The aim of this report is to give a picture of how attitudes and behaviours of owners of environment cars look like and how they can be influenced. The alignment lies on environmental cars which run on biogas and ethanol which both are renewable fuels. The starting point is to sort out if it is environmental thinking that controls the choice and use of an environmental car. The feeling is that there are many other factors that can be more controlling, for example the price and the quality of the car. The result of the questionnaire survey which is the foundation of the report shows however that those who buy an environmental car do it mostly because of environmental reasons. Also the daily choice of fuel is mainly environmentally influenced; it however shows that there is dissatisfaction with the high fuel consumption, the short reach and above all the high price of ethanol. It also shows that the source of information which had the biggest impact on the choice to buy an environmental car is the mass media and that the most influencing policy instruments is the price, partly the cheaper on renewable fuel and the more costly fossil fuel. In general the environmental car owners are also positively inclined to using policy instruments of various kinds in order to increase the proportion of environmental cars on our roads. The conclusion becomes thus that the original feeling is incorrect and that environment cars have not at all lost credibility, not anyway on the level that has been investigated in this report. / Syftet med den här rapporten är att gen en bild av hur attityder och beteenden hos ägare av miljöbilar ser ut samt hur de kan påverkas. Inriktningen ligger på miljöbilar drivna med biogas och etanol vilka båda är förnyelsebara bränslen. Utgångspunkten är att reda ut om det är miljötänkandet som styr val och användning av en miljöbil. Känslan är att det finns många andra faktorer som kan vara mer styrande, exempelvis pris och kvalitet på bilen. Resultatet av den enkätundersökning som ligger till grund för rapporten visar dock att de som köper en miljöbil gör det till största delen på grund av miljömässiga orsaker. Även det dagliga valet av bränsle påverkas mestadels av miljömässiga orsaker, det visar sig dock att det finns ett missnöje med den höga bränsleförbrukningen, den korta räckvidden och framförallt det höga priset på etanol. Det visar sig också att den källa till information som haft den största påverkan vid valet att köpa en miljöbil är media samt att det mest påverkande styrmedlet är priset, dels det billigare på förnyelsebara bränslen samt det dyrare på fossila bränslen. Generellt är miljöbilägarna också positivt inställda till att använda styrmedel av olika slag för att öka andelen miljöbilar på vägarna. Slutsatsen blir således att den ursprungliga känslan är felaktig och att miljöbilar inte alls tappat i trovärdighet, i alle fall inte på det plan som granskas i denna rapport.

This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

No description available.

Turistindustrin rankas som en av världens största, men även snabbast växande näringar. Näringens expansion bidrar i sin tur till stora miljömässiga konsekvenser. Mer miljövänliga, spårbundna transporter är i dagsläget aktuella forskningsfrågor och diskuteras i syfte att bromsa turismens negativa, miljömässiga effekter. Studiens syfte var att undersöka ungdomars intresse och attityder kring tåg i turistiskt syfte, samt om en antagen miljömedvetenhet påverkade deras val av resa. Interrail valdes som undersökningsobjekt dels då skribenterna fann ämnet aktuellt och dels på grund av EU-kommissionens investering som ska ge 18-åringar gratis Interrailpass i år. Interrail ansågs i enlighet med teorier vara ett alternativt, mer miljövänligt transportalternativ samt turismform. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Enligt valda teorier förekommer ett gap mellan turisters attityder och beteende där personliga värderingar och en miljömedvetennorm, som genomsyrade beteenden och konsumtionsmönster hemma, bortsågs vid val av resa. Resultaten från de sju personliga intervjuerna samt enkätundersökningen tyder på att intresset för tåg som transport i turistiskt syfte är relativt lågt, vilket eventuellt ger en förklaring till det relativt låga intresset för Interrail hos dagens ungdomar. Även bland organisationer tolkas Interrail besitta en låg position på marknaden. Företag är inte intresserade av att marknadsföra Interrail då det inte antas vara vinstdrivande. Intresset för Interrail är lågt där aspekter som tid, pris, bekvämlighet och upplevelse väger tyngre hos ungdomars turistiska val, där tågets miljömässiga fördelar snarare ses som en positiv bieffekt. Utifrån bristande kunskap och förutfattade meningar tolkar skribenterna Interrails comeback, trots EU-kommissionens ekonomiska investeringar, som svåruppnådd. / he tourism industry is ranked as one of the world's biggest and fastest growing industries, which in return contribute to big environmental consequences. More environmentally friendly, railway bound transportation are current research questions and are discussed to prevent the negative effects of tourism. The purpose of the study was to research adolescents interest and attitude towards train for touristic purposes and if their perceived environmental awareness affected their choice of travel. Interrail was chosen as a research object partly because the authors considered it a current topic and partly because of the investment that the EU-commission made to be able to give 18-year olds free Interrailpasses this year. Interrail was in accordance with the theory perceived to be a more environmentally friendly choice of transportation and form of tourism. A combination of qualitative and quantitative methods was used to answer the purpose and questions of the study. From the chosen theories there appears to be a gap between tourists attitudes and behaviour, where personal values and the environmental norm that existed at home, was disregarded when choosing to go on a trip. The results from the 7 personal interviews and the questionnaire shows that the interest for train as transport for touristic purposes is relatively low, which could give an explanation for the lacking interest for Interrail in today's adolescents. Even among companies Interrail is interpreted as having a low position on the market. Companies aren't interested in marketing Interrail due to its low perceived economic profit. The interest for Interrail is low where aspects such as time, price and experience weighs heavier for adolescent’s touristic choices, where the environmental benefits are merely seen as a positive bi-product. From a lack of knowledge and preconceptions the authors interpret Interrails comeback, despite the financial investments from the EU-commission, as hard to achieve.

