<p>Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring.</p><p>Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet.</p><p>Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data.</p><p>För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar.</p><p>Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information.</p> / <p>Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change.</p><p>We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour.</p><p>We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data.<strong> </strong></p><p>In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research.</p><p>We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.</p>

Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring. Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet. Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data. För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar. Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information. / Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change. We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour. We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data. In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research. We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.

Title: The role of marketing in the pursuit of sustainable consumption Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Emelie Johansson, Elin Lundin Supervisor: Zahra Ahmadi and Akmal Hyder Examiner: Agneta Sundström Date: 2020 – 06 Aim: The aim of the study is to examine the extent to which sustainable consumption is perceived and how sustainable marketing influences consumers' purchasing behavior and awareness.   Method: In this study, we have used a quantitative method consisting of a survey. The survey was answered by a total of 223 respondents in order to test the study's hypotheses and purpose. Hypothesis testing was performed by descriptive analysis and correlation analysis using the SPSS program. The results obtained are reported in tables and analyzed in comparison with previous theory. Conclusion: The study has shown that consumers have a high level of awareness of sustainable consumption. However, sustainable consumption is not complied with to the same extent as the consumer is conscious, which is influenced by factors of price and habit. Studies have also shown that sustainable marketing has an effect on the consumer's buying behavior and awareness and that consumers demand more communication about this from the grocery stores. Contribution: The study has contributed to the supplementation of already existing research in sustainable consumption and sustainable marketing. We have been able to demonstrate a link between sustainable marketing and consumer sustainable consumption. The study's main benefits are showing how grocery stores can increase their understanding of their consumers and what sustainability issues motivates them in their efforts to promote sustainable consumption. Keywords: Sustainable marketing, sustainable consumption, environmental awareness, purchasing behavior, purchasing decisions, overconsumption, climate change, grocery stores, groceries. / Titel: Marknadsföringens roll i strävan mot hållbar konsumtion Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Emelie Johansson, Elin Lundin Handledare: Zahra Ahmadi och Akmal Hyder Examinator:  Agneta Sundström Datum: 2020 – 06 Syfte: Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning hållbar konsumtion uppfattas samt hur hållbar marknadsföring påverkar konsumenters köpbeteende och medvetenhet. Metod: I denna studie har vi använt en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. Enkätundersökningen besvarades av totalt 223 respondenter i syfte att testa studiens hypoteser och syfte. Hypotesprövning utfördes genom deskriptiv analys och korrelationsanalys med hjälp av programmet SPSS. Resultaten som utvanns redovisas i tabeller och analyseras i jämförelse med tidigare teori.   Slutsats: Studien har visat att konsumenter har en hög grad av medvetenhet om hållbar konsumtion. Däremot efterlevs inte hållbar konsumtion i samma utsträckning som konsumenten är medveten, vilket påverkas av faktorer såsom pris och vana. Studien har även visat att hållbar marknadsföring har effekt på konsumentens köpbeteende och medvetenhet och att konsumenterna efterfrågar mer kommunikation om detta från livsmedelsbutikerna.    Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till komplettering av redan befintlig forskning inom hållbar konsumtion och hållbar marknadsföring. Genom att vi kunnat påvisa ett samband mellan hållbar marknadsföring och konsumenternas hållbara konsumtion. Studien ger främst nytta till livsmedelsbutiker för att öka förståelsen för dess konsumenter och vad som motiverar dem i arbetet med att främja hållbar konsumtion. Nyckelord: Hållbar marknadsföring, hållbar konsumtion, miljömedvetenhet, köpbeteende, köpbeslut, överkonsumtion, klimatförändring, livsmedelsbutiker, dagligvaror.

