The purpose of this study is to investigate and spread knowledge about how preschool teachers use spontaneous discussion as a means of increasing the environmental consciousness of children. The methods used are semi-structured interviews, and continuous and structured observation. The results show that spontaneous conversations as a method for increasing children’s consciousness of the environment occurs in practice, to a varying degree. In particular, meals and outings are perceived as the best occasions to introduce such discussions. Moreover, conversations tend to take place when children help with waste separation, handling and consumption of materials, and during planning for other activities. Large groups of children, staff shortage, and administrative tasks are perceived as the most limiting factors for having conversations about the environment. The topic can also be perceived as too wide and complex. The teachers express lacking knowledge and ideas for keeping the children interested. However, in spite of the limited time and knowledge, and other subjects in the curriculum needing attention, the teachers feel that there is room for improvement; their own disposition about the subject is limiting the spontaneous conversations. Results show that the increasing interest from society in general is enabling more conscious work with environmental issues. / Syftet med studien är att undersöka och skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan använder det spontana samtalet för att stimulera barns miljömedvetenhet. Metoderna som använts är semistrukturerade intervjuer samt löpande och strukturerad observation. Fyra förskolor, belägna i en kommun i Mellansverige, deltog i studien. Totalt deltar sex förskollärare och en barnskötare. Resultatet visar att spontana samtal som metod för att stimulera barns miljömedvetenhet förekommer i verksamheten, i större och mindre utsträckning. Måltidssituationer och naturupplevelser upplevs vara de tillfällen där samtal om miljö utnyttjas bäst. Det förekommer även samtal om miljön i samband med sopsortering, hantering och förbrukning av material samt spontana samtal som har sin grund i planerade aktiviteter. Stora barngrupper, personalbrist och administrativa uppgifter upplevs vara orsak till svårigheten att föra spontana samtal om miljön. Samtidigt upplevs samtal om miljön ibland som stort och komplext. Pedagogerna uttrycker behovet av kunskapsbaserad information och idéer, för att fånga barnens intresse för miljöfrågor. Trots tidsbrist, begränsad kunskap och andra läroplansmål upplever pedagogerna att det finns många möjligheter att ha spontana samtal kring miljöfrågor. Deras förhållningssätt påverkar användandet av spontana samtal. Resultatet visar att det ökande intresset för miljön i samhället har resulterat i att förskoleverksamheten arbetar medvetet med miljöfrågor.

Denna studie undersöker om ett chock-moment i ett så kallat serious game kan användas som medel för att påverka spelare positivt och få dem att reflektera över sina konsumtionsvanor och miljöpåverkan i verkliga livet. Vad som framgår är att målgrupp, spels design samt hur chocken presenteras är oerhört viktigt för att få önskvärda resultat. Denna studie gör ett försök att fylla i luckor som upptäckts under förundersökningen och testar om chock går att framkalla via ett brädspel på ett etiskt och betydelsefullt sätt. Detta leder till frågeformuleringen: Hur väl fungerar chock som en motivator till beteendeförändring efter ett serious game? Hur uppfattar spelare chocken i ett miljöspel? / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

A paradigm shift has taken place in identity formation as the society7 is moving towards to be more digitized. Previous research shows that young people use social media and its opinion leaders, called influencers, to a large extent as a tool to create their own identity. One way to express identity is through clothing and today the fast fashion industry has digital marketing strategies in shape of collaborations with influencers to reach consumers. Young women are, above all, the target group that both spends time and is most affected by social media, which makes them easily fall for the consumerism of clothing that influencers encourage. The fashion industry is an industry that has an extensive climate impact where emissions of greenhouse gas, chemicals and the use of resources have major negative consequences for the world. Statistics specifically indicate that young women have a high environmental awareness in form of strong sustainable values, while this group in the meantime also having a tendency to be affected to consume. The purpose of this study is to investigate young women's identity formation via Instagram and how they position themselves in their identity formation regarding both clothing consumption and environmental awareness. This study was conducted in accordance with a qualitative approach where the data material was obtained through interviews with four focus groups. The method has been chosen to study how the respondents argue while being a part of a group. The data has been analyzed through a developed analytical