The generation of domestic waste is at present less than 1 kg/day per person in Thailand, but generated amounts keeps steadily growing. This trend is closely connected to an increasing population and economic growth, something that is creating waste management issues. The Asian Institute of Technology (AIT) outside Bangkok has the potential of being a leader in sustainable development in the Southeast Asian region, however a substantial opportunity is being missed – best environmental practices are currently not prioritized. Only 4 % of the total waste generated on campus is recycled at AIT, 3 % is composted and 93 % is taken to the municipal waste disposal site. Fluorescent light bulbs and other hazardous household waste are disposed on the campus dumpsite. Some measures have been undertaken in order to improve the solid waste management (SWM) at AIT, e.g. a new waste collection facility has been built in the outskirts of campus, where more space is provided in order to facilitate waste separation. The field research for this study was carried out at AIT and the goal was to examine the SWM network, the problems and to analyse the recycling habits on campus. To investigate and visualize the actors involved in the SWM at AIT, the Actor-Network theory (ANT) was applied as an analytical framework. The generation of waste is the macro actor i.e. the reason for the existence of SWM. Other actors are the AIT students and staff (produce waste), the new Campus Environment and Development Committee – CEDC (the controlling part), environmental awareness (attitude towards recycling), and waste collectors. The results from the survey witness of that people have a positive but somewhat cautious attitude towards the sustainability of source separation. Separating waste at source is a key mechanism for solving the SWM problem but people are uncertain of how to separate each waste fraction. There is a strong need to designate a coordinator of the SWM at AIT and as long as there is a lack of leadership, a goal of environmentally sustainable practices cannot be reached. The new CEDC is currently not performing any actions towards an integrated SWM. / Idag produceras mindre än ett kilo hushållsavfall per dag och person i Thailand men mängden växer stadigt med ökad befolkning och bättre ekonomiska förutsättningar vilket leder till sophanteringsproblem. Asian Institute of Technology (AIT) i Thailand har  potential att vara en ledstjärna inom hållbar utveckling i Sydostasien men en stor möjlighet går om intet – den bästa miljömässiga tillämpningen i sophanteringsfrågan prioriteras inte. Endast 4 % av soporna återvinns på AIT, 3 % komposteras och 93 % hamnar på den kommunala soptippen. Lysrör och annat farligt hushållsavfall dumpas på universitetets soptipp. Vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra sophanteringen på AIT, t.ex. har en ny sopanläggning byggts i utkanten av campus med ökad kapacitet för sopsortering. Fältarbetet för uppsatsen genomfördes på AIT och målet var att kartlägga sophanteringen, nätverket kring den, problemen runtom, samt att analysera återvinningsbeteendet på detta universitetscampus. För att gestalta och utreda aktörerna som är involverade i sophanteringen på AIT, använde jag Actor-Network theory som ett analytiskt verktyg. Själva produceringen av hushållssopor är makroaktören, dvs. skälet till sophanteringens existens. Andra aktörer är studenterna och de anställda på universitetet (skapar sopor), den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus (den kontrollerande delen), miljömedvetenhe (inställningen till återvinning) och sophämtarna. Resultaten från enkätunderökningen vittnar om att människorna har en positiv men försiktig inställning gentemot hållbarheten i källsortering. Källsortering är grunden för att lösa sophanteringsproblematiken men folk är osäkra på hur de ska sortera avfallet. Det finns ett stort behov av en avfallshandläggare för sophanteringen på AIT och så länge bristen på ledarskap kvarstår, kan inte målet om miljömässig hållbarhet nås. Den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus genomför för tillfället inga handlingar i riktning mot en integrerad sophantering.

