Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det. För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt. För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod. Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.

Based on dialogical theory and empirical exploration of surgical operations in a Swedish hospital, this text contributes to the study of critical work practice. In empirical detail, ethnographic investigation and video analysis show that ‘everyday interactivity’, i.e. technical development beyond the control of individual participants, is a ubiquitous phenomenon of surgical work. This research interest can be contrasted to models of human-machine interaction, which describe how a given technology affords or impedes an intended outcome. Conclusions are that there may be fundamentally different ways of describing the regular course of surgery. From so-called ‘designer-oriented‘ perspectives, creative or unexpected results would be seen as emergent signs of design failure. According to dialogical theory, unfolding and multifunctional technical outcomes are necessary in working life. The latter is everything but trivial for research and development. As concrete products of collective practice, workplace technology cannot support individual ‘user experiences’ or workflows. Instead, we may recognise already present, parallel, and ongoing design changes. Thus, the thesis problematise the meaning of teamwork and technology in everyday practice. / Utifrån dialogisk teori, interaktionsanalyser och etnografiska undersökningar av kirurgiska operationer inom olika kirurgiska specialiteter, problematiserar avhandlingen betydelsen av vardagliga och kritiska verksamheter. I empirisk detalj av några fallstudier, tagna ur ett omfattande material av inspelningar och etnografiska data om arbetsplatsen, visar avhandlingens videoanalys att “vardaglig interkreativitet”, det vill säga teknisk utveckling inom och mellan arbetslag, är ett ständigt närvarande fenomen i kirurgisk praktik. Detta ska ses i förhållande till gängse beskrivningar av kritiska verksamheter, vilka i huvudsak handlar om hur givna instruktioner och verktyg stödjer, eller inte stödjer, planerade delmål. Slutsatsen är att det är möjligt att ge helt olika empiriskt grundade beskrivningar av kirurgi. Utifrån så kallade “designerorienterade” ansatser förklaras varje oväntad teknisk användning som tecken på underliggande designproblem. Enligt dialogisk teori framstår istället teknisk pluralism och förändring som nödvändiga delar av verksamheten. Det senare är allt annat än självklart inom området verksamhetsutveckling. Med föränderliga tekniker och tekniska system som grund, blir det inte längre prioriterat att undersöka eller stödja situerade “användarupplevelser”. Istället bör redan befintliga interkreativa design processer och konkreta samkonstruktioner lyftas fram som tekniska förutsättningar för forskning och utveckling. Avhandlingen problematiserar således både hur teamarbete kan förstås och hur teknologi gestaltas i vardagen.

Att utveckla IT-system som löser de problem det är ämnat att lösa är en förutsättning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en självklarhet samt att forskning sker inom området klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel på problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt är dålig kommunikation i projektgruppen, otydliga mål inom den, dålig grund att stå på och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssätt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstår. Vi presenterar ett arbetssätt som utgår från metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att: • Etablera ett gemensamt språk • Skapa en yrkespraxis • Utveckla ett reflektivt och analogiskt tänkande • Bygga kunskap • Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaper I det presenterade arbetssättet används Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser där de bäst lämpar sig att användas. Genom att arbeta på detta sätt hoppas vi bland annat att arbetssättet ska kunna generera i en bättre kommunikation inom projektgruppen och att en gemensam förståelse för projektet skapas med Dialogseminariet. Under projektets gång ska kontinuerlig reflektion och bearbetning bland annat bidra till att problem förs upp till ytan och att till exempel grunden inför nästa systemutvecklingsfas läggs. Vi vill även att kunskap och erfarenhet om hur projektet genomförts ska skapas, vilka ska kunna komma att användas vid framtida systemutvecklingsprojekt. Då arbetssättet förutsätter att det finns ett längre investeringsperspektiv krävs ett engagemang från verksamheten. Om verksamheterna får den information som krävs för ett sådan införande tror vi att detta kan bli ett naturligt sätt att arbeta efter. / Developing IT-systems which solve the intended problem is a necessity for systems development. Although this can be seen as obvious and that research is performed within the subject, organisations are not able to handle these problems (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Other problems that can occur in a systems development project is bad communication within the project group, ambiguous goals, weak foundation to stand on and that an overall picture of the project is missing (Goldkuhl & Röstlinger 1988). We have developed a possible solution to manage these needs, which should be able to offer an alternative work procedure so that the possibilities of problems occurring will decrease. We will present a work procedure that is based on the Dialogue seminar method, a method for knowledge- and experience extraction, which has the main purposes to: • Establish a common language • Create a work practice • Develop reflective and analogical thinking • Build knowledge • Develop experience based knowledge In our presented work procedure the Dialogue seminar is used in the beginning and at the end of the systems development project and as an element before and in between different systems development phases where the use of it is best suited. By working this way we are hoping that the work procedure will generate better communication within the project group and that a common under-standing for the project will be created. During the project a continuous reflection and refining will contribute to avoid problems and for example build a foundation prior to future system developing phases. We also want to create knowledge and experience about how projects are carried out, which will be used in future system development projects. When the work procedure requires that there is a longer investment perspective, a commitment from the organisation is needed. If the organisation receives the information needed for establishing this work procedure, we believe that this can be a natural way of working.

