“Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden,ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser idenna lag” (Skollagen, kap.1, 8§). Den här uppsatsen handlar om det som står i åttonde paragrafen i Skollagen; nämligen lika tillgång till utbildning oavsett var du bor och på vilken skola du går. Uppsatsen är en jämförelse mellan en högstadieskola åk 7-9 och en byskola åk F-9. Vi har gjort vår undersökning genom att intervjua lärare på dessa två skolor. Vi har frågat tio lärare hur de ser på den utbildning som eleverna får och om de anser att den utbildningen kan anses likvärdig i förhållande till andra skolor i resten av landet. I vår studie var det några teman som stack ut och som fick vårt fokus vidare i undersökningen: idrott & hälsa, språkundervisning, och fjärrundervisning. Från våra intervjuer framkom att lärare från båda tillfrågade skolor anser att vikten av goda relationer och kollegialt samarbete är nödvändigt. Det var också flera av informanterna som ansåg att de saknade goda förutsättningar för att arbeta för en hög måluppfyllelse. Flera av lärarna menar att det är stora skillnader mellan måluppfyllelse i en liten skola och en stor, då förutsättningarna är olika. Detta i sin tur gör att de upplever att det inte är en likvärdig skola. Vi har även kopplat vår undersökning till professor John Hatties omfattande studie om framgångsfaktorer. Vi ville se hur informanternas beskrivningar av sin verklighet i skolan överensstämmer med Hatties resultat.

Företag och organisationer producerar och samlar på sig mer data och information än någonsin. Data och information ligger till grund för många av de produkter och tjänster som skapas idag. Trots att det finns mycket forskning rörande hantering av data och information samt metoder och tekniker för att hantera kvaliteten av data och information så saknas det kvalitativa undersökningar av vad som är avgörande för att uppnå data- och informationskvalitet. Området som önskas belysas är data- och informationskvalitet i arbetet med en informationsprodukt. Syftet med denna studie är att undersöka vad respondenterna hos valt fallföretag anser bidra till data- och informationskvalitet i arbetet med en informationsprodukt. Valt fallföretag har lång erfarenhet av att inhämta och förädla data och information med målet att generera informationsprodukter som ger kvalitativ information, nya insikter och kunskap till sina kunder. Fyra respondenterna som alla representerar det operativa arbetet med att ta fram en informationsprodukt har intervjuats. Baserat på befintlig litteratur rörande definitionen av data- och informationskvalitet, informationsprodukter samt tidigare studier där framgångsfaktorer för data- och informationskvalitet har undersökts i liknande sammanhang, har en analysmodell tagits fram som stöd för denna fallstudie. Analys av empiriska data har i denna studie bland annat lett till slutsatsen att data- och informationskvalitet är föränderligt i arbetet med en informationsprodukt. I slutsatserna kan följande framgångsfaktorer redovisas som de framgångsfaktorerna som anses bidra till att uppnå data- och informationskvalitet i alla fyra aktiviteter i informationsprocessen; ”Strategiskt behov”, ”Förståelse för vikten av data- och informationskvalitet”, ”Värderingar”, ”Användarfokus”, ”Kommunikation”, ”kontroller av data- och informationskvalitet” samt ”Riskbedömning”. I slutsatserna presenteras även två nya framgångsfaktorer; ”Strategier för att anskaffa data och information” och ”Kulturell hänsyn”. Dessutom pekar slutsatserna av studien på att framgångsfaktorerna ”Policy och standarder” samt ”Säkerhet av data och information” kan upplevas som en bidragande men samtidigt som en hämmande faktorer för att uppnå högre data- och informationskvalitet i arbetet med att producera en informationsprodukt.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd. Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna – där såväl konsulter som kundföretag är ense – är: · säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar) · inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar) · säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar) · lämplig implementeringsstrategi (kundansvar) · välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult). Förutom ovannämnda faktorer anser konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation. Huvudansvaret av de båda faktorerna lägger respektive grupp på varandra. Det teoretiska materialet förordar användande av prototyper i BI-projekt då dessa erbjuder möjligheter för affärsanvändarna att på ett tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning av hur den färdiga lösningen kommer att se ut. Prototypanvändande nämnde inte vare sig konsulter eller kundföretag vid intervjuerna. En högre grad av användande av prototyper är förslagsvis något som såväl konsultföretagen som kundföretagens egna IT-avdelningar bör satsa på att göra.

