Människors boyta har en betydande miljöpåverkan. Valet av bostad är därför viktigt ur ett miljöperspektiv. Syftet var att undersöka unga mäns inställning till bostadsytan och vilka motiverande faktorer det finns för dessa att minska sin bostadsyta. Frågeställningarna utifrån syftet löd: Hur är inställningen hos yngre män till att leva på en mindre boyta? Är miljöpåverkan en motiverande faktor till att minska sin bostadsyta? För studien användes en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer med unga män genomfördes. Resultatet ställdes mot teorin kognitiv dissonans, samt definitionen av hållbar bostadsyta, för en analys. Befintlig forskning integrerades även i analysen. Resultatet visade att önskan om större bostadsytan gick före miljöhänsyn, men inte nödvändigtvis om bostaden var bra planerad. De motiverande faktorerna till en mindre boyta var främst andra än miljöskäl, nämligen ekonomiska eller underhållsrelaterade. Det var endast en av informanterna som önskade ett boende av miljöhänsyn. / People's living space has a significant environmental impact. The choice of housing is therefore important from an environmental perspective. The purpose of the study was to find out young men's attitudes towards the living space, as well as what motivating factors there could be for reducing their living space. The questions based on the purpose were thus: What is the attitude to the living space of younger men? Do environmental factors motivate young men to reduce their living space? What other motivating factors for a life in a smaller space could be identified? A qualitative method was used, where six semi-structured interviews with young men were conducted. The result was set in the light of the theory of cognitive dissonance, as well as the definition of sustainable living space, for an analysis. Previous research was also integrated into the analysis. The result of the study showed the demand for larger living space went before environmental factors, but not necessarily if the home was well planned. The motivating factors for a smaller living space were mainly other than for the sake of the environment, namely economic reasons or lower maintenance. Only one of the informants showed interest in a smaller living space to reduce his environmental impact.

Introduktion: Utbrottet av Covid-19 pandemin har lett till förändrade vanor och beteenden. Det framhålls att konsumenter blir alltmer miljömedvetna samtidigt som hushållen är den sektor där mest matsvinn uppstår. Författarna har via redan existerande forskning funnit att uppkomsten av matsvinn har förändrats i hushållen som påföljd av Covid-19 pandemin i andra länder. Forskning på huruvida det har påverkat uppkomsten av matsvinn i Sverige existerar inte i dagsläget.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en disruptiv händelse som en global pandemi påverkar den upplevda förändringen i uppkomsten matsvinn hos svenska konsumenter. Vidare syftar studien till att identifiera och analysera konsumenters förändring i inköp av livsmedel till följd av Covid-19 pandemin. Studien ämnar att undersöka konsumenters miljömedvetenhet och om det finns några attityd-beteendegap för matsvinn och hållbara livsmedel.  Metod: Denna fallstudie av induktiv karaktär har en kvalitativ forskningsdesign. Den empiriska datainsamlingen består av 13 stycken semistrukturerade intervjuer med svenska konsumenter.  Slutsats: Studiens datainsamling visar att det föreligger förändringar i konsumenters inköp av livsmedel innan och under covid-19 pandemin. Faktorer till uppkomsten av matsvinn har visat liten skillnad innan och under Covid-19 pandemin. Fortsättningsvis visar resultatet att konsumenter inte agerar i enlighet med sina attityder om hållbara livsmedel. Samtliga konsumenter anser att matsvinn är ett miljöproblem men det finns diskrepanser mellan deras attityder och beteenden. / Introduction: Food waste is a complex problem which affects the environment, the economy and social factors. The outbreak of the Covid-19 virus has led to dramatic changes in habits and behaviours. It is accentuated that consumers are more and more environmentally aware but at the same time the consumer household is the sector where most of all food waste emerges. The following study has, through already existing research conducted in other countries, found that the occurrence of food waste has been altered. Research about the changes in food waste emergence caused by the Corona pandemic in Sweden does not exist by the time of this investigation.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how a disruptive event such as a global pandemic affects the perceived alteration of food waste emergence produced by Swedish consumers. Furthermore, this study aims to identify and analyze the altered buying process of daily goods caused by the Corona pandemic. The paper also intends to study the environmental awareness of the consumers and if there exists any attitude behaviour gaps in food waste and sustainable food products.  Method: This case-study is of an inductive character and has a quantitative research nature. The empirical data collection consists of thirteen semi-structured interviews with Swedish consumers.  Conclusion: From the data collection of the study, it is found that there exist changes in the consumers’ food buying behaviours before and during the pandemic. Causes for the perceived emergence of food waste have shown small changes before and during Covid-19. Further, the result shows the consumers do not behave in accordance with their attitudes towards sustainable products. Every consumer considers food waste to be an environmental problem however there exists discrepancies between their attitudes and behaviours.

