Den här studien belyser likheter och skillnader mellan franciskaner och metodister samt grundarnas budskap och levnad. Studien visar på att det finns många likheter trots att det skiljer ca 500 år mellan åren de grundades. Franciskus av Assisi och John Wesley, organisationernas grundare levde efter samma stränga disciplin och hade Jesus som förebild. Båda ville predika evangeliet och det fredliga budskapet för folket. Utvecklingen av organisationerna både under och efter grundarnas död liknar varandra på flera sätt. Organisatoriskt sett så använde de sig av samma hierarkiska struktur. Även splittringarna efter Wesleys och Franciskus död har vissa likheter. Denna studie är uppbyggd av utvalda böcker och artiklar som behandlar ämnet.

<p>Den här studien belyser likheter och skillnader mellan franciskaner och metodister samt grundarnas budskap och levnad. Studien visar på att det finns många likheter trots att det skiljer ca 500 år mellan åren de grundades. Franciskus av Assisi och John Wesley, organisationernas grundare levde efter samma stränga disciplin och hade Jesus som förebild. Båda ville predika evangeliet och det fredliga budskapet för folket. Utvecklingen av organisationerna både under och efter grundarnas död liknar varandra på flera sätt. Organisatoriskt sett så använde de sig av samma hierarkiska struktur. Även splittringarna efter Wesleys och Franciskus död har vissa likheter. Denna studie är uppbyggd av utvalda böcker och artiklar som behandlar ämnet.</p>

This study investigated how we can understand St. Francis as environmentally conscious. The study also presents where those elements can be found in St. Francis own documents and from documents that describe St. Francis. The study also investigate what factors in 13th-century European society might have influenced such ideas. St. Francis of Assisi had a reverent attitude towards all animals and plants. He helped and took care of animals that were weak and vulnerable. He did this because he believed by doing so, they would praise the Lord. He considered some creatures more important than others because they reminded him of the Lord, for example the lamb. He thought long-term, instructing his brothers that they should not cut down a whole tree so that the tree could sprout again. He was environmentally conscious, even though this was because of God and not because he had actual concern for animals and plants themselves. He might have been conscious about the environment because of all the wars that destroyed fields. It might also have been because of the general exploitation of the forest, or a reaction against the Cathars and their negative thoughts about the material world.

Denna undersökning har analyserat vilka grunder det finns för rädsla och ångest i texter relaterat till franciskanorden. Med hjälp av psykologiska teorier om vad känslor är och hur de uppkommer visar undersökningen att det finns objekt i texter som utgör källor för rädsla och ångest. De objekt för rädsla och ångest som förekommer är bland annat pengar, böcker, kläder och makt och hierarkier. Denna undersökning har även jämfört rädsla och ångest som ett maktinstrument. De dokument som franciskanorden vilar på är inte endast baserat på ödmjukhet, som Franciskus annars förespråkade, utan även rädsla och ångest.Franciskus orden kom att förändras både under och efter hans bortgång. I de analyserade dokumenten kan en förändring utsiras utifrån rädsla och ångest. Detta kan vara en del av svaren på frågorna varför förändringarna inom orden skedde och vad som styrde dess utveckling. Franciskus som grundade orden på sina enkla ideal kom att förändras då orden institutionaliseras i den katolska kyrkan och när orden växte i antal.Undersökningen föreslår att Franciskus och hans orden tidsmässigt kan delas in i två utvecklingslinjer. Den första börjar då Franciskus ideal och kall blir klart för honom genom hans uppenbarelser. Den andra när orden växer i antal och idealen institutionaliseras, alltså redan innan Franciskus bortgång. När Franciskus ideal mötte verkligheten så förändrades orden med de dokument som han med hjälp av andra skrev såsom regler, testamente och brev. / Uppsatsen omfattar 10,5 hp inom Historia för lärare III 61-90 hp.

Syftet med denna uppsats är att genom ett möte mellan befrielseteologi, ekoteologi och ekologi bidra till ett teologiskt tänkande och en möjlig attitydförändring inför det klimathot och den förändring som mänskligheten måste genomföra för sin biologiska överlevnads skull. Uppsatsen diskuterar befrielseteologi och förvaltarskap och svarar på frågor om människans uppgift och ansvar, vem människan är i förhållande till skapelsen, vem den förtryckte är idag samt vem som har mandat att föra skapelsens talan.