Datum: 26:e juni 2019 Nivå: C-uppsats, i företagsekonomi, specialisering marknadsföring. Institution: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle - Luleå Tekniska Universitet Författare: Sara Bohlin Handledare: Maria Ek Styvén Titel: Fördelar och nackdelar med att konsumera secondhandkläder Nyckelord: Secondhandkläder, secondhand, traditionellt tillverkade kläder, kläder, miljömedvetenhet, prismedvetenhet, behov av att vara unik, modeintresse, behov av att visa status upplevelse av ofräschhet. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för konsumenters drivkrafter när det gäller att köpa eller inte köpa secondhandkläder. Metod: Deduktiv studie med ett kvalitativt tillvägagångsätt som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna som drogs efter intervjuerna var att de vanligaste anledningarna till att köpa secondhandkläder var miljömedvetenhet, prismedvetenhet och modeintresse. De av de intervjuade som köpte mycket secondhandkläder utryckte alla på något sätt att de också hade ett behov av att ha en unik stil. Den vanligaste anledningen till att inte köpa secondhandkläder var modeintresse. Detta visade sig genom att de flesta av de intervjuade som köpte få eller inga kläder på secondhand också svarade att de var intresserade av mode. / Date: June 26, 2019 Level: C-uppsats, thesis in business Administration, Specialization Marketing Institution: Department of Business Administration, Technology and Social Sciences - Luleå University of Technology Author: Sara Bohlin Title: Advantages and disadvantages of consuming second-hand clothes Tutor: Maria Ek Styvén Key words: Second-hand clothes, second-hand, traditionally made clothes, clothes, environmentalism, price sensitivity, need for uniqueness, fashion involvement, need for status, perception of contamination. Purpose: The purpose of this study is to better understand what, motivates consumers to buy or not to buy second-hand clothes. Method: A deductive study with a qualitative approach that was implemented using semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions drawn after the interviews were that the most common reasons for buying second-hand clothes were environmentalism, price sensitivity and fashion involvement. Those of the interviewed who bought a lot of second-hand clothes all expressed in some way that they also had a need to have a unique style. The most common reason for not buying second-hand clothes was fashion involvement. This was shown by the fact that most of the interviewees who bought few or no clothes on second-hand, also replied that they were interested in fashion.

Människor med hög socioekonomisk status har bättre matvanor och är mer miljömedvetna jämfört med de individer med låg socioekonomisk status, vilket bland annat beror på högre utbildningsnivå och inkomst. För att etablera goda matvanor krävs att det finns goda förutsättningar, till exempel är tillgången till mataffärer med ett stort utbud av färskvaror associerat med hälsosamma matvanor och frånvaron av bra mataffärer påverkar framför allt utsatta grupper i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva matvanor och miljömedvetenheten bland ungdomar och undersöka om det finns skillnader i matvanor, miljömedvetenhet och förutsättningar för goda matvanor mellan ungdomar som bor i stadsdelar med olika socioekonomisk status i Västerås. Studien har en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Sekundära data har använts från studien Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), som genomfördes år 2017 på ungdomar från andra och tredje året på gymnasiet. Resultatet visar att ungdomar konsumerar frukt och grönsaker för sällan och konsumerar läsk, godis och chips för ofta. Majoriteten av ungdomarna äter på en snabbmatsrestaurang minst en gång i veckan. Nästan hälften av ungdomarna äter frukost varje dag och majoriteten av ungdomarna äter lunch i skolan varje dag. De flesta ungdomar är miljömedvetna, då majoriteten är oroliga för miljö- och klimatförändringar och tror att det är möjligt att påverka miljön genom egna livsstilsval. Det finns en signifikant korrelation mellan hög miljömedvetenhet och ohälsosamma matvanor. Det finns inga signifikanta skillnader mellan ungdomar från stadsdelar med olika socioekonomisk status och matvanor. Det finns inte heller någon skillnad mellan ungdomar från olika stadsdelar och huruvida de är oroliga för miljöförändringar, men för huruvida ungdomarna tror att de kan påverka miljön genom livsstilen. Ungdomar som bor i stadsdelar med låg socioekonomisk status rapporterar att de har bättre förutsättningar för hälsosamma matvanor jämfört med ungdomar från stadsdelar med medelhög och hög socioekonomiska status. För att diskutera resultatet har den ekologiska modellen använts som teoretiskt perspektiv. / Individuals with high socioeconomic status have better food habits and are more environmentally aware, due to higher education level and income. To establish healthy food habits, it requires that there are good prerequisites such as food stores with a wide range of fresh food since it is associated with healthy food habits of an individual and absence of good food stores is mainly affecting disadvantaged groups. The aim of this study is to describe food habits and environmental awareness among adolescents in Västerås and investigate if there are differences regarding food habits, environmental awareness and prerequisites for healthy food habits between adolescents living in neighborhoods with different socioeconomic status. The study is a quantitative study with a cross-sectional study design. Secondary data was used from the study Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), which was conducted in autumn of 2017 on adolescents from year two and three in high school. The result shows that the adolescents’ have a low consumption of fruits and vegetables and a high consumption of candy, chips, other snacks and soda. The majority of the adolescents’ eats at a fast food restaurant at least once a week. Almost half of the adolescents’ eats breakfast every day and the majority eats lunch at school every day a regular week. Most of the adolescents are environmentally aware, since they are worried about environmental issues and climate changes and believe that their lifestyle choices can affect the environment. A significant correlation between high environmental awareness and unhealthy food habits is found. There is no statistically significant difference between neighborhood-level socioeconomic status and food habits, and for being worried about environmental issues and climate changes. Significant differences are found between adolescents from neighborhoods with different socioeconomic status and believing in that lifestyle choices affects the environment. Adolescents living in low socioeconomic status neighborhoods reported that they have greater prerequisites for healthy food habits compared to middle-high and high socioeconomic status neighborhoods. The ecological model was used as a theoretical perspective to discuss the results.

