The process of digitization of printed and handwritten material implies the conversion of information stored on physical sheets of paper to digital formats. Older and sensitive literature are today kept in separate library departments with limited access for the public. With aid from digitization this material can be preserved as well as become more accessible to the public. For libraries, the process of digitization is complex as well as time consuming. The amount of material that is to be digitized is voluminous to a point where if the process continues at the same pace, the process willcontinue for decades. This study aims to look into how a Swedish library works with the process of digitization of printed and handwritten materials, identify its organizational challenges and potential points of improvement. The main question asked in the study is: how is the process of digitization of text materials carried outand which challenges and opportunities can be identified if the process were to be scaled up? To accomplish this the study used qualitative interviews, inductive approach and perspectives from process-based business development. The result and discussion found that the main strength of the studied process is today the internal logic that is partly based upon the small size of the operation. On the other hand, the operation seems to be vulnerable since most people working within the process possess unique expertise. This expertise cannot easily be replaced when someone is absent andcould disrupt or interrupt the process. In order to deal with this vulnerability, the process needs to expand. To develop the business, the study suggests that the process and its workflows need to be structured and clarified. This could be done through applying a process-oriented approach and anchoring established processes.

Den svenska hälso- och sjukvårdsbranschen för djur har under 2000-talet expanderat markant. För att driva en konkurrenskraftig verksamhet i en bransch som ständigt utvecklas är det viktigt att organisationen arbetar med förbättringsarbeten för att hålla jämna steg. Syftet med studien är att kartlägga en organisations interna och externa remisshandläggningsprocess med avsikt att synliggöra förbättringsmöjligheter.   I fallstudien har empiriinsamling genomförts med hjälp av litteraturstudie, observationer och intervjuer. Litteraturstudien genomfördes med avsikt att skapa ett teoretiskt ramverk. Observationer och interjuver utfördes med nio av fallklinikens remisshanterande personal i syfte att kartlägga remissprocessen och identifiera eventuella problemområden. Empirin visar att remisshandläggningsprocessen består av fyra delprocesser där det går att identifiera problemområden och förbättringsmöjligheter. Remissprocessen har en grundstruktur men det finns inget standardiserat arbetssätt och därför förekommer individualiserade tillvägagångssätt vid remisshantering. Samtliga respondenter är eniga om att den externa remisshandläggnings­processen fungerar bättre idag jämfört med tidigare. För de interna remisserna finns det ingen vedertagen administrativ process och empirin är inte tillräcklig för att kunna genomföra en processkartläggning.   En förbättringsmöjlighet är att implementera ett standardiserat tillvägagångssätt för remiss­hantering eftersom suboptimering då utesluts vilket effektiviserar den kompletta remisshand­läggningsprocessen. Dessutom skulle standardisering kunna bidra till en förståelse för hela flödet vilket är avgörande för ett lyckat förbättringsarbete. / The Swedish industry in animal health and medical care has expanded significantly during the 2000s. To run a competitive business in an industry that is constantly developing, it is of importance that the organization works with development to keep pace. The purpose of the study is to map the organization’s internal and external referral process with the intention of visualizing improvement opportunities.   In the case study, empirical data was collected with the help of a literature study, observations, and interviews. The literature study was conducted with the intention of creating a theoretical framework. Observations and interviews were performed with nine of the clinic’s referral managing staff to map the referral process and identify any problem areas. Empirical data shows that the referral process consists of four subprocesses where it is possible to identify problem areas and opportunities for improvement. The referral process has a basic structure, but there is no standardized working method and therefore there are individualized approaches when handling referrals. All respondents agree that the external referral process works better today than in the past. For the internal referrals, there is no established administrative process, and the collected empirical data is therefore not sufficient to be able to conduct a process mapping.   An opportunity for improvement is to implement a standardized approach to referral management because suboptimization is then excluded, which streamlines the complete referral process. Furthermore, standardization could contribute to an understanding of the entire flow, which is essential for a successful improvement project. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Studien presenterar hur Södra Wood kan applicera diskret händelsestyrd simulering (DES) genom modeller på sågverk för att bland annat öka produktionsvolym, förkorta ledtider och minska lagernivåer. Med hjälp av digitala verktyg som FACTS Analyzer simulerades önskade förändringar på produktionsflödet och även andra organisationella förändringar. Utfallet av de simulerade förändringarna resulterade i flertalet positiva slutsatser som kunde presenteras och även visualiseras. Bevisligen kan simuleringar användas som grund till diverse besulttaganden och vidare även till Proof-Of-Concept trots att aggregerade modeller används. Det finns dock mycket utrymme kvar till vidareutveckling av denna typ av arbeten där värdeflödet i industrier av denna domän kan gynnas väsentligt.