E-handeln ökar stadigt enligt flera gjorda undersökningar, och fler och fler företag ansluter sig till elektronisk handel och framförallt webbhandel. Att införa e-handel kan ge många positiva effekter på företag genom en ökad kundkrets, minskade kostnader för lagerhållning och administrativt arbete. Vi har valt att undersöka olika faktorer som kan påverka en lyckad Implementation av e-handel, och detta har gjorts dels genom att söka i litteratur och artiklar samt att vi genomfört en fallstudie på fyra olika företag i Värmland. Vår studie bygger på en teoretisk och en empirisk del och vi har funnit flera framgångsfaktorer och fallgropar, som kan påverka implementationen av e-handel. Vi har genom fallstudierna identifierat att tre av de fyra företagen redan innan implementationen av webbhandel haft en befintlig kundkrets, vilket de ansåg vara en framgångsfaktor, något som vi däremot inte funnit i teorin. Det finns också tydliga fördelar med ett färdigintegrerat affärssystem, men som vi heller inte identifierat i de studerade källorna. En av de identifierade fallgroparna är att om kommunikationen med sin systemleverantör är undermålig kan det leda till längre utvecklingstid och missförstånd.

This work examines teachers’ experiences of teaching students with reading and writing difficulties / dyslexia in a regular class-room setting. The questions were: General experiences of the needs of additional adjustments in teaching. How additional adjustments strengthen classroom teaching. Experiences of the implementation of digital teaching tools in teaching and reflections regarding additional adjustments in relation to the control documents? A research design with semi-structured interviews with a phenomenological approach was chosen. Ten teachers from six different schools participated in the interviews. Some general patterns occurred in the interviews. The participating teachers generally identified students’ need of extra support by observing their degree of participation in different instructional activities in the classroom. The participating teachers found implementation of digital tools difficult because of their own lack of knowledge as well as technical issues regarding the capacity of the network at the school and computer problems. The teachers were well aware of the overall goal in the curriculum about giving all students equal opportunities to reach the goals in the curriculum. However, the teachers’ knowledge about policies and guidelines in relation to how to implement and evaluate instructional adjustments were scarce.

Jag har studerat framgångsfaktorer i undervisningen av elever med Cerebral pares samt yttre påverkande miljö- och organisatoriska faktorer. Samt vilka kognitiva, perceptuella och exekutiva svårigheter som kan vara förknippade med Cerebral pares. Min analys bygger på en tematisk innehållsanalys baserad på intervjuer med specialpedagogisk personal samt en litteraturgenomgång av specialpedagogisk, medicinsk och didaktisk litteratur. Syftet med min studie är att kartlägga specialpedagogisk personals uppfattningar och erfarenheter av skolkontextuella pedagogiska, didaktiska och sociala framgångsfaktorer och svårigheter för elever med Cerebral pares. För att undersöka detta upprättade jag en intervjuguide som underlag för de sex intervjuer jag sedan genomförde. Jag har därefter tematiserat och sammanställt innehållet. Avslutningsvis har jag jämfört resultaten i innehållet med granskad specialpedagogisk, didaktisk och medicinsk litteratur. Min slutsats är att undervisningen behöver anpassas och individualiseras utifrån elevens nivå och kognitiva, exekutiva och perceptuella svårigheter. Arbetslaget runt eleven bör bestå av en bred blandning av kompetenser och erfarenheter för att kunna kartlägga elevens behov och genom kreativa lösningar individanpassa elevens lärandesituation. Elevens sociala situation påverkar också undervisningen vilket gör att det ställs stora krav på pedagogens relationella kompetens, där också skolans ledning och värdegrund har stor inverkan. Samarbetet runt eleven, med gemensamma framåtsyftande mål, bör vara öppet och prestigelöst för att viktig information ska kunna delges mellan personal, hem och habilitering. De övergripande målen bör bestå i att verka för en kognitiv och social utveckling och samtidigt motverka exkludering och låg självbild hos eleven genom att hjälpa eleven till en så energieffektiv skolgång som möjligt och säkerställa att eleven har chans att lyckas både socialt och kognitivt utifrån individuella förutsättningar och behov.

