uttrycker sina begär och sin längtan. Mode som ofta uttrycks genom kläder ger stimulans till konsumtion och mode och trender förändras snabbt, vilket innebär att det är svårt att hålla kolla på hela produktionsledet och hur miljön påverkas. Om konsumtion av mode har negativa effekter på miljön lyder frågan ifall det då är möjligt att konsumera mode på ett sätt som är mer hållbart. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall det är möjligt att kombinera ett modeintresse med en miljömedvetenhet. Det som undersöks är bland annat ifall mode kan konsumeras på ett hållbart sätt, samt vilka möjligheter och svårigheter det finns med att kombinera mode med miljö. Dessa frågor besvaras med hjälp av en teoretisk litteraturstudie, framförallt eftersom det inte finns många studier som kombinerar mode med miljö. Teorierna som behandlas handlar bland annat om konsumtion och beteenden, och för att kunna kombinera mode med miljö behöver konsumtionsmönster förändras och alternativ till konventionella kläder finnas på marknaden. Om flera val tillhandahålls och marknadsförs på marknaden skapas alternativ som bidrar till att individen kan förena ett modeintresse och en miljömedvetenhet, men detta kan inte ses som den enda lösningen. Denna studie analyserar även huruvida praktiska exempel miljömärkning och second hand kan bidra till att kombinera miljö och mode. / Consumption is something we do every day which we cannot get away from. New opportunities today, whether it is a higher income or a higher supply on the market, enable the creation of new desires and that the new consumption after a while feels necessary. Today we consume more products than ever before. But the consumption of both products and services affect the environment during their whole life cycle, from production to waste. Consuming fashion is an example of consumption where desires are expressed. Fashion which is often expressed through clothes stimulates a longing for consumption, and with fashion changing so fast it is hard to keep track of the whole production and how the environment is affected. If consuming fashion has negative effects on the environment the question is whether it is possible to consume fashion in a more sustainable manner. The purpose of this essay is to examine if it is possible to combine a fashion interest with an environmental awareness. Some of the matters examined are whether fashion can be consumed in a sustainable way or not, and what opportunities and challenges there are with combining fashion with an awareness of the environment. These questions are answered with the help of a theoretical literature study. Theories about consumption and behaviours are being used, and to combine fashion with an environmental awareness, consumption patterns have to change. Alternatives to conventional clothing must also be found on the market. If more choices are provided on the market, the individual can find alternatives through which she/he can unite a fashion interest with an awareness of the environment, but that cannot be seen as the only solution. This paper also analyzes whether practical examples, such as labelling and second hand, can contribute towards combining environment and fashion.

Denna studie undersöker hur människors relaterar till naturen efter en genomförd utomhusutbildning vid namn Hållbar natur. Utbildningen består av 11 olika stopp/platser där olika miljöfrågor kring hållbar utveckling exemplifieras. Metoden för studien är fokusgrupper och de empiriska materialen består av tre fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare. Fokusgruppernas deltagare fick tillsammans gå en tre timmar lång utomhusutbildning där Rockströms planetära gränser låg i fokus. Analysen av materialet visar på att deltagarna har fått en ökad medvetenhet kring samband och samspel som finns mellan människan och naturen, men de verkar sakna en djupare förståelse. Analysen visar också på hur stor roll platser har som referenspunkt i diskussioner om miljöfrågor, dock inte de platser som besöktes under utbildningen. Det är troligt att den stora aktiviteten som uppkom i samband med gruppdiskussionerna kan kopplas till den konkreta upplevelsen som deltagarna precis hade fått. Det framkom i analysen att deltagarna gärna ville prata om ämnen som de kan referera till med egna erfarenheter. Analysen visar därmed att det är viktigt att använda sig av exempel som är lätta att förknippa med sitt eget liv vid utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik. Deltagarnas förhållningsätt till naturen, det vill säga ett antropocentriskt eller ekocentriskt förhållningssätt spelade roll för hur de tog till sig utbildningen vilket gör att det är av betydelse för utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik att ta hänsyn till människans natursyn. Ingen av deltagarna hade ett biocentriskt synsätt. Gemensamt för alla fokusgrupperna / This study investigates how people relate to nature after an accomplished outdoor education called Sustainable Nature. The education consists of 11 different stops / places where different environmental issues regarding sustainable development are exemplified. The method of the study is focus groups and there were three groups, together 14 participants. The focus groups members participated in a three-hour loong outdoor education, focusing on the nine planetary boundaries as theorized by Rockstöm. The analysis of the material shows that the participants have gained increased awareness of the relationship and interaction between man and nature, but they seem to lack a deeper understanding. The analysis also shows the importance of geographical points in discussions of environmental issues, but not the places visited during the education. It is likely that the big activity that arose in connection with the group discussions can be linked to the actual experience that the participants had just received. It was found in the analysis that participants would like to talk about topics that they can refer to with their own experiences. The analysis thus shows that it is important to use examples that are easy to associate with their own lives in the design of an environmental education. Participants' approach to nature, that is, an anthropocentric or ecocentric approach, played a part in the way they took the education, Hence, participants´ view of nature are key aspects to take into account in the design of informal environmental outdoor education. None of the participants had a biocentric approach. Common to all the focus groups was that after education a clear commitment was made to educate more, it’s a clear expression of a new interest.

