Mikroplast är ett bekymmer som mänskligheten har skapat och som berör världshaven, sötvattensystemen och landekosystemen. Vi vet inte alla problem som förekomsten av mikroplasten i miljön innebär. Forskning har sett påverkan på organismer på flera nivåer i näringskedjan, både i oceanerna, sötvattensystemen och på land. I Sverige kommer mikroplaster främst från väg- och däckslitage och konstgräsplaner. Endast en mindre mängd mikroplaster härstammar från hygieniska produkter. I denna rapport redovisas ett förslag till substitut för mikroplastkorn med exfolierande funktion i en hygienprodukt, en så kallad handrengöringsscrubb. Projektet har skett i samarbete med ett företag som tillverkar olika kemiska produkter. I projektet undersöktes flera alternativ till mikroplastkornen för att hitta det alternativ som passar bäst in på företagets kravspecifikation. Därefter genomfördes en livscykelanalys på mikroplastkornen, substitutet samt additivet. Efter genomförda eftersökningar och tester föll valet av substitut på en produkt som av tillverkaren benämns Celluloscrub™ 500 och är ett cellulosadiacetat; En modifierad naturlig polymer tillverkad av trämassa. För att kunna använda Celluloscrub™ 500 som innehåller mikroplastpartiklar tillverkade av naturligt förekommande polymerer som råvara måste man ansöka om dispens. Då måste man visa att dessa snabbt bryts ner i akvatiska miljöer och inte innebär någon risk för skada på vattenlevande organismer. Ur ett ”vaggan till grind” perspektiv ger en livscykelanalys som resultat att användningen av cellulosadiacetat som mikropartikel ger en högre miljöbelastning i förhållande till att använda mikropartiklar av polyeten.

Förekomsten av mikroplaster i vatten- och sedimentmiljöer är ett relativt nytt problem. I nuläget finns inga standarder kring vilka metoder som ska tillämpas vid provtagning, behandling och analys av mikroplaster. Detta medför svårigheter vid uppskattning av fältkoncentrationer och jämförelser av mikroplasters flöde och sammansättning. Konstgräsplaner har bedömts vara den näst största källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige. Förebyggande åtgärder har vidtagits i flera kommuner i Sverige i syfte att minska denna spridning. Det är därför intressant att kunna utföra mätningar av mikroplasthalter i vatten- och sedimentmiljöer i syfte att undersöka mikroplastförekomsten och hur den förändras i samband med de olika åtgärderna. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen kring metoder som finns och är lämpliga för provtagning, behandling och analys av mikroplaster från konstgräsplaner i vatten- och sedimentmiljöer. Målet är att ge ett förslag på mätmetoder som kan vara lämpliga för analys av mikroplaster från konstgräsplaner i Ältasjön. I syfte att tydliggöra vikten av holistisk syn vid mikroplastanalyser har en analyskedja tagits fram och bedömts vara ett användbart verktyg för vidare utveckling av standardmetodik för hela analysprocessen, från provtagning till analystolkning. Denna analyskedja består av fyra huvudsteg: provtagning, behandling, analys och resultattolkning. Provtagning kommer att ha avgörande betydelse för utvärdering av slutgiltiga resultat eftersom provtagningseffektiviteten har direkt påverkan på provinnehållet som kommer att gå vidare till analysen. Det finns inga standardiserade tillvägagångssätt för provtagning av mikroplaster med avseende på plats, provtagningsutrustning, volymer och provtagningstid. Detta resulterar i en begränsad jämförbarhet med tidigare genomförda studier. Behandling består vanligen av volymreducering, separation och slutligen kemisk eller enzymbaserad rening. Behandlingsmetoder som tillämpas behöver anpassas efter förväntat provinnehåll och vald analysmetod. Mikroplastanalyser kan genomföras med hjälp av optiska, spektrofotometriska eller kromatografiska metoder. De optiska analysmetoderna möjliggör bestämning av partikelns fysikaliska egenskaper så som storlek, form, färg och nedbrytningsgrad. Spektrometriska och kromatografiska metoder tillhandahåller information om partikelns kemiska sammansättning, så som polymertyp och additivinnehåll. Eftersom alla dessa tekniker undersöker olika egenskaper och resulterar i olika svar bör varje teknik betraktas och analyseras utifrån vilken information man vill få ut från undersökningen. Vidare har alla analysmetoder olika detektionsgränser. Dessa detektionsgränser varierar mellan 1–500 μm och är därmed viktiga att ta hänsyn till vid val av analysmetod. Om studier använder samma metodik för att få önskad information kommer resultat från dessa att kunna jämföras med varandra, komplettera varandras kunskapsluckor och möjliggöra en effektiv monitorering av mikroplastförekomst och spridning till vatten- och sedimentmiljöer. Dock förutsätter detta att samtliga studier inte