Ett av de idag mest populära processbaserade sätten att utveckla verk­sam­heter är förbättringsarbete baserat på Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevärda förbättringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid främst rört själva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjänster kontoret tillhandahåller. Många forskare anser att Lean är universellt och kan tillämpas på alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom för­ut­sättningar­na skiljer sig åt mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjänstekontexter får vissa forskare att varna för att förbättringsarbete i tjänstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmåga om det bygger på en till­verk­nings­baserad logik. Syftet med studien är att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produk­tionen tolkar Lean på kontoret. För att uppfylla syftet genom­fördes en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer på fyra svenska tillverkande företag som deltagit i Produktions­lyftet. Studien visar att de deltagande företagen ser Lean som tillämpbart på alla slags processer, men att de i praktiken upplever att konceptet är svårare att använda i kontorskontexten än i fabrikskontexten. Resultaten visar också att företagen ännu inte fullt ut tagit till sig en kundfokuserad logik, vilket kan innebära en risk för att delar av förbättringsarbetet avseende tjänste­processer skadar deras konkurrens­förmåga.

Examensarbetet handlar om på vilka sätt sju förskollärare dokumenterar barns lärprocesser i den dagliga verksamheten, för att främja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka på vilka sätt förskollärare säger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt på vilka vis de anser att dokumentationsarbetet påverkar utvecklingen av verksamheten. Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lärande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollärare utifrån färdiga mallar främst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhållande till vad som ses normalt för deras ålder. Dokumentationsformen skiljer sig från pedagogisk dokumentation som härstammar från en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia. Inom Reggio Emilia betonas ett socialkonstruktionistiskt synsätt på kunskap och lärande. Det innebär att kunskap ses som föränderligt och att den föds ur samspel, via kommunikation mellan människor och mellan människor och den omgivande miljön. Förskollärare ska med olika resurser observera och dokumentera hur barns pågående lärprocesser fungerar, utan förutbestämda mallar och metoder. Vårt resultat visar att samtliga förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation och är överens om att den synliggör barns utveckling och lärande. Det finns en samstämmighet om att arbetet ska utgå från barns intresse och att förskollärares roll handlar om att utmana barnen i deras lärprocesser. Det dominerande tillvägagångssättet är att dokumentera med kamera och därefter reflektera kring det insamlade materialet tillsammans barn och andra förskollärare. Det finns en påfallande enighet om att pedagogisk dokumentation skapar en förändrad barnsyn. Informanterna uttrycker att de utvecklat sin lyhördhet inför barns frågor, funderingar och intressen. De får syn på det enskilda barnet och dess samspel tydligare, samt att de får redskap att lyfta fram barns styrkor. Framträdande i resultatet är att förskollärarna anser att den pedagogiska dokumentationen främjar utvecklingen av verksamheten, genom att de lär sig nya saker om barnen, sig själva och verksamheten. Andra argument som kommer fram är att den synliggör vilka brister som finns i förskolan, samt påvisar hur förskollärare kan gå vidare i arbetet. Läroplanen ses som en central utgångspunkt. En intressant aspekt som kommer fram i vårt resultat är att barns intresse och läroplanen lyfts fram som lika viktiga utgångslägen i dokumentationsarbetet. Det förefaller att det finns en tendens att barns intresse och utforskade får stå tillbaka för att läroplanens mål ska förverkligas i förskolan.

