Antalet företag som köper färdiga standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor. Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete? Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet. Intervjuer valdes för att vi önskade få en naturlig kontakt med respondenten och därmed kunna tolka deras åsikter och attityder. För att analysera empirin jämförde vi den insamlade informationen från de två företagen med teorier om hur verksamhetsutveckling verkligen skall bedrivas. Vi jämförde även de båda företagens syn för att se om det fanns några signifikanta skillnader. Genom analysen kom vi fram till att de båda företagen dels inte skilde sig nämnvärt åt vad gäller deras syn på verksamhetsutveckling. Samt att de även använde sig av en metodik som stämmer relativt väl överens med de teorier vi har behandlat i uppsatsen. / The number of companies that buys standard systems instead of developing their own has increased over the past few years. The main problem with the standardised systems is that they are not adapted specifically to the customers business and thus some adaptation work is required for both the system as well as the business. The purpose of this report is to find the view of two system package implementers consid-ering business development. In order to find the answer to this we have asked the follow-ing four questions. Do the implementers consider that it is they who should adapt their systems to their cus-tomer or should their customers adapt to the system? Should the responsibility for the in-tegration of the system be put on the customer or implementer, or should it be a joined re-sponsibility? Do the implementers consider it to be better if the customer works with more standardised processes instead of adapting the system? In what way do the implementers contribute to their customers business development? Since our purpose is to find the implementers opinions and attitudes on business develop-ment we have chosen to conduct a qualitative study based on interviews. The reason we chose a qualitative method is because we intend to study the implementers view on their own role in the development work. Interviews where chosen since we wished to gain a natural contact with our responder and from that be able to interpret their views and atti-tudes. To analyze our empirical findings we compared the collected information from the two implementers with theories about how business development should be conducted. We also compared the view of the two implementers to see if there where any significant dif-ferences. Through the analysis we concluded that the two implementers did not differ significantly amongst each other. We could also see that they both worked relatively in line with the theories we have discussed in the report.

Standardsystem är ett allt mer förekommande begrepp i dagens moderna verksamheter. Dessa system möjliggör en effektivisering av verksamheten vilket leder till att den blir mer konkurrenskraftig på marknaden. Dock finns det en del problem att lösa vid anpassningen av standardsystem. Eftersom det på marknaden idag finns ett stort utbud av olika standardsystem är det svårt för kunden att välja rätt system för dennes verksamhet. En av riskerna med att anskaffa ett standardsystem är att bunden betalar alldeles för höga summor för onödiga funktioner eller att systemet de anskaffat inte tillfredställer de funktioner företaget eftersträvar. Därför måste grova verksamhetsanalyser utföras innan anskaffningen. Detta för att avgöra om standardsystemet i fråga uppfyller verksamhetskraven samt att det kan anpassas till de delar den inte tillfredställer. Till hjälp finns det kompletta metoder för anskaffningen av standardsystem. En av dessa är SIV-metoden, den är en komplett metod för anskaffning av standardsystem. Efter genomförda val av system är det viktigt att kunna utföra anpassningar av det valda systemet och utifrån den aspekten härstammar idén för denna uppsats. Anpassningen av standardsystem är enligt oss ett outforskat ämne och kräver därför en mer djupgående forskning för att hitta och knyta de delar typiska för denna process. Forskningen i denna uppsats omfattar de delar där anpassningen av standardsystem behandlas. Dessa delar har vi lyft fram från befintliga metoder där anpassnings delen bara är en del av det hela. / A common term in today’s modern businesses is Software packaged system. These system’s are used to make the business operations more efficient thus the enterprises more competitive on the marketplace. But there are still issues regarding the adaptation of these system’s to the specific enterprise that must be resolved. Since the supply of software packages is very high, it is hard for the consumer to find the right kind of system that will fully satisfy company’s requirements. One of the major risks with acquiring these software packaged systems is that the customer pays too much money for a system with functions that are not necessary for the customer business needs. In order avoid this; the customer must make thorough analysis of their business operations before buying and implementing these kinds of systems. There are many obtainable methods that the customer can apply. In this thesis, we have accounted for two of these methods, namely, the SIV-method and the VFS-model. These methods describe different steps that the customer must consider before implementing a software packaged system. One of the significant steps in these methods is the adaptation process of software packaged systems. A matter we believe is unexplored and therefore further research is required on the subject.