During the last 50 years the newspaper industry has changed rapidly. The digitalization of society is a driving factor of these changes and have led to a globalization of the newspaper industry. Increasingly, the newspaper industry has gone from only publishing news in a physical form to more digital formats. During this process organizational structures have evolved, and IT is taking a bigger role within this industry. At the same time, customers behavior regarding news reading is changing. Digitalization has led to opportunities for organizations to analyze these changes through Big Data. Despite all of these changes, not much have happened regarding work with customer insights. As a result, the newspaper industry has lagged behind regarding customer insights. To utilize the possibilities with digital customer insights, organization strategies, goals and competence have become more relevant. This study focuses on creating a deeper understanding for challenges and conditions organizations within the newspaper industry have to address in their work with digital customer insight. To create this understanding, the study focuses on current research regarding digital transformation, innovation and change management. As well as, providing guidelines for how organizations can develop digital customer insights and integrate these within the organization.

Att utveckla kvalitetsarbete i organisationer är ett gediget arbete som kräver ett ledarskap som kan engagera medarbetare och skapa kundnöjdhet. Det finns flera olika verktyg och modeller att använda. I den här studien används hörnstensmodellen som grund. Syftet med denna studie har varit att analysera Riksbyggens processarbete och bidra med kunskap om vilka framgångsfaktorer som finns för utveckling av en stark kvalitetskultur. Studien har genomförts både som kvalitativ och kvantitativ metod med intervjuer och enkäter. Dokument såsom NKI-resultat och organisationskartor har även analyserats. I resultatet framkommer en organisation med tydliga processer, starkt kundfokus samt en hög kulturmognad. Även engagerade ledare och medarbetare var tydliga. Det framkom även utvecklingsområden inom förbättringsarbete samt delaktighet som redovisas i handlingsplan för Riksbyggen att ta del av. / Developing quality work in organizations is a sterling job that requires leadership that can engage employees and create customer satisfaction. There are several different tools and models to use. The TQM model has been used as a base in the study. The purpose of this study has been to analyze the process work of Riksbyggen and contribute with knowledge of the success factors that exist for the development of a strong quality culture. The study has been conducted both as a qualitative and quantitative method with interviews and surveys. Documents such as results of customer satisfaction and organizational charts have also been analyzed. The result shows an organization with clear processes, a strong customer focus and a high cultural maturity. Committed leaders and employees were also distinguishable. There were also development areas within improvement work and participation that are reported in the action plan for the Riksbyggen to take part of. / <p>2020-06-26</p>

Denna vetenskapliga studie har haft fokus på att se huruvida fenomenet glamping kan implementeras som utvecklingsstrategi inom campingplatser i Västra Götaland och Värmland. Även miljömässig hållbarhet utifrån de deltagande verksamheterna har studerats för att möjliggöra för att se likheter och skillnader mellan verksamheter inom glamping, camping med glamping och för renodlade campingverksamheter. Just camping och glampingverksamheter valdes dels genom ett intresse inom glamping, dels genom erfarenhet av arbete på campingplatser under studietiden. Både intresset kring glamping och erfarenheten kring att arbeta inom camping anser författaren ha givit både insikt inom fältet för camping såväl som ett utökat intresse för glamping som verksamhetsutvecklingsstrategi för campingverksamheter. Studiens metod utgörs av en kvalitativ innehållsanalys som baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vidare har en analys av de deltagande verksamheters webbplatser genomförts, detta för att få en så god helhetsbild över verksamhetens miljömässiga hållbarhetsarbete som möjligt.  