Antalet flygresor har ökat markant i världen de senaste decennierna. Detta har medfört en ökning av flygets koldioxidutsläpp som därmed har gett en ökad påverkan på klimatet. Forskning angående människors syn på och uppfattning om flyget är relativt ny och forskning rörande ämnet är mer förekommande idag än för ett decennium sedan. Tidigare undersökningar är dock i stort sett eniga om att människor, både miljömedvetna och icke-miljömedvetna personer, inte tänker ändra på sina flygvanor och flyga mindre på grund av flygets klimatpåverkan. Denna studie undersöker klimatengagerade personers flygvanor och vad de har för syn på flyget och flygets påverkan på klimatet. Resultatet i studien skiljer sig från tidigare forskning genom att de klimatengagerade personerna i undersökningen antingen försöker begränsa sina flygresor eller inte längre flyger alls på grund av den klimatpåverkan en flygresa innebär. The low-cost hypothesis har använts som ett teoretiskt ramverk för att undersöka om det finns ett attitude-behavior gap. Det framkom att the low-cost hypothesis endast delvis kan appliceras och att det finns ett litet attitude-behavior gap hos de respondenter som flyger. Det finns inget attitude-behavior gap hos respondenterna som inte flyger. Det framkom även att sociala normer till viss del påverkar valet att flyga eller inte flyga.

Människors boyta har en betydande miljöpåverkan. Valet av bostad är därför viktigt ur ett miljöperspektiv. Syftet var att undersöka unga mäns inställning till bostadsytan och vilka motiverande faktorer det finns för dessa att minska sin bostadsyta. Frågeställningarna utifrån syftet löd: Hur är inställningen hos yngre män till att leva på en mindre boyta? Är miljöpåverkan en motiverande faktor till att minska sin bostadsyta? För studien användes en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer med unga män genomfördes. Resultatet ställdes mot teorin kognitiv dissonans, samt definitionen av hållbar bostadsyta, för en analys. Befintlig forskning integrerades även i analysen. Resultatet visade att önskan om större bostadsytan gick före miljöhänsyn, men inte nödvändigtvis om bostaden var bra planerad. De motiverande faktorerna till en mindre boyta var främst andra än miljöskäl, nämligen ekonomiska eller underhållsrelaterade. Det var endast en av informanterna som önskade ett boende av miljöhänsyn. / People's living space has a significant environmental impact. The choice of housing is therefore important from an environmental perspective. The purpose of the study was to find out young men's attitudes towards the living space, as well as what motivating factors there could be for reducing their living space. The questions based on the purpose were thus: What is the attitude to the living space of younger men? Do environmental factors motivate young men to reduce their living space? What other motivating factors for a life in a smaller space could be identified? A qualitative method was used, where six semi-structured interviews with young men were conducted. The result was set in the light of the theory of cognitive dissonance, as well as the definition of sustainable living space, for an analysis. Previous research was also integrated into the analysis. The result of the study showed the demand for larger living space went before environmental factors, but not necessarily if the home was well planned. The motivating factors for a smaller living space were mainly other than for the sake of the environment, namely economic reasons or lower maintenance. Only one of the informants showed interest in a smaller living space to reduce his environmental impact.