Dagens organisationer arbetar kontinuerligt med att utvecklas, ofta genom nya systemlösningar. Affärssystemprojekt är mycket komplexa och krävande vilket leder till att många projekt slutar med ett misslyckande. Med dagens utvecklingstakt innefattar nya systemlösningar ett samarbete över en längre tid med kunder som systemleverantör. Idag räcker det inte att känna till sitt affärssystem, utan det måste finnas en förståelse för kundens verksamhet och dess affärsprocesser. För lyckade affärssystemprojekt krävs det arbete med kundens affärsprocesser, med IT som möjliggörare för förändringar inom kundens organisation. Det som byggs upp är en lång relation med kontinuerligt arbete som innefattar förbättringar, för kunden, men även för att systemleverantören ska nå vinster. Det är därmed viktigt att förstå vad som krävs för att nå ett lyckat affärssystemprojekt, och vilka effekter som ska eftersträvas. Syftet med uppsatsen är att identifiera uppfattade kritiska framgångsfaktorer och kundeffekter vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling i form av process- och systemförbättringar ur ett relationsperspektiv. Uppsatsen baseras på fyra djupgående intervjuer med respondenter som varit delaktiga under ett affärssystemprojekt. Två respondenter från varje part är utvalda för att få ett mångsidigt perspektiv på projektet. Respondenterna är även uppdelade från både de strategiska och det operativa perspektivet. De två parterna har sedan tidigare en mycket lång relation. För att besvara syftet har slutsatserna delats upp i två kategorier: kritiska framgångsfaktorer vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling samt kundeffekter efter affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. Kritiska framgångsfaktorer är faktorer som behöver hanteras på rätt sätt för att affärssystemprojekt ska bli lyckade och effekter är de vinster kunden kan erhålla från affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. I uppsatsen identifierades totalt 19 kritiska framgångsfaktorer och nio upplevda kundeffekter. Under den empiriska studien identifierades fem nya kritiska framgångsfaktorer och en ny upplevd kundeffekt. De kritiska framgångsfaktorerna som enligt den empiriska studien ansågs ha störst inverkan var: utbildning, helhetsbild, sätta upp riktlinjer samt detaljera processer. De upplevda kundeffekterna som ansågs gett störst resultat baserat på respondenterna under den empiriska studien var: beslutsunderlag, automatisering samt gränsöverskridande.

Sammanfattning Ett affärssystem kan ses som ett standardiserat, verksamhetsöverskridande systemstöd. Införandet av affärssystem har stora inverkningar på organisationen och är komplext, resurs- och tidskrävande. Det är många faktorer att ta hänsyn till, vilket resulterar i att flera systeminföranden misslyckas. Kontentan av ett misslyckande kan innebära stora förluster för organisationen och i värsta fall leda till konkurs.   Uppsatsens syfte har varit att rekonstruera framgångsfaktorer med processkartläggning vid ett systeminförande. Den har en kvalitativ ansats som är baserad på intervjuer med personer i tre olika yrkesroller. Uppsatsen ska med sina slutsatser underlätta genomförandet av framtida systeminföranden.   Fallstudien visar på att definierade verksamhetsprocesser kan synliggöra och tydliggöra informationsflöden, data och funktioner i systemprocesser som behövs för att stödja verksamhet och ställa krav på och underlätta val av affärssystem. Strömlinjeformade affärs- och systemprocesser resulterade i att organisationen kunde rationalisera och få ökad produktivitet. Förändringsarbetet underlättades genom att låta användarna vara med vid kartläggningen av processerna. Att skapa en helhetsbild över organisationen gav insikt för hur den såg ut samt ökade acceptansen för det nya affärssystemet. Drivkraften som detta medförde, var att den anställde blev mer motiverad, eftersom den ville se kartläggningen gå i uppfyllelse. Genom att förankra systeminförandet kunde ledningen enklare införa det nya affärssystemet, eftersom användaracceptansen var högre. Processkartläggningen gav dessutom beslutsunderlag för att avgöra om det var verksamhetsprocesser, systemprocesser, eller båda delarna som behövde anpassas. Genom att använda sig av processkartläggning inför ett systeminförande kunde fallföretaget öka chanserna för att lyckas, eftersom organisationen gemensamt kartlade vilka processer i verksamheten som affärssystemet skulle stödja. Därav är rekommendationen att använda processkartläggning som ett verktyg inför ett systeminförande, eftersom detta visat sig skapa många positiva effekter.