Studier visar att mänsklig aktivitet, såsom utnyttjande av naturresurser, är kopplat till den globala temperaturökningen. Samtidigt uppmärksammas hållbarhetsfrågor allt mer på sociala medieplattformar som Instagram, där främst unga vuxna är aktiva dagligen. Denna studie undersöker huruvida Instagram kan användas som verktyg för att påverka användarnas syn på hållbarhetsfrågor. Mer specifikt undersöker studien frågeställningen “Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram?”. I studien fick tio deltagare följa 19 hållbarhetsrelaterade konton bestående av följande kategorier: miljöorganisationer och miljöaktivister, förespråkare av grönare matvanor samt konton som uppmärksammar plastanvändning och nedskräpning. Deltagarna reflekterade över innehållet i sina Instagramflöden dagligen under tio dagar, och deltog slutligen i individuella intervjuer. Materialet analyserades tematiskt och delades upp i fyra teman: instagramvanor före och under studien, inläggens (o)synlighet, kontonas påverkan på deltagarna och slutligen känslor kring studien. Resultatet visar att Instagram kan påverka användarna genom att bidra till nya kunskaper samt inspirera till enkla handlingar. Däremot visade studien ingen betydande ökning av miljömedvetenhet eller förändrad syn på hållbarhetsfrågor hos deltagarna. Detta beror troligtvis på Instagrams algoritm, som genom att filtrera innehåll försvårar möjligheten att integrera nya konton i personliga Instagramflöden. I studien diskuteras även coronapandemin (COVID-19) som en möjlig orsak till att deltagarna inte påverkades i större utsträckning. / Studies show that human consumption, such as over-utilization of natural resources, is linked to global warming. Concurrently, sustainability issues are gaining more attention on social media platforms such as Instagram, where many young adults are active daily. This study investigates whether Instagram can be used as a tool to influence opinions on sustainability by trying to integrate content advocating the environment into personal Instagram feeds. More specifically, the research question is "How are young adults impacted from an environmental perspective by following sustainability-related accounts on Instagram?". In this study, ten participants followed 19 sustainability-related accounts, consisting of the following categories: environmental organizations and environmental-activists, advocates of green eating habits, and accounts that deal with the use of plastics and littering. For ten days, the participants reflected on the content of their daily feeds, and finally, partook in individual interviews. The collected material was analyzed thematically and was split into four themes: Instagram habits before and during the study, the (un-)perceptibility of the posts, the accounts’ influence on the participants and finally, emotions experienced during the study. The results show that Instagram can affect the users by educating and inspiring them to take simple actions which are easily integrated into their everyday life. However, the study did not show a significant increase in environmental awareness or a changed view on sustainability issues among the participants. This was likely due to Instagram's algorithm which, by filtering content, makes it difficult to integrate new accounts into personal feeds. The study also addresses the coronavirus pandemic (COVID-19) and discusses it as a possible reason as to why the participants were not influenced to a greater extent.