Introduktion: Utbrottet av Covid-19 pandemin har lett till förändrade vanor och beteenden. Det framhålls att konsumenter blir alltmer miljömedvetna samtidigt som hushållen är den sektor där mest matsvinn uppstår. Författarna har via redan existerande forskning funnit att uppkomsten av matsvinn har förändrats i hushållen som påföljd av Covid-19 pandemin i andra länder. Forskning på huruvida det har påverkat uppkomsten av matsvinn i Sverige existerar inte i dagsläget.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en disruptiv händelse som en global pandemi påverkar den upplevda förändringen i uppkomsten matsvinn hos svenska konsumenter. Vidare syftar studien till att identifiera och analysera konsumenters förändring i inköp av livsmedel till följd av Covid-19 pandemin. Studien ämnar att undersöka konsumenters miljömedvetenhet och om det finns några attityd-beteendegap för matsvinn och hållbara livsmedel.  Metod: Denna fallstudie av induktiv karaktär har en kvalitativ forskningsdesign. Den empiriska datainsamlingen består av 13 stycken semistrukturerade intervjuer med svenska konsumenter.  Slutsats: Studiens datainsamling visar att det föreligger förändringar i konsumenters inköp av livsmedel innan och under covid-19 pandemin. Faktorer till uppkomsten av matsvinn har visat liten skillnad innan och under Covid-19 pandemin. Fortsättningsvis visar resultatet att konsumenter inte agerar i enlighet med sina attityder om hållbara livsmedel. Samtliga konsumenter anser att matsvinn är ett miljöproblem men det finns diskrepanser mellan deras attityder och beteenden. / Introduction: Food waste is a complex problem which affects the environment, the economy and social factors. The outbreak of the Covid-19 virus has led to dramatic changes in habits and behaviours. It is accentuated that consumers are more and more environmentally aware but at the same time the consumer household is the sector where most of all food waste emerges. The following study has, through already existing research conducted in other countries, found that the occurrence of food waste has been altered. Research about the changes in food waste emergence caused by the Corona pandemic in Sweden does not exist by the time of this investigation.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how a disruptive event such as a global pandemic affects the perceived alteration of food waste emergence produced by Swedish consumers. Furthermore, this study aims to identify and analyze the altered buying process of daily goods caused by the Corona pandemic. The paper also intends to study the environmental awareness of the consumers and if there exists any attitude behaviour gaps in food waste and sustainable food products.  Method: This case-study is of an inductive character and has a quantitative research nature. The empirical data collection consists of thirteen semi-structured interviews with Swedish consumers.  Conclusion: From the data collection of the study, it is found that there exist changes in the consumers’ food buying behaviours before and during the pandemic. Causes for the perceived emergence of food waste have shown small changes before and during Covid-19. Further, the result shows the consumers do not behave in accordance with their attitudes towards sustainable products. Every consumer considers food waste to be an environmental problem however there exists discrepancies between their attitudes and behaviours.

Studier visar att mänsklig aktivitet, såsom utnyttjande av naturresurser, är kopplat till den globala temperaturökningen. Samtidigt uppmärksammas hållbarhetsfrågor allt mer på sociala medieplattformar som Instagram, där främst unga vuxna är aktiva dagligen. Denna studie undersöker huruvida Instagram kan användas som verktyg för att påverka användarnas syn på hållbarhetsfrågor. Mer specifikt undersöker studien frågeställningen “Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram?”. I studien fick tio deltagare följa 19 hållbarhetsrelaterade konton bestående av följande kategorier: miljöorganisationer och miljöaktivister, förespråkare av grönare matvanor samt konton som uppmärksammar plastanvändning och nedskräpning. Deltagarna reflekterade över innehållet i sina Instagramflöden dagligen under tio dagar, och deltog slutligen i individuella intervjuer. Materialet analyserades tematiskt och delades upp i fyra teman: instagramvanor före och under studien, inläggens (o)synlighet, kontonas påverkan på deltagarna och slutligen känslor kring studien. Resultatet visar att Instagram kan påverka användarna genom att bidra till nya kunskaper samt inspirera till enkla handlingar. Däremot visade studien ingen betydande ökning av miljömedvetenhet eller förändrad syn på hållbarhetsfrågor hos deltagarna. Detta beror troligtvis på Instagrams algoritm, som genom att filtrera innehåll försvårar möjligheten att integrera nya konton i personliga Instagramflöden. I studien diskuteras även coronapandemin (COVID-19) som en möjlig orsak till att deltagarna inte påverkades i större utsträckning. / Studies show that human consumption, such as over-utilization of natural resources, is linked to global warming. Concurrently, sustainability issues are gaining more attention on social media platforms such as Instagram, where many young adults are active daily. This study investigates whether Instagram can be used as a tool to influence opinions on sustainability by trying to integrate content advocating the environment into personal Instagram feeds. More specifically, the research question is "How are young adults impacted from an environmental perspective by following sustainability-related accounts on Instagram?". In this study, ten participants followed 19 sustainability-related accounts, consisting of the following categories: environmental organizations and environmental-activists, advocates of green eating habits, and accounts that deal with the use of plastics and littering. For ten days, the participants reflected on the content of their daily feeds, and finally, partook in individual interviews. The collected material was analyzed thematically and was split into four themes: Instagram habits before and during the study, the (un-)perceptibility of the posts, the accounts’ influence on the participants and finally, emotions experienced during the study. The results show that Instagram can affect the users by educating and inspiring them to take simple actions which are easily integrated into their everyday life. However, the study did not show a significant increase in environmental awareness or a changed view on sustainability issues among the participants. This was likely due to Instagram's algorithm which, by filtering content, makes it difficult to integrate new accounts into personal feeds. The study also addresses the coronavirus pandemic (COVID-19) and discusses it as a possible reason as to why the participants were not influenced to a greater extent.