Denna fallstudie handlar om hur pedagoger, förskolechefer och huvudmännen ser på kompetensutvecklingen och till viss del verksamhetsutvecklingen i förskolan. Det har under de senaste tio åren införts ett systematiskt kvalitetsarbete i skola och förskola och hur det används i dagens förskola för att få syn på vilka områden som behöver verksamhets- och kompetensutvecklingen berörs i denna uppsats. Studiens syfte är att undersöka kompetensutveckling i förskolan gällande pedagogernas och förskolechefernas kompetensutvecklingsmöjligheter utifrån tre olika perspektiv. Studien genomförds genom att pedagoger och förskolechefer intervjuades med hjälp av datorstödda intervjuer samt att några huvudmän intervjuades. Data analyserades med deduktiv innehållsanalys. Det som framkom mest centralt var att det finns ett arbete med att verksamhets- och kompetensutveckla förskolan men att åsikterna kring hur väl detta arbete sker skiljer sig mellan de olika yrkeskategorierna. Däremot framkommer att det systematiska arbetet med insamling av analysmaterial och fokus på kompetensutveckling i förskolorna och för förskolecheferna fungerar från huvudmännens sida. Dock visade det sig att kontakten med både förskolechefer och pedagoger var väldigt sporadisk. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning om pedagogers åsikter kring framförallt kompetensutveckling i förskolan vilket har framlett till viss kritik mot huvudmännens bristande kontakt med verksamheterna i respektive område. / This master theses is about how pre-school teachers, pre-school managers and directors of Education, in a case study, sees on idea development and developing people's skills in preschool. There has been throughout the last decade a new systematic quality work in school and preschool and how this is used in today's preschool to see which areas that needs learning and idea development and developing people's skills is presented in this following master theses. The aim of this study is to examine the development of skills in pre-school teachers and pre-school managers opportunities for skills development on the basis of three different perspectives. This study was carried out through computer-assisted interviews whit pre-school teachers and pre-school managers and some directors of Education were interviewed. It was found, most centrally, there was work done to develop people skills and idea development in pre-school but the opinion on how well this work is done differs between the various professional categories. However, it transpires that the systematic work whit collection of materials and a focus on the development skills in the pre-school and for pre-school managers works from the director of Educations side. However, it was shown that contact with both pre-school managers and pre-school teachers were very sporadic. The outcome has been set in relation to research on pre-school teachers opinions on primarily the work with people development skills in pre-school which has elaborated to some criticism of the lack of contact whit the activities in the respective area.

I denna studie undersöks hur några specialpedagogers kompetenser i att leda och driva utveckling av den pedagogiska verksamheten kommer till nytta i praktiken. Detta då studier visar att specialpedagogens uppdrag är komplext och varierande samt att specialpedagogrollen har haft svårt att slå igenom.   Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger i förskola och skola uppfattar sitt uppdrag med särskilt fokus på hur deras kompetenser används för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Det är en kvalitativ studie där sju specialpedagoger har intervjuats och skrivit loggböcker. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet och professionsteorin samt det relationella och kategoriska perspektivet.   Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag ser olika ut beroende på vilken verksamhetsform de arbetar i. Det framkommer att specialpedagogerna i förskolan har ett tydligare uppdrag och arbetar mer med att utveckla lärmiljön, jämfört med de som arbetar i skolan. Genom studien har olika faktorer framträtt som påverkar uppdraget exempelvis vilken betydelse lärmiljön och det relationella perspektivet har i arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten.

I dagens förskola innebär de ökade kraven på pedagogerna att de ska kunna ta sitt yrkesansvar i olika former av samarbete utifrån den utbildning som genomförts. Vidare talas det om vikten av det livslånga lärandet och betydelsen av att skapa organisationer i utveckling. I detta arbete är handledningen ett viktigt instrument för att driva verksamhetsutvecklingen framåt genom förebyggande och främjande arbete.  I specialpedagogutbildningen har vi fått lära oss vikten av att det finns en gemensam förståelse för handledningen och var därför intresserade av att studera om det finns en gemensam förståelse för specialpedagogisk handledning på förskolorna. Studiens syfte var att undersöka pedagogers och specialpedagogers erfarenheter och uppfattningar om specialpedagogisk handledning i förskolan. Genom intervjuer tog vi del av respondenternas upplevelser och erfarenheter som belyste hur handledning bedrivs i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visade att pedagoger och specialpedagoger har olika syn på begreppet handledning och vad den innebär. Alla respondenterna var positiva till handledning, men slutsatsen blev att specialpedagogisk handledning behöver utvecklas för att kunna leda till verksamhetsutveckling i förskolan. Vi hoppas att vår undersökning kan ge en fördjupad kunskap som kan leda till att specialpedagogers legitimitet och mandat lyfts vilket kan bidra till att utveckla en större förståelse för specialpedagogens kompetens när det gäller handledning och dess inverkan på verksamheten. Specialpedagoger och skolledning kan tillsammans skapa bättre förutsättningar för handledning som fokuserar på och leder till verksamhetsutveckling där förebyggande och främjande arbete står i fokus, så att alla barn i förskolan möts av pedagoger och lärmiljöer som ger varje barn möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med rektorer, förskollärare och specialpedagoger utröna vilka förväntningar som finns på specialpedagogens yrkesroll inom ramen för förskolans verksamhet. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka förväntningar har rektorer, förskollärare och specialpedagoger på specialpedagogens samverkande yrkesagerande i förskolans verksamhet?   Studiens empiriska material består av sju intervjuer, därav med två rektorer, tre förskollärare och två specialpedagoger. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning, dels utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, det interaktionistiska perspektivet och det relationella perspektivet.   I resultatdiskussionen diskuteras de resultat som framkommit i studien. Studiens resultat visar att specialpedagogens yrkesroll i förskolan ser olika ut beroende på vilken yrkesprofession som intervjuats.  Det framkommer i resultat att förskollärare är mer osäkra på sina förväntningar på en specialpedagog medan rektorer och specialpedagoger är mer tydliga i sina förväntningar på specialpedagogens yrkesroll. Ett exempel på en sådan förväntning är specialpedagogens roll i samverkan mellan förskolans olika aktörer och yrkesrollens uppdrag att utveckla förskolans undervisning.

