Verksamhetsprocesserna är de värdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjärta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att låta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden låta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstå, kostnader kommer att minska och högre kvalitet på leveranser kommer att uppstå. Men för att lyckas med detta så gäller det att begränsa alla problem och utmaningar som kan uppstå. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer såsom olika belöningssystem osv, utanför spelvärlden så uppnås ett högre engagemang och motivation hos de som använder sig av dessa spelmekanismer. Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnå genom användningen av modeller/metoder som stöd för POVU. Kandidatuppsatsen beskriver hur spelmekanismerna från gamification möjligen kan appliceras på de modeller/metoder som används som stöd för POVU för att begränsa de utmaningar och öka de effekter som uppstår. Detta uppnåddes genom en kvalitativ studie hos Karlstad kommun där en enkätundersökning samt en intervju har utförts för att samla in data. Karlstad kommun har sedan några år tillbaka börjat fokusera på processarbete och i dagsläget arbetar alla kommunens förvaltningar och bolag i någon mån med processer. Karlstad kommun har tagit fram en egen processmodell för hur de skall arbeta med processer - Processmodellen. I detta arbete har både ett antal effekter och utmaningar upplevts. Några exempel på effekter är följande: Förbättrade flöden Gemensam begreppsanvändning Ökad kvalitet på leveranser Några utmaningar som uppstått är följande: Medarbetare använder inte metod- och modellstöd fullt ut Processmodellen upplevs som alltför akademisk Svårt att greppa för den enskilda medarbetaren

Förvärv och sammanslagningar av företag är en vanlig form av strategisk verksamhetsutveckling. Flertalet forskare menar dock på att bristfällig integration av företagskultur kan bidra till problem när två företag går samman efter ett förvärv. För att de önskade effekterna ska uppnås efter ett förvärv är det därmed viktigt att det finns en utarbetad plan för integrationen. Syftet med denna studie var därmed att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar med att kombinera två olika företagskulturer efter en förvärvsprocess. Det är vanligt att företag vid förändringsarbete använder sig av någon form av Change Management, på svenska kallat förändringsstyrning. Genom att kombinera flera väletablerade teorier om förändringsstyrning med teorier om hur förändring av företagskultur bör se ut har en analysmodell arbetats fram som ramar in de viktigaste aspekterna vid förändringsarbetet av företagskulturen. Analysmodellen behandlar även de effekter som kombineringen av två företagskulturer kan medföra och hur utfallet av effekterna är relaterade till förändringsarbetet. För att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar med att kombinera två olika företagskulturer användes den egenutformade analysmodellen tillsammans med empiriskt material som samlats in via intervjuer med ett fallföretag. Resultatet visade att de parametrar som analysmodellen framhåller som viktiga för en framgångsrik kulturell integration även varit viktiga för fallföretaget. Dessa är vision, förmedling, engagemang och befästning. Däremot saknas en parameter i modellen som resultatet framhåller som viktig, denna parameter är kollaboration. Vidare visar studiens resultat att beroende på hur förändringsstyrningen förefaller kommer effekterna: motivation, innovation och effektivitet att se olika ut beroende av hur kulturkrocken ter sig.