The increasing levels of comfort have caused an increased electricity consumption over the last couple of years, leading to an increase in carbon dioxide emissions. At the same time, the interest and awareness regarding sustainability and climate change is growing, imposing a pressure on companies to incorporate sustainable businessmodels in their business. While the new levels of comfort might be difficult to change, bringing awareness to one's consumption and its' impact is still possible and can bedone through an Eco-Feedback Technology. However, this requires an understanding of the users' environmental consciousness and willingness to adapt their behaviour. To understand the effect that the environmental consciousness has on the design of an Eco-Feedback Technology and the risks and benefits said technology may pose on abusiness, interviews were conducted and a survey was distributed to gain an understanding of the environmental consciousness of the users of an video creationservice. The results were analysed using theoretical frameworks concerning environmental consciousness and the value-action gap. Additionally, experiments were conducted to calculate the environmental impact of the video creation process. The results indicated a high overall environmental consciousness amongst the users. However, the consciousness was found to be lower regarding the impact of electricity consumption and video creation. This suggests that the consciousness is dependent on the context of the users and the three aspects of consciousness should be viewed separately too, upon which the Eco-Feedback Technology should be adapted. Additionally, the users were not fully convinced an increased awareness would cause a behavioural change, suggesting a gap between attitude and action. The two mainbarriers for the gap were identified as lack of information and shift of responsibility which should be targeted by the Eco-Feedback Technology / Den ökande nivån av komfort i samhället är en av orsakerna till en ökning av elektricitetanvändningen de senaste åren, vilket har lett till ökade koldioxidutsläpp. Samtidigt växer intresset och medvetenheten gällande hållbarhet och klimatförändringar i samhället vilket sätter press på företag att integrera hållbara affärsmodeller i företaget. Trots att den ökade komfortnivån kan vara svår att förändra går det ändå att öka medvetenheten kring ens konsumtion och dess effekter, vilket är möjligt genom en Eko-Feedback Teknologi. Detta kräver dock en uppfattning av användares miljömedvetenhet och vilja att förändra deras beteende. För att undersöka effekten av miljömedvetenhet på designen av en Eko-FeedbackTeknologi samt eventuella risker och möjligheter som teknologin kan utgöra har intervjuer utförts och en enkät distribuerats för att få en förståelse för miljömedvetenheten hos användare av en tjänst för videoskapande. Resultaten analyserades med hjälp av teoretiska ramverk angående miljömedvetenhet och valueactiongap. Dessutom utfördes experiment för att beräkna och uppskatta miljöpåverkan av att skapa och rendera en video. Resultaten indikerade en hög övergripande miljömedvetenhet hos användarna. Däremot var medvetenheten gällande påverkan av elektricitetkonsumtion och videoskapande lägre. Detta föreslår att medvetenheten beror på sammanhanget avanvändarna och att de tre delarna av medvetenhet bör även analyseras separat utifrånvilket Eko-Feedback Teknologin ska anpassas. Dessutom var användarna inte övertygande om att en ökad medvetenhet skulle leda till en förändring i deras beteende gällande videoskapande, vilket föreslår ett gap mellan attityd och beteende. Studien identifierade två huvudbarriärer för gapet; brist på information och ansvarsförskjutning;som båda bör bemötas av Eko-Feedback Teknologin.