I takt med den teknologiska utveckling och globalisering som framskridit de senaste åren, har det blivit allt viktigare att kunna fatta rätt beslut utifrån data som finns till-gänglig. För att kunna fatta rätt beslut är det betydelsefullt att data är i rätt form och erhålls i rätt tid. Som stöd för detta kan beslutstödssystem användas, vilken möjliggör att användare kan utföra analyser. Att införa ett datalager är en tidskrävande och kostsam process. Enligt Butler och Sammon (2000) är det endast 50 % av datalagerprojekten som blir framgångsrika. Forskare har identifierat ett antal faktorer som bör tas i akt för att undvika misslycka-de projekt. Detta examensarbete syftar till att göra en sammanställning av de framgångsfaktorer som forskare identifierat. Undersökningen genomfördes genom insamling av material som presenterar framgångsfaktorer. Denna undersökning resulterade i ett antal fakto-rer som bidrar till framgång för ett datalagerprojekt. Studien kan stödja verksamheter i införandet av datalager.

Den snabba utvecklingen de senaste åren inom informationstekniken har ändrat organisationers arbetssätt. Målet med e-handelsinförande för en organisation är ofta att bibehålla eller öka sin konkurrenskraft. För organisationer som bedriver e-handel är det viktigt att förstå hur kritiska framgångsfaktorer skall identifieras och hur dessa framgångsfaktorer i sin tur påverkar implementationsprocessen. Det finns ett behov av undersökningar som studerar hur organisationer hanterar problem med e-handelsinförande och vilka kritiska framgångsfaktorer som är förknippande med framgångsrikt e-handelsinförande. Syftet med denna undersökning är att utifrån företag verksamma i Sverige jämföra ett antal kritiska framgångsfaktorer vilka anses vara viktiga för företag vid e-handelsinförande. Enkätundersökning användes vid insamling av material kring de identifierade kritiska framgångsfaktorerna vilka framkom under den inledande litteraturstudien. Resultatet blev en sammanställning över kritiska framgångsfaktorer som visar att företag verksamma i Sverige anser att stabilitet i systemet är mest nödvändig och att utvärdering av e-handel är minst nödvändig vid e-handelsinförande.

Det moderna samhället styr mot ökad konkurrens, globalisering och en högre affärskomplexitet. Detta medför att behovet av snabb tillgång till önskvärd information bland verksamheter ständigt ökar. För att mätta denna typ av behov använder sig fler och fler verksamheter av datalager. Att utveckla och hantera ett datalager är dock inte problemfria processer. I detta arbete kommer framgångsfaktorer för hela datalagrets livscykel att studeras. Först genomförs en litteraturstudie där framgångsfaktorer för datalager tas fram. Vidare kategoriseras dessa utifrån ämnesområden och kopplas sedan till de olika spåren för datalagrets livscykel. Därefter görs en undersökning hur pass betydelsefulla de olika framgångsfaktorerna anses vara. Avslutningsvis presenteras en rangordning av de olika framgångsfaktorerna för de olika spåren. Att kategorisera och rangordna framgångsfaktorer bidrar till att verksamheter lättare kan studera vilka framgångsfaktorer som är betydelsefulla och var de hör hemma. Resultatet visar dels på att hänsyn måste tas till flera olika framgångsfaktorer i de olika spåren samt att det finns interaktion mellan framgångsfaktorerna. Nyckelord: Datalager, Framgångsfaktorer, Kategorisering och Rangordning

Dagens affärsklimat gör att informationssystem (IS) används mer och mer i verksamheter för att skapa fördelar gentemot konkurrenter och effektivisera verksamheten. Utvecklingsarbetet av ett IS kan ofta leda till att uppsatta tids- och budgetramar överskrids och vissa IS realiseras överhuvudtaget inte. Upphandlingsprocessen av ett IS har visat sig vara en bov i detta drama då kunden inte alltid vet hur han eller hon ska köpa in det system som svarar bäst mot verksamhetens behov. Detta arbete har därför undersökt vilka problem och framgångsfaktorer som är specifika för denna process för att sedan undersöka om de upphandlingsmetoder som presenterats i detta arbete ger tillräckligt stöd för att lösa eller i alla fall minska de identifierade problemen. Arbetet visar även hur en väl genomförd upphandlingsprocess påverkar ett informationssystems kvalitet. De framgångsfaktorer och problem som har identifierats har även använts till att utforma ett ramverk beträffande upphandlingsprocessen av ett IS.