model based on a thematization of selected identity theories. The study's findings and conclusions indicates that young women are generally unplanned and materialistic in their clothing consumption despite a general or high environmental awareness. However, a greater interest in fashion tends to lead to increased environmental awareness in the consumption of clothing. The perception of the importance of clothing for identity formation affects how different patterns of consumption develop where those with a high opinion are less materialistic and impulsive and vice versa. Influencers' impact on young women’s identity formation vary and is based on the intention to follow a profile, where those who intend to follow fashion-based profiles are more affected than those who follow lifestyle influencers. This study is written in swedish. / Ett paradigmskifte har skett inom identitetsskapande i takt med att samhället går mot att bli allt mer digitaliserat. Tidigare forskning visar på att unga individer i stor utsträckning använder sociala medier och dessa plattformars opinionsledare, kallade influencers, som verktyg för att skapa sin egen identitet. Ett sätt att uttrycka sin identitet på är genom kläder och fast fashion industrin har idag digitala marknadsföringsstrategier i form av samarbeten med influencers för att nå ut till konsumenter. Unga kvinnor är den målgrupp som både spenderar tid och påverkas av sociala medier allra mest, vilket gör att de lätt faller för den konsumtionshets som influencers uppmuntrar till. Modeindustrin är en bransch som har en omfattande miljöpåverkan där utsläpp av avgaser, kemikalier och användning av resurser medför stora negativa konsekvenser för miljön. Statistik visar specifikt på att unga kvinnor besitter en stor miljömedvetenhet i form av starka hållbara värderingar, samtidigt som de haren benägenhet att påverkas i sin konsumtion. Syftet med studien är att undersöka unga kvinnors identitetsskapande via influencers på Instagram och hur de ställer sig till sittidentitetsskapande med hänsyn till både konsumtion av kläder samt miljömedvetenhet. Undersökningen har skett i enlighet med ett kvalitativt förhållningssätt där datamaterialet harinhämtats via intervjuer med fyra fokusgrupper. Metoden har valts för att studera hur respondenterna i egenskap av grupp för ett resonemang. Datamaterialet har analyserats genomen framarbetad analysmodell som baseras på en tematisering av valda identitetsteorier. Studiens resultat och slutsatser indikerar på att unga kvinnor generellt är oplanerade och materialistiska i sin klädkonsumtion trots en allmän eller hög miljömedvetenhet. Ett större intresse för mode tenderar emellertid att leda till en ökad miljömedvetenhet vid konsumtionav kläder. Uppfattningen om hur stor betydelse kläder hade för identitetsskapandet påverkar hur olika konsumtionsmönster utvecklas där de med hög uppfattning är mindre materialistiska tillika impulsiva och vice versa. Influencers påverkan på unga kvinnors identitetsskapandevarierar utifrån vilken intention som ligger bakom att följa dessa där de som avser att följa modebaserade influencers påverkas mer än de som följer livsstilsinfluencers.

Det är svårt att undgå klimatförändringarna runt om i världen, med tanke på uppmärksamheten som riktats mot miljön de senaste åren. Skogsbränder, översvämningar och temperaturökningar är några exempel på konsekvenser av klimatförändringarna. En av de branscher som uppmärksammats i samband med de precisnämnda naturkatastroferna är flygindustrin. Studier påvisar att det finns få andra mänskliga aktiviteter vilka släpper ut så pass mycket koldioxid under en relativt kort tid. Trots den ökade vetskapen om flygets påverkan på miljön, har antalet flygresenärer ökat varje år. Sverige har i jämförelse med det globala genomsnittet sju gånger mer utsläpp per capita. Flygindustrin och dess process vid köp av flygresor har inte studerats i en högre utsträckning och det finns brister av forskning gällande flygresenärer och deras intresse av klimatkompensation och corporate social responsibility (CSR). Det finns tidigare studier vilka indikerar på att konsumenter är villiga att betala mer för produkter och tjänster med CSR-attribut, men inom flygindustrin är det relativt outforskat. Efter litteraturgenomgång var det möjligt att identifiera ett antal faktorer vilka har påverkat processen vid köp av flygresor tidigare och de har sammanställts för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. De här faktorerna är kundlojalitet, restid, servicekvalitet, pris och miljömedvetenhet. Syftet med den här studien är att skapa en ökad förståelse för huruvida miljömedvetenhet påverkar konsumenterna och det pris de är villiga att betala för en flygresa. Genom en kvantitativ enkätstudie har syftet och hypoteserna varit möjliga att besvara. Resultatet visar att i den här studien har miljömedvetenhet inte någon påverkan på vad en konsument är villig att betala för en flygresa. Emellertid har ytterligare faktorer studerats i relation till pris samt miljömedvetenhet och de resultaten presenteras utförligt i studien. / It is difficult to avoid the ongoing climate change around the world