<p>Antalet företag som köper färdiga standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor.</p><p>Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete?</p><p>Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet. Intervjuer valdes för att vi önskade få en naturlig kontakt med respondenten och därmed kunna tolka deras åsikter och attityder.</p><p>För att analysera empirin jämförde vi den insamlade informationen från de två företagen med teorier om hur verksamhetsutveckling verkligen skall bedrivas. Vi jämförde även de båda företagens syn för att se om det fanns några signifikanta skillnader.</p><p>Genom analysen kom vi fram till att de båda företagen dels inte skilde sig nämnvärt åt vad gäller deras syn på verksamhetsutveckling. Samt att de även använde sig av en metodik som stämmer relativt väl överens med de teorier vi har behandlat i uppsatsen.</p> / <p>The number of companies that buys standard systems instead of developing their own has increased over the past few years. The main problem with the standardised systems is that they are not adapted specifically to the customers business and thus some adaptation work is required for both the system as well as the business.</p><p>The purpose of this report is to find the view of two system package implementers consid-ering business development. In order to find the answer to this we have asked the follow-ing four questions.</p><p>Do the implementers consider that it is they who should adapt their systems to their cus-tomer or should their customers adapt to the system? Should the responsibility for the in-tegration of the system be put on the customer or implementer, or should it be a joined re-sponsibility? Do the implementers consider it to be better if the customer works with more standardised processes instead of adapting the system? In what way do the implementers contribute to their customers business development?</p><p>Since our purpose is to find the implementers opinions and attitudes on business develop-ment we have chosen to conduct a qualitative study based on interviews. The reason we chose a qualitative method is because we intend to study the implementers view on their own role in the development work. Interviews where chosen since we wished to gain a natural contact with our responder and from that be able to interpret their views and atti-tudes.</p><p>To analyze our empirical findings we compared the collected information from the two implementers with theories about how business development should be conducted. We also compared the view of the two implementers to see if there where any significant dif-ferences.</p><p>Through the analysis we concluded that the two implementers did not differ significantly amongst each other. We could also see that they both worked relatively in line with the theories we have discussed in the report.</p>

Syftet med studien är att lyfta vad förstelärare kan bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelärare. Förstelärarens grundläggande arbetsuppgift är att öka måluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar på att förstelärarna fokuserar främst på lärarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning. Det läggs också ett stort fokus på hur förstelärarna ska kunna underlätta och  förbättra lärarnas arbetssituation. De vill skapa en bättre arbetssituation för alla lärare, samt skapa en bättre status för läraryrket.

Bakgrund: Sjuksköterskans kliniska arbete ska präglas av ett etiskt förhållningssätt som genomsyrar omvårdnadsarbetet i att skapa vårdrelationer och patientdelaktighet. God vård är allt mer jämställt med begreppet personcentrerad vård, att se människan och personen i patienten. Syfte: Att utforska hur personcentrerad vård kan utföras i sjuksköterskans kliniska arbete. Metod: En litteraturstudie av 20 artiklar har genomförts. Resultat: Analysen genererade ett antal strategier som presenterades i fem teman: Att se personen, Att lyssna, Att skapa relationer, Att visa respekt och empati, Att skapa stödjande miljö. Slutsats: Det är essentiellt att förstå att trots varierande strategier är det nödvändigt att flera strategier bör tillgås för att uppnå personcentrerad vård i alla situationer. Klinisk betydelse: Denna studie bidrar med kunskap om vad personcentrerad vård innebär och ger ökad insikt i hur det kan uppnås i det dagliga kliniska arbetet. / Background: The nurse work within an ethical framework that provides guidelines in the requirements of establishing nurse-patient relationships and in shared decision making. Good quality in nursing care depend on to what degree the nurse meet these requirements, which is equated to patient-centered care: to place the person of the patient in the center of care. Aim: To explore how patient-centered care may be performed in the nurse’s clinical setting. Methods: A literature review of 20 articles was performed. Results: The analysis resulted in various strategies. These strategies are presented in five main themes: To see the person, To listen, To create relationships, To show respect and empathy, To create healing environments. Conclusion: Despite the fact that there are various strategies, it is essential to understand that a combination of them is needed, in order to truly fulfil person-centered care. Clinical significance: This study may contribute to knowledge on how patient-centered care may be achieved in the everyday clinical setting.