endast följer samma metodik vid analys utan längs hela analyskedjan, från provtagning till resultattolkning. Utifrån insamlad information och kunskap bedöms svepelektronmikroskop med energi dispersiv röntgenspektrometer (SEM-EDS) och masspektrometer med induktivt kopplad plasmajonkälla (ICP-MS) ha störst potential att effektivt kunna mäta mikroplaster från konstgräsplaner, i vatten- och sedimentmiljöer. Både ICP-MS och SEM-EDS möjliggör detektering av alla granulattyper och plaststrån från konstgräsplaner även av kornstorlek mellan 10 och 20 μm. Vidare studier av dessa metoder rekommenderas i syfte att bygga upp ett referensbibliotek för respektive metod samt hitta en välfungerande standardmetodik vid analys av mikroplaster från konstgräsplaner. / The presence of microplastics in marine and sedimentary environments is a relatively new problem. Presently, there are no clear standards to which methods that should be implored with sampling, treating and analysing microplastics. Because of this, some troubles occur when estimating field concentrations and comparing microplastics flow and composition. Artificial turf plants have been considered to be the second largest source of microplastic emissions in Sweden. Pre-emptive measures have been taken in several regions in Sweden in order to decrease spreading of microplastics. Because of this, it is important to be able to measure the amount of microplastics in marine environment and sediment in order to monitor how it changes when using different methods. The purpose of this study is to increase the knowledge of the methods available and suitable for sampling, treatment and analysis of microplastics from artificial turf in water and sediment environments. The aim is to provide a suggestion of measurement methods that may be suitable for analysis of microplastics from artificial turf in Ältasjön. In order to clarify the importance of a holistic view of the microplastics, an analytical chain has been developed. It is regarded to be a useful tool in order to further the develop a standardized method for the entire analytical process, from sampling to interpretation of results. This analytical chain is comprised by four major steps: sampling, laboratory preparation of samples, analysis and interpretation of the results. Sampling will be of crucial importance for the evaluation of final results, because the sampling efficiency has direct impact on the content of the sample which will proceed to the analysis. There are no standardized procedures for sampling of microplastics with regard to location, sampling equipment, volumes and sampling time. This results in a limited comparability with previous studies. The treatment is usually comprised of volume reduction, density separation and chemical or enzymatic purification. These treatment methods need to be adapted in regard to the expected content of the sample and the chosen analytical method. Analysis of microplastic could be done with the help of optical, spectrophotometric or chromatographic methods. The optical analysis enables to monitor the particles physical properties such as size, shape, colour and degree of degradation. The spectrophotometric and chromatographic methods provide information about chemical composition, polymer type and the additive content of microplastics. These methods investigate different properties and therefore they result in different answers. Each technique should be thought of and analysed from the information that is provided. Also, all analytic methods have different detection limits. These detection limits vary between and it is important to take into consideration when choosing the correct analytical method. If different studies use the same methods to gain the desired information, the results will be more easily compared. The combined results will help to complete more of the missing information and improve the monitoring of microplastics spreading to marine environments and sediment. Provided that all studies not only follow the same methods but also the same analytical chain from sampling to analyzing the results. From the information and knowledge that was gathered, it is expected that Scanning Electron Microscopy / Energy Dispersive X-Ray Spectroscopy (SEM-EDS) and Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry (ICP-MS) has the biggest potential to efficiently measure microplastics from artificial turf in water environment and sediment. Both SEM-EDS and ICP-MS makes it possible to detect all types of granulate and plastic straws from artificial turf even when the grain is between 10 and 20 mm. Further studies of these methods are recommended to build a reference library for each respective method and to find a working standard method when analysing microplastic from artificial grass.