Skolverket är förskolans förvaltningsmyndighet, det är Skolverket som ansvarar för att förskolornas utbildning uppnår en god kvalitet. Denna studie har fokuserat på hur kvaliteten utvecklas när pedagoger sitter gemensamt och diskuterar över utbildningen. Syftet med studien var att undersöka vilket innehåll arbetslagsmöten behandlar, hur reflektion används i arbetslagsmöten och hur det bidrar till utveckling av utbildningen. Den kvalitativa studien genomfördes med semistrukturerad intervju som metod. Sex förskollärare intervjuades och empirin analyserades sedan i en tematisk analys i två delstudier. Delstudie 1 undersökte vilket reflektionsinnehåll som förskollärare anser diskuteras på mötet och hur reflektionen används för utveckling av utbildningen. I delstudie 2 undersöktes vilka aspekter som påverkar reflektionen, vilka övriga områden som diskuterades under mötet och vilka faktorer som styr vad mötet behandlar för att utveckla undervisningen. Studiens resultat visade på vikten av gemensam reflektion under mötet och engagerade kollegor som möjliggjorde utveckling av utbildningen som helhet. Reflektionen synliggjorde hur nya möjligheter skapades för att utmana barn, förändra lärmiljön och för att resonera med olika teorier och perspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet. Teorin användes i studien för att språket och samspelet är relevant i det sociokulturella perspektivet genom att människor utvecklas och lär av varandra. För att lära av varandra behövde pedagogerna i studien dela sina erfarenheter och tankar under mötet för att kunna möjliggöra lärande och utveckling av sin egen kompetens.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas. Vuxenutbildningsförvaltningen i kommunen ansvarar för vägledningsfrågor och utformning av vägledningsverksamheten. Vi har valt att använda oss av utvärderings och organisationsteorier i uppsatsen. På vuxenutbildningen i vår undersökta kommun visade det sig att Studie- och yrkesvägledningen organiserades under två separata avdelningar, tillika processer. Den ena är vägledning, den andra är utbildning. Vår undersökning visade att systematiskt utvecklingsarbete saknas på vägledningsavdelningen medan det på utbildningsavdelningen bedrivs systematiskt kvalitetsarbete, men endast i en viss utsträckning för studie- och yrkesvägledning. Utvärderingsprocessen innefattar inte vägledningsverksamheten som helhet. Samsyn saknas på förvaltningen när det gäller helhetsperspektiv på studie- och yrkesvägledningen eftersom den är uppdelad i olika processer.

Denna studie är en kombinerad uppsats och utvärdering. Med utgångspunkt isocionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling i Malmö syftar dennautvärdering ta reda på vad de utexaminerade studenterna arbetar med.Utvärderingen tar stöd i grundläggande utvärderingsteori, bland annat ettvedertaget punktprogram för utvärdering. En annan teoretisk utgångspunkt är Newpublic management som samhällsfenomen och teoretisk idéströmmning.Utvärderingen utförs genom en enkätundersökning bland de studenter som harstuderat på socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling.Utvärderingen visar att en stor del arbetar med verksamhetsutveckling, somchefer, ledare eller någon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetarmed klientnära socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrkensom kan relateras till verksamhetsutveckling. Teoretiskt skulle resultatet kunnakopplas till en idé om ett samhälle under utveckling där nya yrken snabbt tar formoch gamla transformeras. Specialiseringen av socionomutbildningar har varit entrend som nu håller på att avvecklas. Studien avslutar med en diskussion kringbehovet av specialkompetens inom socionomernas yrkesområden.

Att förstå hur kunskap kan användas och utvecklas är viktigt för alla som arbetar med kunskapsutveckling. Detta gäller inte minst forskare som ofta hoppas och tror att deras forskningsresultat på något sätt kommer att bidraga till samhällets utveckling. Mitt arbete har fokuserat hur verksamhetskonsulter kan utveckla och anpassa yrkesinriktad praktisk kunskap genom att samarbeta med forskare och verksamhetskonsult från andra discipliner. Mycket av den kunskap som forskare inom informationssystemutveckling utvecklar är tänkt att i slutändan användas av praktiker som dagligen arbetar med de frågor vi behandlar i våra forskningsprojekt. Därför känns det både viktigt och naturligt att utveckla kunskap som gör att vi bättre kan förstå hur systemutvecklare och andra verksamhetskonsulter arbetar. Vi behöver utveckla kunskap om den praktik som verksamhetskonsulter tillhör – dvs vad systemutvecklare och andra verksamhetsutvecklare gör, hur de använder och anpassar olika typer av kunskap som stöd för sitt agerande. Vi måste förstå hur systemutvecklare arbetar och resonerar. Ett sätt att få bättre kunskap om den rationalitet som styr verksamhetskonsulters praktik är genom att arbeta med aktiva verksamhetsutvecklare som använder både forskningsbaserad och praktikbaserad kunskap som stöd i sin yrkesutövning. Under tre år har jag observerat och arbetat tillsammans med två verksamhetskonsulter, och har på så sätt utvecklat en ökad förståelse för hur kunskap kan översättas, utvecklas och användas av konsulter som på olika sätt arbetar med verksamhetsutveckling. Studiens resultat beskriver och relaterar omständigheter, handlingar och konsekvenser kring verksamhetskonsulters kunskapsutveckling. Kunskap i användning översätts och anpassas till den specifika situationen samt kunskapsanvändarens förförståelse och referensram, vilket också innebär att kunskapen utvecklas och förändras.