given the attention that has been directed towards the environment in recent years. Forest fires, floods and temperature differences are some examples of consequences of the climate changes. One industry that has been in the center of attention regarding environmental impact is the aircraft industry, and studies show that there are few other human activities that emit so much carbon dioxide in a relatively short time. Despite the increased awareness of the impact of aviation on the environment, the number of air travelers has been increasing every year. Sweden’s air travel emissions per capita is seven times higher compared to the global average. The airline industry and its process in purchases of air travel has not been studied to a greater extent and there are shortcomings in research on air travelers and their interest in climate compensation and corporate social responsibility (CSR). There are previous studies which indicate that consumers are willing to pay more for products and services with CSR-attributes, but in the airline industry it is relatively unexplored. After a literature review, it was possible to identify a number of factors that have influenced the process of buying air travel in the past which have been compiled in order to answer the purpose and hypotheses of the study. These factors are customer loyalty, travel time, quality of service, price and environmental awareness. The aim of this study is to create a greater understanding of whether environmental awareness affects consumers and the price they are willing to pay for air travel. Through a quantitative survey study, the aim and hypotheses have been possible to answer. The results show that in this study, environmental awareness does not have an impact on the price a consumer is willing to pay for an air travel ticket. However, additional factors have been studied in relation to price and environmental awareness and the results are presented in detail in the study.

Studien undersöker det kritiska problemet med mikroplastföroreningar och presenterar en innovativ lösning genom att utveckla en hållbar tandborste av Salvadora persica, även känd som Miswak. Arbetet inleds med en bakgrundsbeskrivning, där plastanvändning och dess miljöeffekter granskas ingående. Syftet är att skapa en estetiskt tilltalande och funktionell tandborste som främjar en miljömedveten livsstil och minskar mikroplastföroreningarna. För att uppnå detta mål följer studien en omfattande designprocess och fokuserar på att utforska användningen av Salvadora persica i tandvårdsprodukter. Metoden omfattar både kvalitativ och kvantitativ forskning, inklusive fokusgruppsessioner och laboratorieexperiment, för att förstå användarbehov och utveckla prototyper. Resultaten visar att det är möjligt att skapa en hållbar och effektiv tandborste av Salvadora persica. Genom att testa och utveckla prototyper identifierades nyckelelement som optimerar användarupplevelsen. Den slutliga produkten blev en innovativ tandborste, Miborste, där skaftet är tillverkat av biologiskt nedbrytbart bambu och borsthuvudet av utbytbara miswak-fibrer från Salvadora persica, en allt-i-ett-lösning. Miborste ersätter tandvårdsprodukter som tandborste, tandkräm och munvatten. Studien betonar vikten av att skapa produkter som inte bara är hållbara, utan även möter konsumenternas behov och preferenser. Slutresultatet är en tandborste som kan bidra till hållbar konsumtion, inspirera till en miljömedveten livsstil och samtidigt erbjuda ett hälsosammare alternativ till plasttandborstar. / The study investigates the critical issue of microplastic pollution and presents an innovative solution by developing a sustainable toothbrush made from Salvadora persica, also known as Miswak. The work begins with a background description where the use of plastics and their environmental impacts are thoroughly examined. The aim is to create an aesthetically appealing and functional toothbrush that promotes an environmentally conscious lifestyle and reduces microplastic pollution. To achieve this goal, the study follows a comprehensive design process and focuses on exploring the use of Salvadora persica in dental care products. The method includes both qualitative and quantitative research, including focus group sessions and laboratory experiments, to understand user needs and develop prototypes. The results demonstrate that it is possible to create a sustainable and effective toothbrush from Salvadora persica. Through testing and developing prototypes, key elements were identified that optimize the user experience. The final product is an innovative toothbrush, Miborste, with a handle made from biodegradable bamboo and a brush head of replaceable miswak fibers from Salvadora persica, an all-in-one solution. Miborste replaces dental care products such as toothbrushes, toothpaste, and mouthwash. The study emphasizes the importance of creating products that are sustainable, but also meet consumer needs and preferences. The end result is a toothbrush that can contribute to sustainable consumption, inspire an environmentally conscious lifestyle, and offer a healthier alternative to plastic toothbrushes.