Artificial turf pitches have been identified as the second largest source of microplastics in the IVL's 2016 research report. The purpose of this study is to explore whether watercourses in the vicinity of artificial turfs are a likely distribution route for rubber granulates. Also in what size fraction rubber granules is most dominant compared to the natural substrate is investigated. To investigate this, sediment samples from 4 different streams have been taken; 2 near artificial turfs and 2 further away. These have been analyzed in microscopes where each rubber fraction relative to the gravel grain was counted in filter sizes 0- 5 μm, 5-10 μm and 10- 35 μm. The result shows that there is a significantly higher incidence of rubber fragments in watercourses near artificial turfs compared to those of further afield. In the size fraction 10- 35 μm, rubber fragments were most dominant in proportion to gravel. The study thus shows that adjacent watercourses can be a spreading source of artificial turf granules, and that animals that filter or eat particles of size 10- 35 μm run the highest risk of absorbing large quantities of rubber.

Denna rapport dokumenterar examensarbetet som genomfördes av Josefin Jansson för högskoleingenjörsexamen inom innovationsteknik och design på Karlstads universitet. Examensarbetet gjordes på uppdrag av Säffle kommun där målet var att ta fram en konceptlösning för att minska spridning av mikroplaster i form av granulat från den lokala konstgräsplanen. En av de största spridningskällorna av mikroplast är konstgräsplaner. För att en konstgräsplan ska få önskade spelegenskaper fylls de på med fyllnadsmaterial i form av granulat. Granulatet sprids sedan genom bland annat plogning, arbetsmaskiner och spelare för att till sist hamna i våra hav. Arbetet utgick ifrån produktutvecklingsprocessen med ett iterativt arbetssätt. Projektet har följande ingående faser; Projektplanering, förstudie, idé- och konceptframtagning, konceptval och uppföljning. För att ta fram ett koncept användes idégenereringsmetoderna 6-3-5 och brainstorming. Sedan görs konceptval genom att ställa framtagna koncept mot produktspecifikation samt Pughs matris. Resultatet blev en sluss som spelarna passerar när de lämnar planen. I slussen ges möjlighet att borsta bort de granulat som fastnat på deras kläder och skor. Men efter konceptval av delproblem till slussen ges rekommendationer på hur slussen bör uppdateras. Efter analys rekommenderas konceptet att bara användas tillfälligt. Samt rekommendationer för vidare arbete. / This report summarizes a Bachelor Thesis of Science in Innovation Technology and Design at Karlstad University, conducted by Josefin Jansson. The thesis was commissioned by Säffle Kommun, where the aim was to develop a concept solution that reduces the spread of microplastics from artificial turf. One of the biggest sources of microplastic proliferation is artificial turf. In order for an artificial turf to have the desired playing properties, they are filled with granules. The granulate is then spread through plowing, work machines and players before they end up in our oceans.The work was based on the product development process with an iterative approach. The project is divided into two loops with the following phases; project planning, feasibility study, idea and concept development, concept selection, analysis and evaluation. To develop a concept, methods as 6-3-5 and brainstorming was used. Then concept selection was then made by comparing the concepts with the product specification and Pughs matrix. The result was a station that the players pass through when they leave the field. In the station the players are given the opportunity to brush off the granules that sticks to their clothes and shoes. However, after the concept selection of the subproblems recommendations are given on how the station should be updated. After analysis the concept is recommended to be used only temporary.

I denna rapport får läsaren en övergripande bild över hur mikroplaster påverkar de internationella och svenska marina ekosystemen med en fördjupning på fem olika marina djurarter (torsk, sill, räkor, musslor och plankton). Vid framtagande av fakta och information kommer källor från olika relevanta vetenskapliga artiklar, rapporter samt myndigheter användas. På grund av att medvetenheten om mikroplaster i marina miljöer har ökat markant under de senaste 40 åren, har nya miljöproblem upptäckts av utsläppen. Många olika djur i näringskedjan påverkas negativt av mikroplastutsläppen genom exempelvis beteendeförändringar, svält, förgiftning, näringsbrist och andra problem i matsmältningssystemen. Mikroplasterna leder möjligtvis till bioackumulation, men inte biomagnifikation i näringskedjorna i de marina ekosystemen. För att minska mängden mikroplasterkan bland annat Sverige byta ut plastpellets på konstgräsanläggningar, använda filter vid tvättning, använda hållbara däck och göra starkare vägar, använda sediment på bottnen vid dammar, använda galler, filter och slam i vattenreningsverk, granska mikroplaster i jord och minska slamgödsel, samla upp skräp vid kuster och i havsbottnen, samt inte använda mikroplaster i kosmetiska produkter.