The increasing levels of comfort have caused an increased electricity consumption over the last couple of years, leading to an increase in carbon dioxide emissions. At the same time, the interest and awareness regarding sustainability and climate change is growing, imposing a pressure on companies to incorporate sustainable businessmodels in their business. While the new levels of comfort might be difficult to change, bringing awareness to one's consumption and its' impact is still possible and can bedone through an Eco-Feedback Technology. However, this requires an understanding of the users' environmental consciousness and willingness to adapt their behaviour. To understand the effect that the environmental consciousness has on the design of an Eco-Feedback Technology and the risks and benefits said technology may pose on abusiness, interviews were conducted and a survey was distributed to gain an understanding of the environmental consciousness of the users of an video creationservice. The results were analysed using theoretical frameworks concerning environmental consciousness and the value-action gap. Additionally, experiments were conducted to calculate the environmental impact of the video creation process. The results indicated a high overall environmental consciousness amongst the users. However, the consciousness was found to be lower regarding the impact of electricity consumption and video creation. This suggests that the consciousness is dependent on the context of the users and the three aspects of consciousness should be viewed separately too, upon which the Eco-Feedback Technology should be adapted. Additionally, the users were not fully convinced an increased awareness would cause a behavioural change, suggesting a gap between attitude and action. The two mainbarriers for the gap were identified as lack of information and shift of responsibility which should be targeted by the Eco-Feedback Technology / Den ökande nivån av komfort i samhället är en av orsakerna till en ökning av elektricitetanvändningen de senaste åren, vilket har lett till ökade koldioxidutsläpp. Samtidigt växer intresset och medvetenheten gällande hållbarhet och klimatförändringar i samhället vilket sätter press på företag att integrera hållbara affärsmodeller i företaget. Trots att den ökade komfortnivån kan vara svår att förändra går det ändå att öka medvetenheten kring ens konsumtion och dess effekter, vilket är möjligt genom en Eko-Feedback Teknologi. Detta kräver dock en uppfattning av användares miljömedvetenhet och vilja att förändra deras beteende. För att undersöka effekten av miljömedvetenhet på designen av en Eko-FeedbackTeknologi samt eventuella risker och möjligheter som teknologin kan utgöra har intervjuer utförts och en enkät distribuerats för att få en förståelse för miljömedvetenheten hos användare av en tjänst för videoskapande. Resultaten analyserades med hjälp av teoretiska ramverk angående miljömedvetenhet och valueactiongap. Dessutom utfördes experiment för att beräkna och uppskatta miljöpåverkan av att skapa och rendera en video. Resultaten indikerade en hög övergripande miljömedvetenhet hos användarna. Däremot var medvetenheten gällande påverkan av elektricitetkonsumtion och videoskapande lägre. Detta föreslår att medvetenheten beror på sammanhanget avanvändarna och att de tre delarna av medvetenhet bör även analyseras separat utifrånvilket Eko-Feedback Teknologin ska anpassas. Dessutom var användarna inte övertygande om att en ökad medvetenhet skulle leda till en förändring i deras beteende gällande videoskapande, vilket föreslår ett gap mellan attityd och beteende. Studien identifierade två huvudbarriärer för gapet; brist på information och ansvarsförskjutning;som båda bör bemötas av Eko-Feedback Teknologin.

Today's society is characterized by consumption and materialism, with e-commerce contributing to increased availability of products and services, leading to overconsumption. Generation Z is an environmentally conscious generation, but previous research claims this is not always reflected in their consumption behavior. The aim of the study is to gain an increased understanding of how factors such as individual intentions, social influences and the dilemma between individuals and the collective interest affect the purchasing behavior of Generation Z. By examining the factors the study aims to contribute to and increase understanding of why Generation Z's attitude to sustainable consumption is not always reflected in their purchasing behavior. We examine this using the Theory of Planned Behavior, the social dilemma, and purchasing behavior. We worked with a convenience sample, limiting Generation Z to the ages 2002-1997. This delimitation is based on the conditions of strong purchasing power and personal responsibility for consumption that the older members of the generation possess. A qualitative method was used in the study, and data were collected through semi-structured interviews. From the 18 interviews conducted, transcription and coding created a result that through analysis led to our conclusions. The study's results show that Generation Z has a lack of knowledge about sustainable consumption and experiences significant pressure from marketing to consume more. The results also show that the decisive factor for changing Generation Z's consumption behavior towards sustainability is influence from close ones. The study has contributed to an increased understanding of why Generation Z's environmental awareness is not always reflected in their consumption behavior and what is required for them to focus on sustainability and the environment in their consumption.

<p>Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring.</p><p>Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet.</p><p>Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data.</p><p>För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar.</p><p>Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information.</p> / <p>Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change.</p><p>We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour.</p><p>We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data.<strong> </strong></p><p>In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research.</p><p>We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.</p>

Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring. Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet. Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data. För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar. Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information. / Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change. We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour. We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data. In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research. We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.

