Det svenska bostadsidealet är resursintensivt och trenden mot ett ökat antal singelhushåll innebär att en ökande boyta- och resursförbrukning per person krävs för att tillfredsställa vardagens behov jämfört med hushåll där funktioner och resurser delas. Parallellt med denna trend syns ett ökat intresse för kollektivhus och andra former av bogemenskaper i Sverige. Flertalet studier visar på att kollektivhus som boendeform har potential att minska miljöpåverkan och resursanvändning för de boende. Denna uppsats undersöker vilka hinder och möjligheter som föreligger för att kollektivhus skulle kunna utgöra ett vanligare alternativ på bostadsmarknaden i Malmö. Vidare utforskar uppsatsen huruvida kollektivhusens redan etablerade sociala struktur kan underlätta för förmågan att dela på ytor och resurser, samt vilka belägg som finns för att boendeformen leder till lägre miljöpåverkan än en jämförbar konventionell boendeform. Resultatet av denna studie visar att krav på en ökad byggtakt verkar påverka incitamenten att utforska boendeformen från det kommunala bostadsbolagets sida. Den generella efterfrågan på kollektivhus bedöms som låg i studien samtidigt som informationsbrist och missuppfattningar kan påverka efterfrågan. Kommunen välkomnar i en ny markanvisningspolicy kollektivhus men efterfrågar samtidigt en tydligare efterfrågan underifrån för att det ska vara berättigat att sätta konkreta mål. En låg grad av organisering för kollektivhus i Malmö utgör ett hinder för boendeformen att växa sig större då kollektivhus kräver en organisering underifrån för att bostadsbolag ska vilja satsa på boendeformen. Den här studiens resultat pekar vidare mot att den självorganisering inom boendet som kännetecknar kollektivhus kan få positiva konsekvenser på förmågan att utveckla levnadssätt där delandet av ytor och resurser förekommer i större utsträckning. Studiens ringa omfång gör dock att resultatet inte är generaliserbart och mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser. Avsaknaden av kvantitativ forskning gör att det inte går att dra några slutsatser vad gäller kollektivhusens resursförbrukning och miljöpåverkan jämfört med andra boendeformer.

I strävan efter att människor ska kunna bo hållbart krävs ett vidare perspektiv än de teknologiska lösningar som presenteras i enlighet med en ekologisk modernisering. Oexploaterade ytor att ta i anspråk på planeten minskar ständigt och ger därför motiv för studien att ta reda på vilka preferenser som finns för den egna bostaden, hur stor boyta de boende faktiskt önskar och hur de kopplar ihop sin boyta med dess miljöpåverkan. Resultatet visar att de tillfrågade värderar bostadens läge i förhållande till deras jobb, service och social kontext samt sociala ytor och boendet som en privat sfär. En lagom och samtidigt idealisk boyta uppgår till cirka 40-50 kvadratmeter per vuxen person. Samtliga kopplar sin boyta till någon form av miljöpåverkan, men energiaspekter i användningsfasen är det som genomsyrar det sammantagna svaret. Vidare perspektiv som markbrist och materialåtgång beskrivs mer begränsat. Förhoppningen med studien är att ge underlag för ett mer utbrett arbete för att bemöta de boendes behov och ta boytan i beaktande vid framtida planering av bostäder. / In the pursuit of sustainable housing, a wider perspective than the technological solutions presented in accordance with an ecological modernization is required. Unexploited areas to use on the planet decreases constantly and therefore gives motives for the study to find out what preferences exist for one's own accomodation, how much living space the residents actually want and how they connect their living space with its environmental impact. The results show that the individuals value the location in relation to jobs, service and social context together with social areas and housing as a private sphere. An adequate and at the same time an ideal living area is considered to approximately 40-50 square meters per adult. All of them link their living space to some kind of environmental impact, but energy aspects in the use phase are what permeate the overall answer. Further perspectives such as land scarcity and material use are described more limited. The study hopes to provide a basis for more widespread work to meet the needs of the residents and to take the living space into consideration when planning future housing.