Studien har resulterat i att se huruvida glamping kan användas i syfte för verksamhetsutveckling inom befintliga campingverksamheter. Resultatet visar att det finns skildringar över vad glamping är respektive inte är, men att glamping kan användas som verksamhetsutvecklingsstrategi för att möjliggöra för en ny målgrupp besökare, men även som en Unique Selling Point ”USP” för verksamheter vilka erbjuder glamping i relation till verksamheter som inte erbjuder glamping. Även har studien resulterat i en checklista för att förenkla utveckling av verksamheter som vill från camping till glamping för att möjliggöra för framtida hållbar turism. / This scientific study has focused on seeing whether the phenomenon of glamping can be implemented as a development strategy within campsites in Västra Götaland and Värmland. Environmental sustainability based on the participating businesses has also been studied to make it possible to see similarities and differences between businesses within glamping, camping with glamping and pure camping businesses. Camping and glamping businesses were chosen partly through an interest in glamping, partly through experience of working on campsites during the study period. Both the interest in glamping and the experience in working with camping, the author believes, has given both insight into the field of camping as well as an increased interest in glamping as a business development strategy for camping businesses. The study's method consists of a qualitative content analysis based on qualitative semi-structured interviews. Furthermore, an analysis of the participating businesses' websites has been carried out, to get as good an overall picture of the business's environmental sustainability work as possible.  The study has resulted in seeing whether glamping can be used for the purpose of business development within existing camping operations. The results show that there are different answers to what glamping is, and what it is not, but that glamping can be used as a business development strategy to enable a new target group of visitors, but also as a Unique Selling Point "USP" for businesses that offer glamping in relation to businesses that does not offer glamping. The study has also resulted in a checklist to simplify the development of businesses that want to move from camping to glamping to enable future sustainable tourism.

Föreliggande studie ville ta reda på huruvida mångfaldsutvecklingsarbetet är förankrat i de studerade människobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mångfaldsfrågorna begränsas för merparten av de intervjuade till att anställa personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mångfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istället för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begränsar sig själv och sitt handlingsutrymme när det gäller verksamhetsutvecklingsarbetet, det är mitt resonemang. Många av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mångfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och målinriktad försöker göra något för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mångfaldiga arbetsgrupper kan medföra. Att det krävs en ny typ av ledarskap som skall kunna initiera, hantera, inspirera, stödja och utveckla mångfaldsarbetet i organisationen är något som har framgått i föreliggande studie. Under analysen av det empiriska materialet har klara tendenser till homogenisering kunnat skönjas i vissa organisationer, inte enbart när det gäller den kulturella bakgrunden utan även den kunskap som medarbetarna kan tillföra organisationen. Rekryteringsprocesser används inte som redskap för mångfaldsutveckling och det är en enda informant som hävdar att man har börjat arbeta med att kvalitetssäkra rekryteringsprocesserna ur ett mångfaldsperspektiv. Oliktänkande, nytänkande och innovativa processer är inte speciellt eftersträvade i de studerade organisationerna. Att det är ”svenska normer och regler som gäller” samt att ”man måste anpassa sig till organisationens kultur” är något som somliga intervjuade har uttalat sig om. Även om många av informanterna uppger att verksamhetsutveckling betyder utveckling av nya tjänster och produkter utifrån kundernas och marknadens behov så visade det sig att de flesta saknar insikt i kundernas gruppsammansättning och dess konsekvenser för den egna organisationen. Att en mångfaldig arbetsstyrka bidrar till ökad kreativitet, innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet är inte en drivkraft för alla informanter. Graden av kännedom om kundgruppens sammansättning och dess behov verkar inte direkt styra verksamhetsutvecklingsarbetet i dessa organisationer, vilket i sin tur har konsekvenser på vilken service/vård/behandling man erbjuder sina klienter/kunder/brukare och inte minst kvalitetssäkringen av dessa tjänster. Detta betyder vidare att mångfaldsutvecklingsarbete inte kan betraktas vara en självklar del av verksamhetsutvecklingsarbetet. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Det teoretiska och empiriska underlaget tyder på samma sak: att arbeta medvetet med mångfaldsutveckling handlar om en överlevnadsfråga oavsett om det är privat, offentlig eller frivillig sektor man bedriver sin verksamhet i. De flesta av informanterna i denna studie har dock inte insett detta än, trots den omfattande demografiska utvecklingen och kompetensförsörjningsproblematiken som är så påtaglig redan nu. Slutsatsen är att mångfaldsutvecklingsarbetet kräver ett målinriktat samt långsiktigt förändringsarbete som tvingas fram av den omfattande globaliseringen samt den demografiska utvecklingen i vårt land. En process som måste kvalitetssäkras, utvärderas och följas upp. Faktum återstår: vi har redan ett multikulturellt land, men fortfarande saknar vi de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället. / Abstract : Sverige står inför en demografisk utveckling som kommer att utmana både oss individer men även de strukturer och organisationer vi jobbar i. Ur ett verksamhetsutvecklingsperspektiv är utmaningen ännu större då att kunna på ett proaktivt sätt integrera mångfaldsarbetet i det övriga utvecklingsarbetet kommer att vara en viktig förutsättning för organisationers överlevnad. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa större förståelse för mångfaldens betydelse för verksamhetsutveckling samt att skapa insikt i ledarskap - och rekryteringsprocesser ur ett mångfaldsutvecklingsperspektiv. Uppsatsens frågeställningar ville ta reda på drivkrafterna bakom mångfaldsutvecklingsarbetet i de studerade organisationerna. För att kunna ta reda på det har jag valt att intervjua 3 mångfaldsansvariga samt 8 verksamhetsansvariga från 10 olika människobehandlande organisationer som bedriver något form av socialt arbete. Det visade sig att begreppet ”mångfaldsutveckling” är fortfarande väldigt nytt samt oanvänt som organisationsutvecklingsmetod. Några få av de studerade organisationerna har blygsamt börjat identifiera drivkrafterna som tvingar fram ett strategiskt mångfaldsutvecklingsarbete, men att det finns mycket mer att åstadkommas är det något de flesta respondenter intygar om. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Studiens resultat slår fast att trots att vi redan nu har ett multikulturellt land saknar vi fortfarande de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället.

En kvalitativ studie med syfte att undersöka hur mognadsmodeller kan stödja verksamheter vid verksamhetsutveckling. I studien genomfördes en fallstudie, med tillhörande intervjuer. I fallstudierna gjordes en mätning med hjälp av en mognadsmodell. Mätningen kartlade två avdelningars beteenden och preferens som hindrar eller stödjer utveckling inom processorientering. Resultatet från mätningen användes som underlag för två intervjuer, genomförd med chefen för respektive fallstudie. Den insamlade empirin kompletterades med en intervju av en forskningsledare på SIQ (Sveriges institut för kvalitet) som även varit med och tagit fram den mognadsmodell som används i mätningen. I resultatet studien framkom att mognadmodeller kan vara bidragande vid verksamhetsutveckling, när de används på det sätt de är utformade att användas. fyra olika teman, kultur, kunskap, basera beslut på fakta och processorientering med nio olika subteman framkom där mognadsmodeller kan bidra till verksamhetsutveckling. Kulturen i en verksamhet spelar en central roll för att lyckas i arbete med mognadsmodeller. En viktig förutsättning för verksamheten är en kultur som bidrar till processorientering bland medarbetarna. Det framkom även att brist på kunskap inom systemteori kan medföra vissa risker och hinder för användandet av mognadsmodeller. Vilket lätt kan uteslutas/övervinnas med ökad kunskap. / A qualitative study aimed at investigating how maturity models can support organizations in their operational development. A case study was carried out, along with corresponding interviews. In these case studies a mature model was used for measurement. The measurement assessed two department’s behaviors and preferences, which either hinder or support development within process orientation. The measurement results were then used as the basis for two interviews conducted with the respective case study managers. Additional empirical data was collected through an interview with a research leader at SIQ (Swedish Institute for Quality) who was also involved in developing the maturity model used for measurement. The results of the study indicated that maturity models can play a contributing role in operational development when used in their intended manner. Four distinct themes, namely culture, knowledge, evidence-based decision making and process orientation with nine subthemes were identified where maturity models can have a positive impact on operational development. The culture within an organization plays a central role in the successful implementation of maturity models with process orientation among employees being a vital precondition. It was also found that a lack of knowledge in systems theory could pose certain risks and obstacles for the use of maturity models. This effectively can be overcome through increased knowledge