Title: The role of marketing in the pursuit of sustainable consumption Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Emelie Johansson, Elin Lundin Supervisor: Zahra Ahmadi and Akmal Hyder Examiner: Agneta Sundström Date: 2020 – 06 Aim: The aim of the study is to examine the extent to which sustainable consumption is perceived and how sustainable marketing influences consumers' purchasing behavior and awareness.   Method: In this study, we have used a quantitative method consisting of a survey. The survey was answered by a total of 223 respondents in order to test the study's hypotheses and purpose. Hypothesis testing was performed by descriptive analysis and correlation analysis using the SPSS program. The results obtained are reported in tables and analyzed in comparison with previous theory. Conclusion: The study has shown that consumers have a high level of awareness of sustainable consumption. However, sustainable consumption is not complied with to the same extent as the consumer is conscious, which is influenced by factors of price and habit. Studies have also shown that sustainable marketing has an effect on the consumer's buying behavior and awareness and that consumers demand more communication about this from the grocery stores. Contribution: The study has contributed to the supplementation of already existing research in sustainable consumption and sustainable marketing. We have been able to demonstrate a link between sustainable marketing and consumer sustainable consumption. The study's main benefits are showing how grocery stores can increase their understanding of their consumers and what sustainability issues motivates them in their efforts to promote sustainable consumption. Keywords: Sustainable marketing, sustainable consumption, environmental awareness, purchasing behavior, purchasing decisions, overconsumption, climate change, grocery stores, groceries. / Titel: Marknadsföringens roll i strävan mot hållbar konsumtion Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Emelie Johansson, Elin Lundin Handledare: Zahra Ahmadi och Akmal Hyder Examinator:  Agneta Sundström Datum: 2020 – 06 Syfte: Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning hållbar konsumtion uppfattas samt hur hållbar marknadsföring påverkar konsumenters köpbeteende och medvetenhet. Metod: I denna studie har vi använt en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. Enkätundersökningen besvarades av totalt 223 respondenter i syfte att testa studiens hypoteser och syfte. Hypotesprövning utfördes genom deskriptiv analys och korrelationsanalys med hjälp av programmet SPSS. Resultaten som utvanns redovisas i tabeller och analyseras i jämförelse med tidigare teori.   Slutsats: Studien har visat att konsumenter har en hög grad av medvetenhet om hållbar konsumtion. Däremot efterlevs inte hållbar konsumtion i samma utsträckning som konsumenten är medveten, vilket påverkas av faktorer såsom pris och vana. Studien har även visat att hållbar marknadsföring har effekt på konsumentens köpbeteende och medvetenhet och att konsumenterna efterfrågar mer kommunikation om detta från livsmedelsbutikerna.    Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till komplettering av redan befintlig forskning inom hållbar konsumtion och hållbar marknadsföring. Genom att vi kunnat påvisa ett samband mellan hållbar marknadsföring och konsumenternas hållbara konsumtion. Studien ger främst nytta till livsmedelsbutiker för att öka förståelsen för dess konsumenter och vad som motiverar dem i arbetet med att främja hållbar konsumtion. Nyckelord: Hållbar marknadsföring, hållbar konsumtion, miljömedvetenhet, köpbeteende, köpbeslut, överkonsumtion, klimatförändring, livsmedelsbutiker, dagligvaror.

Datum: 26:e juni 2019 Nivå: C-uppsats, i företagsekonomi, specialisering marknadsföring. Institution: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle - Luleå Tekniska Universitet Författare: Sara Bohlin Handledare: Maria Ek Styvén Titel: Fördelar och nackdelar med att konsumera secondhandkläder Nyckelord: Secondhandkläder, secondhand, traditionellt tillverkade kläder, kläder, miljömedvetenhet, prismedvetenhet, behov av att vara unik, modeintresse, behov av att visa status upplevelse av ofräschhet. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för konsumenters drivkrafter när det gäller att köpa eller inte köpa secondhandkläder. Metod: Deduktiv studie med ett kvalitativt tillvägagångsätt som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna som drogs efter intervjuerna var att de vanligaste anledningarna till att köpa secondhandkläder var miljömedvetenhet, prismedvetenhet och modeintresse. De av de intervjuade som köpte mycket secondhandkläder utryckte alla på något sätt att de också hade ett behov av att ha en unik stil. Den vanligaste anledningen till att inte köpa secondhandkläder var modeintresse. Detta visade sig genom att de flesta av de intervjuade som köpte få eller inga kläder på secondhand också svarade att de var intresserade av mode. / Date: June 26, 2019 Level: C-uppsats, thesis in business Administration, Specialization Marketing Institution: Department of Business Administration, Technology and Social Sciences - Luleå University of Technology Author: Sara Bohlin Title: Advantages and disadvantages of consuming second-hand clothes Tutor: Maria Ek Styvén Key words: Second-hand clothes, second-hand, traditionally made clothes, clothes, environmentalism, price sensitivity, need for uniqueness, fashion involvement, need for status, perception of contamination. Purpose: The purpose of this study is to better understand what, motivates consumers to buy or not to buy second-hand clothes. Method: A deductive study with a qualitative approach that was implemented using semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions drawn after the interviews were that the most common reasons for buying second-hand clothes were environmentalism, price sensitivity and fashion involvement. Those of the interviewed who bought a lot of second-hand clothes all expressed in some way that they also had a need to have a unique style. The most common reason for not buying second-hand clothes was fashion involvement. This was shown by the fact that most of the interviewees who bought few or no clothes on second-hand, also replied that they were interested in fashion.