<p></p><p>I dagens samhälle tas miljöfrågor allt oftare upp i den allmänna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete är något som i allt högre grad krävs av företag från bland annat myndigheter och miljöorganisationer. Stålindustrin är inget undantag och får därför ofta kritik för att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga.</p><p>Inom stålindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpåverkan trots att avkastning på det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien är spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöåtgärder inom den svenska stålindustrin. Formatet för studien är en fallstudie där den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.</p><p>Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete påverkas i stor utsträckning av andra aktörer inom det organisatoriska fält som företaget tillhör. Inverkan på det studerade företagets miljöarbete och således spridningen av miljömedvetenhet varierar mycket mellan olika aktörer. Det är framförallt aktören <em>politiker och myndigheter</em> som genom tvingande mekanismer styr företagets miljöarbete. Beroende på rådande situation kan dock även influenserna från övriga aktörer påverka företagets miljöarbete och spridningen av miljömedvetenhet.</p><p> </p> / <p></p><p>In society today environmental issues more often appear on both the public and the political agenda and an active environmental awareness is increasingly often demanded from companies by regulative authorities and environmental organisations. The steel industry is no exception and therefore receives criticism that they do not undertake the necessary actions to prevent further pollution.</p><p>Companies within the steel industry often invest in different measures to reduce their environmental impact although it seldom generates a profit. Institutional theory explains these actions as direct consequences of conformity. The phenomenon of interest is the spread of environmental awareness because it is considered to be the reason behind investments in environmental impact reduction within the Swedish steel industry. The study is preformed as a case study where the empirical data is collected through written sources and interviews.</p><p>It is established that the environmental work of the focal company is largely affected by the other actors within the organizational field of interest. Among these actors the level of impact on the focal company’s environmental work and therefore also the spreading of environmental awareness varies a lot. <em>Politicians and government authorities are</em> the actor which first and foremost through coercive actions affects the environmental work in the studied company. Although, depending on the situation at hand the other actors can also play very important parts in affecting the studied company and the spread of environmental awareness.</p><p> </p>

Sedan mitten av 1900-talet har jordbruket genomgått stora förändringar. Det har lett till att mycket av den mat som produceras idag inte är hållbar att konsumera. Oljepalmen är en gröda vars produktion ökat avsevärt de senaste åren och som har stor negativ påverkan på ekosystemen. Dess låga pris och många användningsområden har gjort den populär. För att odla oljepalmer avverkas enorma ytor regnskogar, vilket påverkar klimatet och den biologiska mångfalden negativt. Konsumentens roll är avgörande för produktionen och konsumtionen av palmolja, därför är det viktigt att veta vilka faktorer som påverkar konsumtionen och vilken kunskap konsumenter har. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med syftet att undersöka vilken kunskap konsumenter har om palmolja i livsmedel. Undersökningen visar hur miljömedvetna de är, om de agerar utifrån sin kunskap och om det skiljer sig beroende på kön och ålder. Resultatet visade att konsumenter har en grundläggande kunskap om palmolja i livsmedel och ser sig själva som relativt miljömedvetna. Resultatet visade också att det fanns skillnader i svaren mellan kön och ålder. Kvinnor och gruppen över 31 år i undersökningen hade högre kunskap och var mer miljömedvetna. Slutsatsen är dock att kunskapen om palmolja i livsmedel är för låg, det avgörande vid konsumtion blir därför andra faktorer. / Since the mid-1900s, agriculture has gone through a major change. As a result, much of the food that is produced today is not sustainable to consume. The oil palm is a crop whose production has increased significantly in recent years and which has a major negative impact on ecosystems. It’s low price and many uses have made it popular. In order to grow oil palm trees, huge areas of rainforests are cut down, which affects the climate and biodiversity negative. The role of the consumer is crucial for the production and consumption of palm oil, therefore it is important to know which factors that affects consumption and what knowledge consumers have. A quantitative questionnaire survey has been conducted whit the purpose to investigate what knowledge consumers have about palm oil in food. The survey will show how environmentally conscious they are, whether they act on the basis of their knowledge and whether it differs depending on gender and age. The result showed that consumers have a basic knowledge of palm oil in food and see themselves as relative environmentally conscious. The results also showed that there were differences in the responses between sex and age. Women and the group over 31 in the survey had higher knowledge and were more environmentally aware. The conclusion is that the knowledge of palm oil in groceries is too low, so the decisive factor in consumption is other factors.