Idag står vi inför ett tämligen nytt miljöproblem och det är mikroplast. Det finns överallt, i vår mat, i vårt dricksvatten och i vår miljö. Kunskapsläget om vilka konsekvenser det har på vår hälsa eller på vår miljö är väldigt liten trots att det belyses alltmer från forskningshåll och media. Detta arbete är en litteraturstudie som vill se hur mikroplast uppstår och om där finns något vi kan göra åt situationen. Avgränsningen är satt till dagvatten och till Sverige. Indata till arbetet har skett via OneSearch, hemsidor, Svenskt vatten och litteratur. Ur frågeställningarna mynnade svaren ut i vilka uppkomstkällorna är, att mikroplastpartiklar kan vara både hem och transportmedel för patogener och miljögifter samt handlingsplaner. Utifrån de förslag som sammanställdes för handlingsplanerna för lokal nivå kan dessa ses som en vägledning för en reduktion av både uppkomst och spridning mikroplastpartiklar.

År 2015 hade cirka 6 300 miljoner ton plastavfall genererats globalt, varav 79% ansamlades på deponier eller i den naturliga miljön. I dagsläget återfinns plastskräp i både terrestra och marina miljöer och större delen av plastavfallet är persistent. Då naturen inte kan bryta ned plasten sönderdelas den istället till mikroplast (<5 000 µm) och sedan till nanoplast (1–1 000 nm). I denna litteraturstudie undersöktes människors exponering för nanoplast, vilka marina livsmedel som kan innehålla nanoplast samt nanoplastens påverkan på mänskliga celler. Resultaten visar att människor riskerar att exponeras för nanoplast genom luften, huden samt vid konsumtion av marina livsmedel såsom fisk, musslor och ostron. I experimentella miljöer visar resultaten att mänskliga celler tar upp nanoplastpartiklar av polystyren i olika storlekar, varav mindre partiklar internaliseras snabbare och i större mängd. Även ytladdningen kan ha en påverkan på mänskliga celler där aminomodifierade (PS-NH2) samt karboxylmodifierade (PS-COOH) visade högre cytotoxicitet än polystyrenpartiklar utan modifierad yta (PS-NP). Vidare indikerar resultaten att höga doser av polystyrenpartiklar reducerar cellvibiliteten samt inducerar morfologiska förändringar och oxidativ stress i cellerna. I dagsläget är det oklart i vilken mängd nanoplast återfinns i miljön, därav är det svårt att beräkna den totala exponeringen som människor kan utsättas för. I experimentella miljöer utsätts cellerna för höga doser under kort tid, medan den verkliga mänskliga exponeringen troligtvis sker med små doser under lång tid.

Plast har skapat förutsättningar för oss människor i årtionden på grund av dess breda användningsområde. Det har dock medfört att det förekommer mängder mikroplaster i omgivningen och det är idag ett miljöproblem som behöver åtgärdas. Det är en utmaning att klargöra mikroplasternas ursprung, däremot går det att konstatera att konstgräsplaner är en av de största källorna i Sverige och bedöms släppa ut flera ton mikroplaster. För att ta reda på hur mycket mikroplaster en konstgräsplan kan sprida med dagvatten görs olika provtagningar i bl.a. vatten- och sedimentmiljöer. Syftet med detta examensarbete var att belysa olika provtagningsmetoder som kan användas vid provtagning av mikroplaster från konstgräsplaner i vatten och sediment. Därefter ska resultaten kunna användas som underlag för att anpassa framtida provtagningar för mikroplaster. Följande tre mål sattes därför upp; identifiera olika provtagningsmetoder som är lämpliga för mikroplaster, jämföra dessa med varandra och föreslå lämpliga provtagningsmetoder för mikroplaster från konstgräsplaner i främst vatten. För en lyckad provtagning krävs en noggrann planering och förberedelse innan utförandet. Det innebär att en konceptuell modell bör tas fram över hur fotbollsplanen är utformad, var och när provtagning ska utföras och vilka parametrar som ska analyseras samt att det finns referenser för bakgrundshalter, se figur 3, sida 16. Information om provtagningsplatsen behöver sammanställas, exempelvis vilka plastmaterial som finns i konstgräsplanen samt vilka förväntade primära och sekundära mikroplaster som kan spridas från den undersökta platsen. I examensarbetet identifierades två provtagningsalternativ för att undersökamikroplaster i vattenprover: • Provtagning av vatten (aktiv provtagning) för analys av mikroplast • Provtagning med filter (passiv provtagning) där vatten med mikroplast filtreras. I detta fall kan mikroplasterna som har fångats upp av filtret analyseras. Rapporten behandlar även andra provtagningar - provtagning med pump, hämtare och huggare. Detta för att se vilka alternativ som finns vid vatten- och sedimentprovtagningar samt för att få en jämförelse mellan dessa provtagningar. Vid provtagningar saknas det idag en gemensam standard för hur provtagning ska planeras och genomföras, vilket troligtvis hade underlättat arbetet vid provtagningar. Framförallt då resultaten lättare hade kunnat tolkas och jämföras med varandra. Ett studiebesök gjordes vid Bergaviks IP i Kalmar för att utföra provtagning i tre brunnar och i en närliggande dagvattendamm dit yt- och