Föreliggande examensarbete behandlar ett alternativt boende i form av camper van. En camper van är en skåpbil som byggs om för att kunna leva eller semestra i. Det finns idag flera olika grupper på sociala medier som diskuterar byggen och reser tillsammans med sina vans, vilket tyder på att intresset för byggandet av desamma är stort. Förslaget för examensarbetet uppkom efter att författaren själv byggde en camper van för att bo i under vintern 2019/2020. De tekniska detaljerna för det specifika bygget finns återgivet som designförslag 1 i rapporten. Ytterligare två designförslag finns att tillgå vilka behandlar en annan typ av inredning samt en skåpbil med mindre volym. De båda senare presenteras i form av layout med förslag kring designval. De tre designförslagen designades i 3D med hjälp av Autodesk Inventor. Arbetet började med den fysiska byggnationen av det första förslaget och avslutades med rapporten, därav fanns grundad information om funktionaliteten på designförslag 1. De två följande förslagen uppnåddes med hjälp av brainstorming samt screening och scoring för att få fram nya idéer. Det första förslaget var tänkt kunna vara ett hållbart boende för en till två personer under ett år i södra Sverige. Designförslag 2 var riktat till två vuxna och ett barn för boende under sommarsemestern. Det sista förslaget riktades mot en person som sporadiskt lever och jobbar i fält. För att samla information om isolering, kondens, konstruktion, värmekälla och elektricitet användes dels sociala medier, främst forum för övergriplig informationshantering. Kunskaper inom hållbarhet, konstruktion, CAD och ellära kunde användas från utbildningen för att bekräfta information samt för att komma med egna förslag. Designförslag 1 som behandlas i rapporten föreslår att hampafiber används till väggar och tak samt XPS-skivor i golvet som isoleringsmaterial. Teoretiskt ger detta en effektförlust på drygt 900 W med användning av 50 mm av vardera material. Pga effektförluster i skarvar valdes en 3 kW dieselvärmare för portabel värme samt ett 2 kW el-element för tillgång till el från det fasta nätet. Med två stycken 100 Ah AGM-batterier klarade camper vanen försörja ett dygnsbehov av el med normal förbrukning av dieselvärmare, laddare, takfläkt, kylskåp och lampor. Laddning av batterierna skedde via bilens generator, fasta elnätet samt 200 W solpaneler. Då examensarbetet främst behandlar teori ska det inte ses som en manual för ett bygge men väl som en inspiration för möjliga lösningar. Avsnittet som behandlar installation av elektricitet ska läsas med extra försiktighet då stora konsekvenser kan fås vid feldimensionering, konsultera alltid en expert. / Following thesis work has a take on alternative living in the form of a camper van. A camper van is a van with the interior rebuilt for the sake of living or vacation. Today there are numerous groups of people gathered on our social platforms where they discuss their builds and travel along with their vans. This indicates a big interest in the common population regarding these tiny moving houses. The proposition for the thesis developed during the build of a camper van for year-round living during the winter of 2019/2020 in Sweden, by the author of the thesis. The technical aspect of that specific build is available as the first design proposition. There are two additional design propositions where one treats the same volume and the other is smaller. The later two propositions are presented only as layouts. All three propositions were designed in 3D using Autodesk Inventor. The work started with the physical build of the first proposition and ended in this report, which made the functionality firmly grounded in the first proposition. The following two propositions were developed with tools such as brainstorming, screening and scoring. That is to be creative and think through each idea. The first proposition was made to support one to two persons in their daily living during one year in the southern parts of Sweden. The second proposition was made for holiday trips with a family of two adults and one child. In the last proposition focus was given on the lonely working person on the field, with an easy, comfortable bed and room for office products. The information regarding isolation, condensation, construction, source of heat and electricity was gathered in forums on social media. Tools from education such as Design For Environment, construction, CAD and electrical principles were used to further and deeper develop an understanding. Proposition 1 that is being treated in the report suggests hemp fiber and XPS as the isolation och choice. The theoretical loss of effect is 902 W using 50 mm of each isolation material. Loss of effect occurs in many other places, hence a 3 kW diesel heater is being used as a portable option and a stationary 2 kW electrical heater when connected to the grid. Two 100 Ah AGM-batteries are being used to power a normal 24 hours usage of heater, fan, chargers, refrigerator and lamps. To charge the batteries the generator of the car, the grid and 200 W solar panels were being used. The thesis work foremost treats theory and is not meant to be used as a manual for a camper van build. It is meant as an inspiration to show possible builds and solutions. Regarding electricity work it is mostly recommended to read the owners manual and always consult experts in the field.