Planeringstid, reflektionstid och utvecklingstid är alla tre benämningar som används på förskolor för den schemalagda tid som förekommer utanför barngrupper. Det förekommer inte några nationella riktlinjer kring exakt vad denna tid ska innehålla utan det är upp till varje huvudman att ansvara för att de mål som förekommer i förskolans styrdokument genomförs, följs upp och utvärderas. Utvecklingstidens genomförande är inte likt på alla förskolor och det förekommer en viss osäkerhet kring vad exakt det är tiden ska innehålla. Med utgångspunkt i denna osäkerhet är syftet med denna studie att granska vilka sorters riktlinjer som förekommer på kommunal nivå och undersöka hur de är utformade. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån handlar om vilka riktlinjer som förekommer på en lokal nivå, vad de säger om utvecklingstidens innehåll samt hur de dokumenten bidrar till att konstruera utvecklingstidens. Detta sker utifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet där text behandlas som en social konstruktion. Analysen består av två steg som inspireras av två textanalytiska metoder: kommunikationsanalys och kvalitativ innehållsanalys och sker genom en genomgång av de dokument som förekommer på kommunal-, områdes- och enhetsnivå. Resultatet visar på både skillnader och likheter i dokumentens utformning och tar fasta på hur tidens benämning, yrkeskategoriernas ansvarsfördelning samt dokumentens utformning bidrar till hur utvecklingstiden konstrueras Vilka riktlinjer som förekommer på lokal nivå är olika i olika kommuner och de beskriver ett något annorlunda innehåll kring vad utvecklingstiden ska innehålla. Vad som finns med och vad som inte finns med konstruerar vilka moment som fokuseras kring och dokumenten förstås både utifrån situation och utifrån förskolans historiska och kulturella kontext samt läsarens bakgrund och erfarenheter.

Sammanfattning Genom att implementera kontinuerligt förbättringsarbete skapas möjligheter för utveckling av företaget. Det är viktigt att följa den globalt fluktuerande efterfrågan för att kunna bemöta kundens krav och differentiera sig ifrån dess konkurrenter. Dock är en implementering av förbättringsprogram komplext och sätter höga krav på organisationen. Detta tvingar ansvariga till att ha förståelse, kunskap och drivkraft för konceptet.   Denna studie baseras på hur Posten AB i Sverige ställer sig till förbättringsarbete. Idag använder sig företaget utav stödsystem C2 för att underlätta och skapa systematik i deras förbättringsarbete. Genom att analysera statistik i C2 indikerar det till lågt antal registrerade förslag i jämförelse med antal anställda på de olika enheterna som valts att studeras. Därför undersöker studien vilka faktorer som grundar till den låga registreringen utav förslag. För att öka förståelsen för området har efterforskning inom teorin utförts. Teorin fokuserar på faktorer som påverkas vid implementering utav ett förbättringsprogram. Rapporten är en empirisk studie baserad på intervjuer och en enkätstudie. Elva intervjuer har genomförts, tre ifrån huvudkontoret med ansvar för förbättringar och utveckling. De övriga åtta intervjuerna har genomförts med chefer och ledare utifrån olika enheter runt Stockholmsområdet. Enkätstudien delades ut till medarbetare inom de åtta enheterna. För att besvara den första forskningsfrågan angående vilka barriärer som ligger bakom den låga registreringen av förbättringsarbete i System C2 konstaterades huvudsakligen sju faktorer till ett lågt registrerande. Dessa faktorer är: Hanteraförbättringar – förbättringsprocesser Utbildning Mål Avsatt tid Nyckelpersoner Registrera alla förslag Visuell arbetsprocess   I resultatet beskrivs även förslag till hur Posten kan undgå dessa faktorer.