dräneringsvattnet från konstgräsplanen avvattnas till. Provtagningen började med att dagvattenflödet och nederbördsmängden under de senaste dygnen innan mätningstillfället noterades. Samtliga provtagningstillfällen sker vid liknande väder- och flödesförhållanden. Vattenproverna skickades sedan på analys. Denna metod går att upprepa och efter några provtagningstillfällen kan ett medelvärde på innehåll av mikroplaster tas fram. Examensarbetets slutsats är att det är viktigt att undersöka hur och var provtagningen utförs. Både när det handlar om aktiv provtagning och passiv provtagning gäller det att ta prover tas vid flera tillfällen, beskriva nederbördsförhållandena innan provtagning, ta prover på samma ställe och samma djup för att lättare kunna identifiera mängden mikroplaster från ursprungskälla samt hur mycket som sedan sprids vidare. Anledningen till att det idag främst är aktiv- och passiv provtagning som används vid provtagning av mikroplaster från konstgräsplaner är att det finns kommersiellt tillgängliga analysmetoder som är beprövade tillsammans med dessa provtagningsmetoder. Ett förslag på framtida studier är att identifiera en gemensam standard för utförande av provtagningen. Det skulle underlätta utvärdering av mikroplasters spridning från konstgräsplaner om samma standard användes överallt. / Plastics have created the conditions for us people for decades because of its wide use. It has, however, resulted that there are amounts of microplastics in the environment and it is today an environmental problem that needs to be fixed. It is a challenge to clarify the origin of the microplastics, but it can be stated that artificial turf is one of the largest sources in Sweden and is expected to release several tonnes of microplastics. To find out how much microplastics an artificial turf can spread with stormwater, various samples are taken in eg. water and sediment environments. The purpose of this thesis was to present various sampling methods that can be used when sampling microplastics from artificial turf in water and sediment. Then, the results can be used as a basis for adapting future samples for microplastics in water and sediment. The following three goals were therefore set up; identify different sampling methods suitable for microplastics, compare these with each other and suggest appropriate sampling methods for microplastics from artificial turf in mainly water. For successful sampling, planning and preparation are required before the execution. This means that a concept model should be developed over how the soccer field is designed, where and when samplings should be performed, which parameters should be analyzed and that there are references for background contents, see figure 3, page 16. Information about the sampling location needs to be compiled, for example, which plastic materials are present in the artificial turf and which expected primary and secondary microplastics can be spread from the soccerfield. During this thesis, two sampling alternatives were identified to investigate microplastics in water samples: • Sampling of water (active sampling) for microplastic analysis • Sampling of filtrate (passive sampling) where microplastic is filtered. In this case, the microplastics that have been captured by the filter are analyzed. This thesis also deals with other samplings - sampling with pump, water-container and dredge. It is because to see which alternatives are available for water and sediment sampling and for obtaining a comparison between these samples. At sampling, there is currently no common standard for implementation, which would probably have facilitated the sampling work. Especially when the results were easier to compare with each other. A study visit was made at Bergavik's IP in Kalmar to perform sampling in three wells and in a nearby stormwater pond to drain the surface and drainage water from the artificial turf. The sampling began with the stormwater flow and the amount of rainfall during the previous days before the measurement was noted. All sampling occasions occur at similar weather and flow conditions. The water samples were then sent for analysis. This method can be repeated and after a few sampling occasions, a mean value of microplastic content can be obtained. The thesis conclusion is that it is important to look at how and where the sampling is performed. Both when it comes to active sampling and passive sampling, it is necessary to take samples taken on several occasions, describe the precipitation conditions before sampling, take samples at the same place and the same depth in order to more easily identify the amount of microplastics from the source and how much is then disseminated. The reason why it is today mainly active and passive sampling that is used in sampling microplastics from artificial turf is that these are proven methods. A suggestion for future studies is to identify a common standard for execution. It would facilitate analyzes of microplastic spread from artificial turf if the same standard was used everywhere.