Följande studie har genomförts i syfte att undersöka om spelande i samband med klimatinformerande påverkade och motiverade deltagaren mer till klimatagerande jämfört med då deltagaren endast fick läsa information om klimatet. Detta undersöktes med hjälp av en spelprototyp som skapats i detta syfte. Spelprototypen skapades i Scratch, vilket är ett interpreterande dynamiskt visuellt programmeringsspråk, och spelet innehöll tre olika nivåer. Mellan dessa nivåer så fick deltagaren information om klimatet som var relaterat till nivån de precis spelat. Efter att ha gjort experimentet skulle deltagaren besvara en enkät, som innehöll frågor där deltagaren skulle uppskatta, med hjälp av likertskalor, om denne kände sig påverkad och motiverad. Svaren på enkäten analyserades med ett Mann Whitney U test. Resultaten från dessa frågor var inte signifikanta, och därför kan inga slutsatser dras om spelet i samband med informationen hade en positiv påverkan. Även om resultaten inte var signifikanta så bör ytterligare forskning utföras inom ämnet, då tidigare forskning visat hur spel kan påverka beteende, och hur människors klimatagerande kan påverkas till det bättre genom spel.

<p>Environmental consciousness among the Swedish population has considerably increased over the last decade. However, to be concerned with environmental questions does not automatically lead to greater ecological awareness and behaviour in everyday life. It is, according to previous research findings, important to consider aspects of socialisation and the structural aspect of social life in order to understand the different individual expressions of ecological behaviour. De-emphasised importance of individual social backgrounds regarding an individual’s choices towards a more environmentally friendly lifestyle is therefore, according to several previous research findings, surprising. However, considering the major increased environmental consciousness among the Swedish population that has been shown, the objective of my master thesis was to analyse whether environment has become an area that engages all kinds of individuals, despite social backgrounds. Within the study, the two social factors that have been considered in most depth were generation and occupation. In order to get a deeper understanding of how people in Sweden view the individual responsibilities within the work towards a healthier environment, a literature study as well as an interview study was conducted. In the interview study, which was performed in Umeå, Sweden, interviews with scientists and day nurses born in the fifties and seventies were made. When considering the possible influences that generation and choice of occupation have on the individual’s choices towards a more environmentally friendly lifestyle, the result of my interview study did not indicate a direct relation between generation and occupation in one instance and rate of ecological behaviour in another. Instead individual differences among the scientists and day nurses from both considered generations were visible.</p> / <p>Miljömedvetenheten hos den svenska befolkningen har vuxit betydligt under det senaste årtiondet. Men att vara miljömedveten leder inte automatiskt till ett ekologiskt beteende i individers vardag. Enligt tidigare forskning är det viktigt att undersöka strukturella aspekter av socialisering, samt aspekter av det sociala livet för att närmare förstå olika individuella uttryck av ekologiskt beteende. Att den individuella sociala bakgrunden har mindre betydelse för en individs val av en mer miljövänlig livsstil ter sig därför överraskande enligt ett flertal tidigare forskningsresultat. Men, med tanke på den allt mer växande miljömedvetenheten hos den svenska befolkningen var syftet med min examensuppsats att undersöka om miljö har blivit ett område som engagerar alla individer bortsett från sociala bakgrunder. De två sociala faktorerna som undersöktes mer ingående i studien var generationstillhörighet och yrke. För att få en närmare förståelse av hur människor i Sverige ser på individens ansvar inom miljöarbetet utfördes en intervjustudie samt en litteraturstudie. I intervjustudien som utfördes i Umeå, Sverige, intervjuades forskare och förskollärare som var födda på femtiotalet och sjuttiotalet. Min intervjustudie visade inte en direkt relation mellan generationstillhörighet och yrke å ena sidan och grad av ekologiskt beteende å andra sidan. Istället, var individuella skillnader hos forskarna och förskollärarna födda på femtiotalet och sjuttiotalet synliga.</p>