<p>Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ”Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan” (F.T.O.), som tillhör den ”Tredje Orden” (TSSF) inom ”The Society of Saint Francis” (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.</p><p>Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.</p><p>En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan. Vi kan se i källorna att Ordens syfte och annat typiskt för Orden, korresponderar väl med vad som uttrycks gällande tro, lära och bekännelse i Kyrkolagen 1686 och de, förutom Bibeln, samlade bekännelseskrifterna för den Svenska kyrkan. Genom detta arbete konstaterar vi att ett ordensliv likt F.T.O. kan tillämpas inom ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund och att det på intet sätt är synonymt med den gärningsfromhet inom klosterväsendet som reformatorerna så tydligt vände sig mot under medeltiden.</p> / <p>This study, in the subject the history of Christianity, present an order in the Church of Sweden, “Saint Francis Third Order within the Church of Sweden” (F.T.O.), which is a part of the “Third Order” (TSSF) within “The Society of Saint Francis” (SSF), a community within the Anglican Church, Church of England. The order is open for women and men, ordained (bishops, priests and deacons) and lay people who live ordinary lives in family and society, with a desire to live their lives inspired by Saint Francis and his life.</p><p>My purpose with this study is to examine and describe the prime sources from the time of the foundation of the F.T.O. to answer the question about whether the foundation of the Order was compatible or not with the Church of Sweden, their faith, doctrine and confession.</p><p>The examination starts with a descriptive part about the background to the study problem where I give some facts about the reformation and what that brings for the Church of Sweden in relation to monastery life. Then comes a description and a hermeneutics and a dogmatic analysis of the, for the time of the foundation of the Order, current sources.</p><p>A summery of the upcoming results of this study is that at the foundation of F.T.O. in 1970ths was compatible with the Church of Sweden. In the sources we can see that the Orders purpose and other typical for the Order corresponds well with what they say about faith, doctrine and confession in the church law from 1686 and the, except the holy Bible, confession scripts for the Church of Sweden. Through this work we establish the fact that an order life like that we see in F.T.O. could practices in an evangelical-Lutheran church and it is not in any way synonymic with that phenomena called “action piety” within the monastery life that the men’s of the reformation so clearly said no to under the middle age.</p>

Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ”Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan” (F.T.O.), som tillhör den ”Tredje Orden” (TSSF) inom ”The Society of Saint Francis” (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv. Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse. Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna. En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan. Vi kan se i källorna att Ordens syfte och annat typiskt för Orden, korresponderar väl med vad som uttrycks gällande tro, lära och bekännelse i Kyrkolagen 1686 och de, förutom Bibeln, samlade bekännelseskrifterna för den Svenska kyrkan. Genom detta arbete konstaterar vi att ett ordensliv likt F.T.O. kan tillämpas inom ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund och att det på intet sätt är synonymt med den gärningsfromhet inom klosterväsendet som reformatorerna så tydligt vände sig mot under medeltiden. / This study, in the subject the history of Christianity, present an order in the Church of Sweden, “Saint Francis Third Order within the Church of Sweden” (F.T.O.), which is a part of the “Third Order” (TSSF) within “The Society of Saint Francis” (SSF), a community within the Anglican Church, Church of England. The order is open for women and men, ordained (bishops, priests and deacons) and lay people who live ordinary lives in family and society, with a desire to live their lives inspired by Saint Francis and his life. My purpose with this study is to examine and describe the prime sources from the time of the foundation of the F.T.O. to answer the question about whether the foundation of the Order was compatible or not with the Church of Sweden, their faith, doctrine and confession. The examination starts with a descriptive part about the background to the study problem where I give some facts about the reformation and what that brings for the Church of Sweden in relation to monastery life. Then comes a description and a hermeneutics and a dogmatic analysis of the, for the time of the foundation of the Order, current sources. A summery of the upcoming results of this study is that at the foundation of F.T.O. in 1970ths was compatible with the Church of Sweden. In the sources we can see that the Orders purpose and other typical for the Order corresponds well with what they say about faith, doctrine and confession in the church law from 1686 and the, except the holy Bible, confession scripts for the Church of Sweden. Through this work we establish the fact that an order life like that we see in F.T.O. could practices in an evangelical-Lutheran church and it is not in any way synonymic with that phenomena called “action piety” within the monastery life that the men’s of the reformation so clearly said no to under the middle age.