På senare år har ett nytt forskningsområde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö,kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster härstammar från antropogena källor somavloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begränsat antal studierinom området, särskilt vad gäller svenska vatten, vilket innebär att det finns utrymme för merforskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover frånlitoralen vid sju olika platser längs svenska västkusten samt ett sedimentprov från djupt vattenvid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördeskorrelationsanalys längs den svenska västkusten mellan mikroplaster och två variabler;kornstorlek och salinitet. Resultatet visade att högst koncentration av mikroplaster återfannsvid Sveriges västkust norra delar och minskade ju längre söderut proverna togs.Förklaringsgraden R2 = 0, 61 visade stark korrelation mellan koncentration mikroplaster ochhög salinitet, samt fanns en korrelation mellan mikroplaster och grov sand medförklaringsgraden R2 = 0,38. Resultaten bidrar till ökad förståelse för hur mikroplasterdistribueras i marin miljö vid den svenska västkusten. Forskarna uppmanar till flerprovtagningar i havets alla zoner för att bättre förstå hur mikroplaster koncentreras ochdistribueras i marin miljö. / In recent years, a new research field regarding microscopic plastic fragments in the marineenvironment, called microplastics, have emerged. Microplastics derives from anthropogenicsources such as sewage treatment plants and the fragmentation of macro plastic. There are alimited number of studies regarding micro plastics, especially concerning Swedish waters,indicating the need for more research. In this study sediment samples were collected from thelittoral area at seven different locations as well as one sediment sample from a deep sea at oneof the sites. The aim is to investigate the concentration and distribution of microplastics alongthe Swedish west coast. A correlation analysis was performed between microplastics and twovariables; grain size and salinity. The results showed that the highest concentration of microplastics were found at the north part of the Swedish west coast and decreased the farther souththe samples were taken. The results showed a strong correlation between microplastics andhigh salinity R2 = 0, 61, and a correlation was seen between micro plastics and coarse sandwith a R2 = 0.38. The results contribute to the understanding of how micro plastics aredistributed in marine environment along the Swedish west coast. The researchers behind thisstudy calls for sampling of all marine zones to further understand how microplastics areconcentrated and distributed in the marine environment

Mikroplast, här definierat som plastobjekt mindre än 5 mm, befaras kunna göra stor skada på vattenlevande djur. Fram tills idag har studier av mikroplastreduktion främst utförts i kommunala avloppsreningsverk där mycket av plasten avskiljs. De stora spillvattenflödena gör ändå reningsverken till betydande utsläppspunkter av mikroplast till sjöar och hav. Information har hittills till stor del saknats om mikroplastförekomst i dagvatten, vilket ofta släpps ut orenat och i större volymer än spillvatten. Förekomst av mikroplast >20 µm (>0,02 mm) har undersökts för tre tätorters dagvatten samt för två avloppsreningsverks utloppsvatten. Avskiljning av mikroplast har undersökts för två spillvattenvåtmarker och två dagvattendammar. Båda anläggningstyper är relativt billiga och effektiva när det gäller reduktion av tungmetaller och övergödande näringsämnen. Örsundsbro våtmark och våtmark Alhagen tar båda emot behandlat spillvatten från kommunala avloppsreningsverk. I våtmark Alhagen finns även ett inlopp för dagvatten från Nynäshamn. Till dagvattenanläggningen Korsängens vattenpark leds en stor del av Enköpings dagvatten, medan Tibbledammen tar emot det dagvatten som kommer från Kungsängen i Upplands-Bro kommun. Vatten från anläggningarnas inlopp och utlopp, samt från två punkter inuti våtmark Alhagen har pumpats genom 20 µm-filter och 300 µm-filter. Provtagningen har kompletterats med insamling av mindre vattenvolymer som har filtrerats på laboratorium. Kvantifiering av mikroplast har gjorts med hjälp av stereomikroskop och vanligt förekommande objekts material har undersökts genom FTIR-spektroskopi. I våtmark Alhagens inkommande spillvatten var mikroplastkoncentrationen 4 objekt/liter, vilket liknar de koncentrationer andra svenska studier uppmätt i