Ett ökat intresse för distribuerat ledarskap syns inom utbildningssammanhang och den mellanledande rollen ökar inom svenska förskola. Ledarskap ses som en viktig aspekt för verksamhetsutveckling och mellanledaren har en unik position i verksamheten, med koppling både till ledning och till kärnverksamheten. Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om hur mellanledaren inom förskolan uppfattar sitt uppdrag och vilka villkor för verksamhetsutveckling som finns utifrån detta. För att besvara de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen har intervjuer gjorts med verksamma mellanledare inom förskolans utbildning. Resultatet har sedan analyserats i relation till uppdragsuppfattning samt utifrån struktureringsteorins begrepp regler och resurser samt praktiskt medvetande och diskursivt medvetande. Studiens resultat visar att uppdraget som mellanledare kan vara komplext och att strukturella, kulturella och relationella aspekter påverkar utfallet av uppdraget. Mellanledarens handlingsmöjligheter påverkas av mellanledarens egen uppfattning av uppdraget i kombination med rektor och kollegors uppfattning av uppdraget. Övergripande framkommer att kommunikation i alla led är viktigt för att skapa samsyn och möjliggöra strukturer för verksamhetsutveckling.

Samtliga respondenter beskriver pedagogisk dokumentation som en möjlighet att få syn på barnens intressen och för att förbättra och vidareutveckla verksamheten. Pedagogisk dokumentation ses som en process som både vuxna och barn kan delta i. I denna process an-vänds dokumentationsmaterialet för reflektion och analys. Arbetssättet beskrivs även som en hjälp för pedagogerna att se sin egen roll i de pedagogiska processerna. Utvecklingssamtal, föräldramöten och var-dagliga samtal, exempelvis vid lämning och hämtning av barnen, upp-levs som bra tillfällen för att använda pedagogisk dokumentation. Det största hindret som förskollärarna beskriver är tidsbrist. Det kan ex-empelvis vara svårt att hinna ta hand om dokumentationsmaterialet och att avsätta tid för reflektion. En annan aspekt som framkommer är att det kan upplevas som svårt att arbeta med pedagogisk dokumenta-tion som en process där barnen är i centrum, samtidigt som det finns tydliga mål att följa, uppsatta med utgångspunkt från förskolans läro-plan. Förskollärarna är positiva till pedagogisk dokumentation som arbets-sätt. Erfarenhet av yrket poängteras som en fördel för att hinna med att dokumentera och se varje barns utveckling och lärande.