Studiens syfte var att försöka ta reda på om det finns något samband mellan Karlstad universitet studenters miljömedvetenhet och deras miljöbeteende, samt vilken dimension av miljöbeteende som enligt studenternas uppfattning har mest positiv inflytelse på miljön. För detta ändamål utfördes en kvantitativ undersökning i form av en anonym webbenkät som fanns tillgänglig på lärplattformen It’s Learning. Miljömedvetenhet mättes genom det validerade instrumentet NEP och prosocialt miljöbeteende genom 12 egenkonstruerade variabler, indelade i tre dimensioner (konsumentbeteende, miljömedborgarskap och policystöd). Avslutningsvis fanns en fråga som skulle mäta vilken dimension av prosocialt miljöbeteende som respondenterna ansåg ha mest positiv påverkan på miljön. Urvalet bestod av 72 respondenter och resultatet visade att det fanns ett positivt medelstarkt samband mellan miljömedvetenhet och prosocialt miljöbeteende. Miljömedvetenhet korrelerade också medelstarkt med de två dimensionerna konsumentbeteende och policystöd, men ingen korrelation med miljömedborgarskap kunde påvisas. Gällande uppfattningen om vad som påverkar miljön mest positivt, ansåg majoriteten (68.1 %) att konsumentbeteende var den enskilt mest betydelsefulla dimensionen av prosocialt miljöbeteende.  Slutsatserna som drogs var att det överlag fanns en relativ hög miljömedvetenhet hos studenterna, men det prosociala miljöbeteendet var ändå överraskande lågt och individualistiskt präglat. Trots att majoriteten hade störst tilltro till de egna privata handlingarna för att skydda miljön, reflekterades inte detta lika starkt i det rapporterade beteendet. Kanske är inte en ökad miljömedvetenhet den mest betydande faktorn för ett prosocialt miljöbeteende, eller så finns andra centrala bakomliggande variabler som skulle förklara relationen bättre, men som inte mätts i den föreliggande studien. Studiens tillförlitlighet har diskuterats och slutsatserna kunde inte generaliseras över populationen.

The purpose of this study is to investigate and spread knowledge about how preschool teachers use spontaneous discussion as a means of increasing the environmental consciousness of children. The methods used are semi-structured interviews, and continuous and structured observation. The results show that spontaneous conversations as a method for increasing children’s consciousness of the environment occurs in practice, to a varying degree. In particular, meals and outings are perceived as the best occasions to introduce such discussions. Moreover, conversations tend to take place when children help with waste separation, handling and consumption of materials, and during planning for other activities. Large groups of children, staff shortage, and administrative tasks are perceived as the most limiting factors for having conversations about the environment. The topic can also be perceived as too wide and complex. The teachers express lacking knowledge and ideas for keeping the children interested. However, in spite of the limited time and knowledge, and other subjects in the curriculum needing attention, the teachers feel that there is room for improvement; their own disposition about the subject is limiting the spontaneous conversations. Results show that the increasing interest from society in general is enabling more conscious work with environmental issues. / Syftet med studien är att undersöka och skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan använder det spontana samtalet för att stimulera barns miljömedvetenhet. Metoderna som använts är semistrukturerade intervjuer samt löpande och strukturerad observation. Fyra förskolor, belägna i en kommun i Mellansverige, deltog i studien. Totalt deltar sex förskollärare och en barnskötare. Resultatet visar att spontana samtal som metod för att stimulera barns miljömedvetenhet förekommer i verksamheten, i större och mindre utsträckning. Måltidssituationer och naturupplevelser upplevs vara de tillfällen där samtal om miljö utnyttjas bäst. Det förekommer även samtal om miljön i samband med sopsortering, hantering och förbrukning av material samt spontana samtal som har sin grund i planerade aktiviteter. Stora barngrupper, personalbrist och administrativa uppgifter upplevs vara orsak till svårigheten att föra spontana samtal om miljön. Samtidigt upplevs samtal om miljön ibland som stort och komplext. Pedagogerna uttrycker behovet av kunskapsbaserad information och idéer, för att fånga barnens intresse för miljöfrågor. Trots tidsbrist, begränsad kunskap och andra läroplansmål upplever pedagogerna att det finns många möjligheter att ha spontana samtal kring miljöfrågor. Deras förhållningssätt påverkar användandet av spontana samtal. Resultatet visar att det ökande intresset för miljön i samhället har resulterat i att förskoleverksamheten arbetar medvetet med miljöfrågor.