behandlat spillvatten. I inkommande vatten till Örsundsbro våtmark var koncentrationen över 950 objekt/liter, långt över vad andra svenska studier uppmätt i helt obehandlat spillvatten. I dagvatteninloppen var mikroplastinnehållet 5,4–10 objekt/liter, vilket indikerar på att mikroplatsutsläpp via dagvatten kan befaras vara minst lika stora som via spillvatten. I alla anläggningars inkommande vatten, förutom i våtmark Alhagens dagvatteninlopp, uppmättes höga koncentrationer av rödfärgade partiklar. Partiklarna kan vara av plast eller av annat okänt material och är till utseendet relativt lika de som andra studier påträffat i svenska kustvatten. Svarta partiklar påträffades i alla inflöden och ofta i mer än 100 gånger högre halter än de för mikroplast och röda partiklar, förutom i våtmark Alhagens spillvatteninlopp där de röda partiklarna var något fler. Partiklarna tros kunna vara däck- och vägrester eller förbränningspartiklar. Alla anläggningar visade på en tydlig avskiljning, ofta 90-100 %, för mikroplast, svarta och röda partiklar >20 µm. Till följd av resultatet samt anläggningarnas variation i ålder, storlek och utformning bör dagvattendammar och anlagda våtmarker generellt kunna förväntas fungera som effektiva barriärer mot spridning av mikroplast, svarta partiklar och röda partiklar. / Microplastics (MPs), here defined as plastic objects smaller than 5 mm, are suspected to cause great harm to fish when released into lakes and oceans. Studies of MP retention have until recently mainly been done for sewage treatment plants (STPs), where much of the plastics are shown to be retained in the sludge. However, due to large water flows in STPs, they can be seen as significant points for the spreading of MPs to recipient waters. Today there isn’t much information to be found about MP contents in stormwater. Stormwater is often released untreated and depending on climate it can be released in greater volumes than sewage water from urban areas. The occurrence of MPs >20 µm (>0.02 mm) has been studied in two STP effluents, and in stormwater from three urban catchments. The retention of MPs has been studied for two stormwater ponds, and for two free water surface wetlands constructed for tertiary treatment of sewage. Wetland Alhagen and Örsundsbro wetland both receive the effluents of secondary STPs. In wetland Alhagen there is also a stormwater inlet from the town of Nynäshamn. To the stormwater pond Korsängens vattenpark, stormwater is lead from the town of Enköping, while the stormwater pond Tibbledammen receives stormwater from Kungsängen in Upplands-Bro municipality. Influents and effluents from the facilities, as well as water from two points within wetland Alhagen was pumped through 20 µm and 300 µm filters. In addition, water from every sampling point was collected in minor volumes for later filtration carried out in a laboratory. Quantification was done with microscopy and a number of objects were analyzed with FTIR spectroscopy for material determination. In wetland Alhagen, the sewage inlet contained 4 MPs/liter, which is similar to results for STP effluents in other Swedish studies. In Örsundsbro wetland, the incoming water contained more than 950 MPs/liter, far greater than what other studies have shown for untreated sewage. The MP concentrations in the three stormwater inlets were between 5.4-10 MPs/liter. This indicates that untreated stormwater could be seen as a pathway for MPs at least as big as treated sewage. In almost all inlets, characteristic red particles were found in great numbers and in sizes of 20-300 µm. Analysis of some of the red particles indicated that they contained plastic while others were of unknown materials. The particles had a similar appearance to red particles commonly found in Swedish coastal waters. Black particles, a kind of microscopic particles that may originate in tyre wear (i.e. MPs) or combustion, was also found in large quantities. Except for in the main influents of wetland Alhagen, where the number of red particles was slightly higher, the black particles were always found in far greater numbers than both regular MPs and red particles (often >100x greater). The retention of MPs, black particles and red particles >20 µm was high in all the facilities, often around 90-100 percent. Based on these results and the variation of size, design and year of construction, stormwater ponds and constructed free water surface wetlands can be seen as effective barriers against the spreading of MPs.