Människor med hög socioekonomisk status har bättre matvanor och är mer miljömedvetna jämfört med de individer med låg socioekonomisk status, vilket bland annat beror på högre utbildningsnivå och inkomst. För att etablera goda matvanor krävs att det finns goda förutsättningar, till exempel är tillgången till mataffärer med ett stort utbud av färskvaror associerat med hälsosamma matvanor och frånvaron av bra mataffärer påverkar framför allt utsatta grupper i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva matvanor och miljömedvetenheten bland ungdomar och undersöka om det finns skillnader i matvanor, miljömedvetenhet och förutsättningar för goda matvanor mellan ungdomar som bor i stadsdelar med olika socioekonomisk status i Västerås. Studien har en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Sekundära data har använts från studien Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), som genomfördes år 2017 på ungdomar från andra och tredje året på gymnasiet. Resultatet visar att ungdomar konsumerar frukt och grönsaker för sällan och konsumerar läsk, godis och chips för ofta. Majoriteten av ungdomarna äter på en snabbmatsrestaurang minst en gång i veckan. Nästan hälften av ungdomarna äter frukost varje dag och majoriteten av ungdomarna äter lunch i skolan varje dag. De flesta ungdomar är miljömedvetna, då majoriteten är oroliga för miljö- och klimatförändringar och tror att det är möjligt att påverka miljön genom egna livsstilsval. Det finns en signifikant korrelation mellan hög miljömedvetenhet och ohälsosamma matvanor. Det finns inga signifikanta skillnader mellan ungdomar från stadsdelar med olika socioekonomisk status och matvanor. Det finns inte heller någon skillnad mellan ungdomar från olika stadsdelar och huruvida de är oroliga för miljöförändringar, men för huruvida ungdomarna tror att de kan påverka miljön genom livsstilen. Ungdomar som bor i stadsdelar med låg socioekonomisk status rapporterar att de har bättre förutsättningar för hälsosamma matvanor jämfört med ungdomar från stadsdelar med medelhög och hög socioekonomiska status. För att diskutera resultatet har den ekologiska modellen använts som teoretiskt perspektiv. / Individuals with high socioeconomic status have better food habits and are more environmentally aware, due to higher education level and income. To establish healthy food habits, it requires that there are good prerequisites such as food stores with a wide range of fresh food since it is associated with healthy food habits of an individual and absence of good food stores is mainly affecting disadvantaged groups. The aim of this study is to describe food habits and environmental awareness among adolescents in Västerås and investigate if there are differences regarding food habits, environmental awareness and prerequisites for healthy food habits between adolescents living in neighborhoods with different socioeconomic status. The study is a quantitative study with a cross-sectional study design. Secondary data was used from the study Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), which was conducted in autumn of 2017 on adolescents from year two and three in high school. The result shows that the adolescents’ have a low consumption of fruits and vegetables and a high consumption of candy, chips, other snacks and soda. The majority of the adolescents’ eats at a fast food restaurant at least once a week. Almost half of the adolescents’ eats breakfast every day and the majority eats lunch at school every day a regular week. Most of the adolescents are environmentally aware, since they are worried about environmental issues and climate changes and believe that their lifestyle choices can affect the environment. A significant correlation between high environmental awareness and unhealthy food habits is found. There is no statistically significant difference between neighborhood-level socioeconomic status and food habits, and for being worried about environmental issues and climate changes. Significant differences are found between adolescents from neighborhoods with different socioeconomic status and believing in that lifestyle choices affects the environment. Adolescents living in low socioeconomic status neighborhoods reported that they have greater prerequisites for healthy food habits compared to middle-high and high socioeconomic status neighborhoods. The ecological model was used as a theoretical perspective to discuss the results.