Denna studie är en fallstudie av Equmeniakyrkans kampanj Klimatfastan, där de under 40 dagar uppmanade medarbetare och medlemmar att se över sitt klimatavtryck och göra beteendeförändringar utifrån detta. Tidigare forskning visar att religiösa miljöaktioner skiljer sig från sekulära miljöaktioner gällande metoder, fokus och budskap. Studien ämnaratt undersöka hur Klimatfastan genomfördes, vilka effekter kampanjen hade påmedlemmars miljömedvetna beteende samt vilka svårigheter och framgångsfaktorer som kunde identifieras. För attkunna dra slutsatser utifrån ett bredare perspektiv, undersöktes den nationella organisationen och en lokal församling i Equmeniakyrkan. Materialet som användes för att besvara studiens frågeställningar bestod av tre intervjuer med Equmeniakyrkans personal, en enkät riktad till en lokal församling och ett internt dokument. Resultatet visar att Equmeniakyrkansanvändning av resurser förstärktes genom användning av vad Bomberg och Hague (2018) definierar som andliga resursergenom hela processen. Detta identifierades som en framgångsfaktor för kampanjen. En skillnad mellan den nationella organisationen och den lokala församlingen var möjligheten att förutse och hantera hinder för medlemmarnas deltagande i kampanjen. / This is acase study that examines the UnitingChurch in Sweden ́s (UCS) campaign “Klimatfastan” (Climate Fasting), during which members were encouraged to examine their carbon footprints and make lifestyle changes accordingly for40 days. Previous research shows that religious environmental groups differ from secular groups when it comes to methods, focus areas and messages. The aim of this study was to examine how the Climate Fastingwas implemented, which effects the campaign had on members’ pro-environmental behaviour,and which strengths and weaknesses the campaign had. To be able to draw conclusions based on a wider perspective, the campaign was examined through the lens of the national organisation and a local congregation. The material used to answer the study’s research questions consisted of three interviews with staff at UCS, a survey answered bymembers of a local congregation,and an internal document. The results show that UCS ́s use of resources was enhanced by the use of what Bomberg and Hague (2018) define asspiritual resourcesthroughout the campaign. This was identified as a strength. A difference between the national organisation and the local congregation was the ability to identify and counteract barriers for members’ participation in the campaign.