Bakgrund: Vintern 2019 vårdades en gosse på ett barnsjukhus i Sverige där språksvårigheter och viss kulturell kontextuell diskrepans försvårade kommunikationen. Missförstånd och okunskap ledde till att gossen avled. Eftersom personalen inte hade tillräcklig kunskap och tillräckliga redskap för att kommunicera med patienter från olika kulturer och med hjälp av tolk äventyrades patientsäkerheten med katastrofala följder. Att ta del av patienterfarenheter innan och under nya förbättringsarbeten bör ses som självklart för att vården ska utformas för barnet i centrum och avsågs införas på barnsjukhuset med fokus på tolkanvändning. Syfte: Det övergripande syftet för förbättringsarbetet är att utifrån verksamhetens mål införa samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv på H.K.H Kronprinsessan Victorias barn och ungdomssjukhus för ökad patient delaktighet och ökad patientsäkerhet. Förbättringsteamet avser förbättra tolkanvändningen på BAVA och Barnakuten. Studiens syfte var att beskriva avgörande händelser enligt medlemmar i ett samskapande förbättringsteam med fokus på interkulturellt perspektiv samt hur utveckling sker i teamet över tid. Metod: Ett samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv sattes samman och genomförde ett förbättringsarbete med metod inspirerad av Tänk om i 4 steg. Studiens genomförs inspirerat av Critical incident metoden (CIT) genom fokusgruppsintervjuer.Resultat: Med enkla medel så ökade antalet tolksamtal efter införandet av förenklad bokningsmetodoch tolkarnas utvärdering av tolksamtalen påvisade att samtalen hade god kvalitet. Medarbetarna har efter utbildning och med nytt bokningssystem tillfogat sig förbättrade kunskaper om tolkanvändning. I studien identifieras flera avgörande händelser som fick informanterna att formulera och utvecklas som team. Susan Wheelans utvecklingsmodell användes som förklaring till utvecklingen av teamet över tid. Slutsats:Målet för förbättringsarbetet gick att nå med hjälp av de förbättringsidéer som testades. Studien visade att ett interkulturellt sammansatt förbättringsteam snabbt kunde ta sig vidare i utvecklingsstegen genom att vara ett effektivt team och snabbare kom till beslut.

Svensk sjukvård har som ambition att ligga långt fram i den digitala utvecklingen samtidigt som man idag har problem med en stor mängd mindre system och integrationen mellan dessa. Det beror mycket på den styrning som man använt sig av. Detta arbete avser att besvara frågan kring hur svenska sjukvårdsorganisationer arbetar med styrning av digitalisering och vilka utmaningar som finns där. För att besvara detta har 6 st personer inom olika regioner med betydande roller inom förändringsarbete intervjuats. Resultatet från materialet visar på att digitaliseringsarbetet utgår från behov för att minimera risker samt att den digitala mognaden är svårdefinierad inom organisationen vilket leder till bristande kommunikation. Diskussionen utgår från individens perspektiv och organisationens perspektiv. I mötet mellan  individen och organisationen identifieras fyra stycken utmaningar inom IT-styrningen. Sammanfattningsvis så behöver svenska sjukvårdsorganisationer ta steget ifrån den klassiska organisering och IT-styrning som råder idag och öka sin omställningsförmåga för att överkomma de identifierade utmaningarna. / Swedish healthcare has the ambition to be at the forefront of digital development, while today it has problems with a large number of smaller systems and the integration between them. This depends a lot on the governance that is used within the organization. This work is intended to answer the question of how Swedish healthcare organizations work with the management of digitalisation and what challenges there are. To answer this, 6 people in different Swedish regions with significant roles in change work have been interviewed. The results from the material show that the digitization work is based on the need to minimize risks and that digital maturity is difficult to define within the organization, which leads to a lack of communication. The discussion is based on the individual's perspective and the organization's perspective. In the meeting between the individual and the organization, four challenges in IT governance are identified. In summary, Swedish healthcare organizations need to take the step away from the classic organization and IT governance that prevails today and increase their adaptability in order to overcome the identified challenges.