I bygg- och fastighetssektorn används en tredjedel av Sveriges totala slutliga energianvändning till byggnader. EU-kommissionen har infört att alla nyproducerade byggnader ska vara nära nollenergibyggnader till den 31 december 2020. I takt med en ökad miljömedvetenhet ställs det högre krav på byggnaders miljöprestanda och som en följd av detta har miljöcertifieringssystem för bostäder blivit allt vanligare. För en långsiktig hållbar utveckling bör man även ta hänsyn till förändringar i människans livsstil och beteende. Studien syftar till att undersöka vad bostadskunder, på den svenska marknaden, värderar för olika hållbarhetsaspekter i en bostad och dess närområde. Studien ska också undersöka hur väl de befintliga miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, Svanen, FEBY18 och PHI för byggnader täcker in dessa aspekter samt undersöka betalningsviljan för en miljöcertifierad bostad. Fyra enkätundersökningar har utförts med totalt 601 mottagna svar från potentiella bostadskunder till Derome Hus AB, boende i certifierade Passivhus och Svanen-märkta småhus. Enkätundersökningen visar att det finns en efterfrågan hos bostadskunder på miljöcertifiering av bostäder. Majoriteten av respondenterna i studien, oavsett om de bor i miljöcertifierade bostäder eller inte, uppgav att de var villiga att betala en merkostnad på upp till 5 % för en miljöcertifierad byggnad. De flesta respondenterna i studien värdesatte fem aspekter högst i bostaden; låg energianvändning, god ljudmiljö, bra inomhusklimat, god tillgång till dagsljus och energisnåla vitvaror i hemmet. De aspekter som de med högst betalningsvilja prioriterade i högre utsträckning jämfört med de som hade lägre betalningsvilja var miljövänliga invändiga interiörer, miljöbedömda byggprodukter i byggnaden, laddstolpar för elbilar, lättillgänglig möjlighet till källsortering och cykelförvaring. För gruppen potentiella bostadskunder sågs en samvariation mellan antal aspekter som värdesattes och betalningsviljan, det vill säga fler aspekter värdesattes i samband med en ökad betalningsvilja. Boende i redan miljöcertifierade bostäder värdesatte fler aspekter oavsett betalningsviljan. Studien ger ökad kunskap om vilka aspekter bostadskunder värdesätter med avseende på både hållbarhet och betalningsvilja. / In the building and real estate sector, one-third of the total final energy is used for buildings in Sweden. The EU Commission has, through the Energy Performance of Buildings Directive, decided that all new produced buildings must be nearly zero energy buildings by 31 December 2020. In combination with increased environmental awareness, the higher demands concerning the environmental performance of buildings increases, where environmental certification systems on dwellings have become increasingly common in Sweden. For a long-term sustainable development, the changes in human lifestyle and behaviors should also be considered. The study aims to analyze how residential customers´ on the Swedish market´s valuation of sustainability aspects in dwellings and the neighborhood, how well the existing rating certification systems Miljöbyggnad, Svanen, FEBY18 and PHI for buildings cover the valuated aspects and the willingness to pay (WTP) for a certified building. Four surveys have been carried out, with total 601 responses received from potential residential customers, to Derome Hus AB, residents of certified passive houses and Svanen-labeled small houses. The survey shows that there is a demand for environmental certification on buildings among residential customers. Most of the respondents in the study, whether they were living in a certified building or not, stated that they were willing to pay an additional cost of up to 5 % for an environmentally certified building. Most respondents in the study valuated five aspects high in a dwelling; low use of energy, good noise environment, good indoor climate, good access to daylight and energy-efficient appliances. Those with the highest WTP to a higher extent valuated environmentally labelled interiors, environmentally assessed building products in the building, charging stations for electric cars, easily accessible possibility of sorting a source and bicycle storage compared to those who had a lower WTP. For the group of potential residential customers, the results show a co-variation between the number of aspects that the respondents valuated and the WTP. Thus, with an increased WTP, the respondents valuated an increased amount of aspects. Owners living in already certified buildings valuated more aspects regardless of the WTP. The study provides increased knowledge about which aspects residential customers valuate, both concerning sustainability and the willingness to pay.

Människors boyta har en betydande miljöpåverkan. Valet av bostad är därför viktigt ur ett miljöperspektiv. Syftet var att undersöka unga mäns inställning till bostadsytan och vilka motiverande faktorer det finns för dessa att minska sin bostadsyta. Frågeställningarna utifrån syftet löd: Hur är inställningen hos yngre män till att leva på en mindre boyta? Är miljöpåverkan en motiverande faktor till att minska sin bostadsyta? För studien användes en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer med unga män genomfördes. Resultatet ställdes mot teorin kognitiv dissonans, samt definitionen av hållbar bostadsyta, för en analys. Befintlig forskning integrerades även i analysen. Resultatet visade att önskan om större bostadsytan gick före miljöhänsyn, men inte nödvändigtvis om bostaden var bra planerad. De motiverande faktorerna till en mindre boyta var främst andra än miljöskäl, nämligen ekonomiska eller underhållsrelaterade. Det var endast en av informanterna som önskade ett boende av miljöhänsyn. / People's living space has a significant environmental impact. The choice of housing is therefore important from an environmental perspective. The purpose of the study was to find out young men's attitudes towards the living space, as well as what motivating factors there could be for reducing their living space. The questions based on the purpose were thus: What is the attitude to the living space of younger men? Do environmental factors motivate young men to reduce their living space? What other motivating factors for a life in a smaller space could be identified? A qualitative method was used, where six semi-structured interviews with young men were conducted. The result was set in the light of the theory of cognitive dissonance, as well as the definition of sustainable living space, for an analysis. Previous research was also integrated into the analysis. The result of the study showed the demand for larger living space went before environmental factors, but not necessarily if the home was well planned. The motivating factors for a smaller living space were mainly other than for the sake of the environment, namely economic reasons or lower maintenance. Only one of the informants showed interest in a smaller living space to reduce his environmental impact.