Det finns många anledningar till varför företag väljer att göra förändringar i sina processer. Vissa gör det för att uppnå finansiella resultat, medan andra gör det för att de blir pressade internt, vilket skapar krav för förändring i processerna. För att förändra de interna processerna föreslår många forskare att företag ska arbeta processorienterat och driva processutvecklingsprojekt. För att förmedla processernas syfte, uppbyggnad och utseende är det bästa sättet att visualisera dem, enligt Ljungberg och Larsson (2014), genom att skapa så kallade processkartor. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett IT-serviceföretags interna felärendeprocess, och utifrån den ge eventuella förbättringsförslag med hjälp av en egenutvecklad processkarta. Undersökningen gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med två respondenter från företaget, som genererade processkartor över felärendeprocessen utifrån deras perspektiv. Förutom det gjordes även egna observationer på företagets felärendeprocess som också genererade en processkarta. De tre identifierade processkartorna jämfördes med varandra genom en ingående analys för att upptäcka potentiella förbättringsförslag. För att hjälpa till att besvara uppsatsens syfte ställs några undersökningsfrågor som undersöker företagets felärendeprocess, hur processorienterat de arbetar, samt vad det finns för möjligheter att optimera processen för att skapa värde för företaget och dess kunder. Resultatet av uppsatsen ledde fram till ett förbättringsförslag i form av en processkarta och dess tillhörande tabell. Den förbättrade processkartan skapade (teoretiskt) tidsbesparingar för företaget. Detta uppnåddes genom att kombinera aktiviteter som hade möjlighet att sättas ihop genom att utnyttja att de behandlades av samma utförare, samt göra materialbeställningarna i ett tidigare skede av processkedjan för att garantera att reservdelarna kommer fram till teknikerns uthämtningsplats så tidigt som möjligt.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem. Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras. Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering. Intervjufrågorna skickade vi ut till olika organisationer inom både den statliga och privata sektorn i Jönköpings län. Utifrån den teori vi tillägnat oss och de svar vi fick in vid intervjuerna genomförde vi en analys som vi sedan kunde dra slutsatser från. Slutsatserna består av de faktorer som vi önskade få fram genom denna studie och presenteras i en matris. Detta för att det ska vara lättare för läsaren att få en överblick över våra slutsatser. Genom matrisens uppbyggnad besvarar den vår problemformulering väldigt bra. Matrisen är uppbyggd enligt följande, den delar upp organisationerna i de två förut nämnda kategorierna, privat och statlig. Den skiljer även på faktorer för verksamhets- och systemutveckling samt vem som är beslutstagare. / Our interest for organizational change and system development started to grow during our time of studying, at that moment knowledge that one of the two development types is more preferred throughout a development work arouse. After reading some articles we found an interest for comparing what factors and who the decision maker is at a development work for organization within the private sector and government-owned sector. This comparison is made to distinguish the possible differences respective resemblance that exists between them. The purpose of this study is to find conclusive factors when prioritizing organizational change and system development work respectively. Creating a deeper understanding for the way organization’s think when performing development work and how this should be accomplished. We choose to conduct a qualitative study for this thesis, where we started to take in appropriate theories, which will explain and give the reader a deeper understanding for what organizational change and system development work is. Further we formulated the interview questions from our research questions. The interview questions where send to different organisations within both the private sector and government-owned sector within Jönköping’s county. From the theory we took in and from the answers we received from the interviews we conducted an analysis and after that we draw conclusions. The conclusions consist of the factors that we did wish to obtain through this study and the conclusions are presented in a matrix. The matrix will make it easier for the reader to gain an overview over our conclusions. Through the matrix structure we will answer our research question in an excellent way. The structure of the matrix is as follows, it divides the organizations into the two categories mentioned previously, private and government-owned. It does also divide the factors by organizational change and system development work together with who the decision maker is.