<p> </p><p>The generation of domestic waste is at present less than 1 kg/day per person in Thailand, but generated amounts keeps steadily growing. This trend is closely connected to an increasing population and economic growth, something that is creating waste management issues. The Asian Institute of Technology (AIT) outside Bangkok has the potential of being a leader in sustainable development in the Southeast Asian region, however a substantial opportunity is being missed – best environmental practices are currently not prioritized. Only 4 % of the total waste generated on campus is recycled at AIT, 3 % is composted and 93 % is taken to the municipal waste disposal site. Fluorescent light bulbs and other hazardous household waste are disposed on the campus dumpsite. Some measures have been undertaken in order to improve the solid waste management (SWM) at AIT, e.g. a new waste collection facility has been built in the outskirts of campus, where more space is provided in order to facilitate waste separation.</p><p>The field research for this study was carried out at AIT and the goal was to examine the SWM network, the problems and to analyse the recycling habits on campus. To investigate and visualize the actors involved in the SWM at AIT, the Actor-Network theory (ANT) was applied as an analytical framework. The generation of waste is the macro actor i.e. the reason for the existence of SWM. Other actors are the AIT students and staff (produce waste), the new Campus Environment and Development Committee – CEDC (the controlling part), environmental awareness (attitude towards recycling), and waste collectors.</p><p>The results from the survey witness of that people have a positive but somewhat cautious attitude towards the sustainability of source separation. Separating waste at source is a key mechanism for solving the SWM problem but people are uncertain of how to separate each waste fraction. There is a strong need to designate a coordinator of the SWM at AIT and as long as there is a lack of leadership, a goal of environmentally sustainable practices cannot be reached. The new CEDC is currently not performing any actions towards an integrated SWM.</p><p> </p> / <p> </p><p>Idag produceras mindre än ett kilo hushållsavfall per dag och person i Thailand men mängden växer stadigt med ökad befolkning och bättre ekonomiska förutsättningar vilket leder till sophanteringsproblem. Asian Institute of Technology (AIT) i Thailand har  potential att vara en ledstjärna inom hållbar utveckling i Sydostasien men en stor möjlighet går om intet – den bästa miljömässiga tillämpningen i sophanteringsfrågan prioriteras inte. Endast 4 % av soporna återvinns på AIT, 3 % komposteras och 93 % hamnar på den kommunala soptippen. Lysrör och annat farligt hushållsavfall dumpas på universitetets soptipp. Vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra sophanteringen på AIT, t.ex. har en ny sopanläggning byggts i utkanten av campus med ökad kapacitet för sopsortering.</p><p>Fältarbetet för uppsatsen genomfördes på AIT och målet var att kartlägga sophanteringen, nätverket kring den, problemen runtom, samt att analysera återvinningsbeteendet på detta universitetscampus. För att gestalta och utreda aktörerna som är involverade i sophanteringen på AIT, använde jag Actor-Network theory som ett analytiskt verktyg. Själva produceringen av hushållssopor är makroaktören, dvs. skälet till sophanteringens existens. Andra aktörer är studenterna och de anställda på universitetet (skapar sopor), den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus (den kontrollerande delen), miljömedvetenhe (inställningen till återvinning) och sophämtarna.</p><p>Resultaten från enkätunderökningen vittnar om att människorna har en positiv men försiktig inställning gentemot hållbarheten i källsortering. Källsortering är grunden för att lösa sophanteringsproblematiken men folk är osäkra på hur de ska sortera avfallet. Det finns ett stort behov av en avfallshandläggare för sophanteringen på AIT och så länge bristen på ledarskap kvarstår, kan inte målet om miljömässig hållbarhet nås. Den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus genomför för tillfället inga handlingar i riktning mot en integrerad sophantering.</p><p> </p>