<p>Standardsystem är ett allt mer förekommande begrepp i dagens moderna</p><p>verksamheter. Dessa system möjliggör en effektivisering av verksamheten vilket leder till att den blir mer konkurrenskraftig på marknaden. Dock finns det en del problem att lösa vid anpassningen av standardsystem. Eftersom det på marknaden idag finns ett stort utbud av olika standardsystem är det svårt för kunden att välja rätt system för dennes verksamhet. En av riskerna med att anskaffa ett standardsystem är att bunden betalar alldeles för höga summor för onödiga funktioner eller att systemet de anskaffat inte tillfredställer de funktioner företaget eftersträvar. Därför</p><p>måste grova verksamhetsanalyser utföras innan anskaffningen. Detta för</p><p>att avgöra om standardsystemet i fråga uppfyller verksamhetskraven samt att det kan anpassas till de delar den inte tillfredställer. Till hjälp finns det kompletta metoder för anskaffningen av standardsystem.</p><p>En av dessa är SIV-metoden, den är en komplett metod för anskaffning av standardsystem. Efter genomförda val av system är det viktigt att kunna utföra anpassningar av det valda systemet och utifrån den aspekten härstammar idén för denna uppsats. Anpassningen av standardsystem är enligt oss ett outforskat ämne och kräver därför en mer djupgående forskning för att hitta och knyta de delar typiska för denna process.</p><p>Forskningen i denna uppsats omfattar de delar där anpassningen av</p><p>standardsystem behandlas. Dessa delar har vi lyft fram från befintliga</p><p>metoder där anpassnings delen bara är en del av det hela.</p> / <p>A common term in today’s modern businesses is Software packaged</p><p>system. These system’s are used to make the business operations more</p><p>efficient thus the enterprises more competitive on the marketplace.</p><p>But there are still issues regarding the adaptation of these system’s to the specific enterprise that must be resolved. Since the supply of software packages is very high, it is hard for the consumer to find the right kind of system that will fully satisfy company’s requirements.</p><p>One of the major risks with acquiring these software packaged systems</p><p>is that the customer pays too much money for a system with functions</p><p>that are not necessary for the customer business needs. In order avoid</p><p>this; the customer must make thorough analysis of their business</p><p>operations before buying and implementing these kinds of systems.</p><p>There are many obtainable methods that the customer can apply. In this</p><p>thesis, we have accounted for two of these methods, namely, the SIV-method and the VFS-model. These methods describe different steps that the customer must consider before implementing a software packaged system.</p><p>One of the significant steps in these methods is the adaptation process of software packaged systems. A matter we believe is unexplored and therefore further research is required on the subject.</p>

<p>Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.</p><p>Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.</p><p>Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering. Intervjufrågorna skickade vi ut till olika organisationer inom både den statliga och privata sektorn i Jönköpings län.</p><p>Utifrån den teori vi tillägnat oss och de svar vi fick in vid intervjuerna genomförde vi en analys som vi sedan kunde dra slutsatser från. Slutsatserna består av de faktorer som vi önskade få fram genom denna studie och presenteras i en matris. Detta för att det ska vara lättare för läsaren att få en överblick över våra slutsatser. Genom matrisens uppbyggnad besvarar den vår problemformulering väldigt bra. Matrisen är uppbyggd enligt följande, den delar upp organisationerna i de två förut nämnda kategorierna, privat och statlig. Den skiljer även på faktorer för verksamhets- och systemutveckling samt vem som är beslutstagare.</p> / <p>Our interest for organizational change and system development started to grow during our time of studying, at that moment knowledge that one of the two development types is more preferred throughout a development work arouse. After reading some articles we found an interest for comparing what factors and who the decision maker is at a development work for organization within the private sector and government-owned sector. This comparison is made to distinguish the possible differences respective resemblance that exists between them.</p><p>The purpose of this study is to find conclusive factors when prioritizing organizational change and system development work respectively. Creating a deeper understanding for the way organization’s think when performing development work and how this should be accomplished.</p><p>We choose to conduct a qualitative study for this thesis, where we started to take in appropriate theories, which will explain and give the reader a deeper understanding for what organizational change and system development work is. Further we formulated the interview questions from our research questions. The interview questions where send to different organisations within both the private sector and government-owned sector within Jönköping’s county.</p><p>From the theory we took in and from the answers we received from the interviews we conducted an analysis and after that we draw conclusions. The conclusions consist of the factors that we did wish to obtain through this study and the conclusions are presented in a matrix. The matrix will make it easier for the reader to gain an overview over our conclusions. Through the matrix structure we will answer our research question in an excellent way. The structure of the matrix is as follows, it divides the organizations into the two categories mentioned previously, private and government-owned. It does also divide the factors by organizational change and system development work together with who the decision maker is.</p>