ABSTRAKT   Denna studies syfte är att undersöka hur lärare i Religionskunskap i årskurs 7–9 arbetar med olika arbetssätt och metoder. Hur lärarna gör för att öka förståelsen och kunskapen hos eleverna i undervisningen samt vilka olika svårigheter och utmaningar de upplever i undervisningen. Jag vill utforska hur de skapar tillgängliga undervisningsmetoder för alla elever och vilka tillvägagångssätt de använder. Samtliga lärare som intervjuats undervisar i religion på olika grundskolor, i olika kommuner i Mellansverige. Materialet som samlats in via kvalitativ intervjumetod synliggjorde olika arbetssätten som används och hur lärarna använder dem samt vilka utmaningar de upplever.   Resultatet visar att lärarna använder sig av ett visuellt arbetssätt med bildstöd när de arbetar med ämnesbegreppen i religionsundervisningen. Informanterna nämner vikten av att ha en god relation med eleverna för att lyckas i undervisningen. De beskriver att religion innehåller många nya begrepp som för många elever kan vara svåra att förstå med tillgängligt läromedel. Vidare uttrycks det att undervisningen kräver en hel del individuella anpassningar och överenskommelser med enskilda elever och att lärarna även försöker ha ett samlat arbetssätt för hela klassen. Något som nämns vara utmanande är tidsbristen för att anpassa, skapa och söka material, när det ordinarie läromedlet inte räcker till eller blir för svårhanterligt för eleverna.   Nyckelord: Arbetssätt, utmaningar, framgångsfaktorer, inkludering, anpassning.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer.Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt.I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material.

SammanfattningFörväntat kunskapsbidragDet finns en hel del forskning gällande lärandets konst och i dessa tider, med sjunkande PISA-resultat, vänder man sig gärna till forskningen för att finna metoder att förbättra elevernas resultat. I forskningen presenteras ett flertal faktorer som ska vara bra för elevernas lärande. Vad som inte framgår lika tydligt är vad som ligger bakom forskningen. Har den grupp på vilka faktorerna anses ha en god effekt varit en del av forskningsunderlaget? Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att belysa några av de teorier om framgångsfaktorer som förts fram i forskningen samt undersöka i vilken omfattning elevernas perspektiv tagits tillvara i denna forskning. Vidare undersöks i vilken utsträckning eleverna instämmer i de teorier om framgångsfaktorer som forskningen presenterar. De preciserade frågeställningar som använts vid genomförandet av denna studie är dessa: vilka framgångsfaktorer för lärande har identifierats i forskningen? Vilken empiri ligger bakom identifieringen av framgångsfaktorerna? I vilken utsträckning har eleverna medverkat i empirin? I vilken utsträckning stödjer eleverna forskarnas teorier?TeoriPedagogisk psykologi är en forskningsgren där individers och gruppers lärande i pedagogiska miljöer uppmärksammas. En av de tongivande teorierna inom pedagogisk psykologi är det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv har presenterats som ett nytänkande alternativ till behaviorismen och kognitivismen som varit de två dominerande traditionerna inom forskningen om lärande och mänsklig utveckling. Denna studie har genomförts med hälsoteorin KASAM och det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.MetodDenna studie har genomförts med dels kvantitativ empiri i form av en enkätundersökning, dels med en kvalitativ metod i form av öppna samtal med några av deltagarna från enkätundersökningen. Utifrån de faktorer som kunnat identifieras vid genomgång av forskning på området, har enkäten utformats och genomförts.ResultatVid en genomgång av aktuell forskning på området finner man ett antal faktorer som enligt forskarna ska påverka elevernas lärande. Av denna studie framkommer att eleverna i hög utsträckning, vilket är i överensstämmande med forskningen, anser att det är viktigt att läraren ser till att det är studiero samt är en bra ledare i klassrummet. En annan av de frågor där det förelåg hög samstämmighet mellan forskningen och eleverna gäller återkoppling. En överväldigande majoritet ansåg att det är viktigt att de får återkoppling på vad de kan göra bättre. Att läraren lyssnar på eleverna tas inte upp som en enskild framgångsfaktor av forskarna. Denna aspekt togs dock upp i enkätundersökningen eftersom det enligt mitt synsätt är en av de viktigaste beståndsdelarna i utövandet av en lärares profession. Av alla de påståenden som eleverna hade att ta ställning till i enkätundersökningen var det detta påstående som hade högst andel samstämmighet bland eleverna med 88 %. Resultatet är intressant. Även om eleverna instämde i hög grad i många av faktorerna som forskarna anser vara viktiga så har denna faktor, att lyssna till eleverna, inte belysts särskilt väl.ImplikationerGenom en enkel studie som denna skaffar sig både specialpedagog och skola evidens för vilka faktorer som påverkar elevers lärande positivt, genom eleverna själva. Detta ökar förutsättningar för att kunna utveckla och förbättra undervisningen och därmed påverka elevernas lärande positivt vilket i förlängningen minskar antalet elever som är i behov av stöd.

Sammanfattning/ AbstractDetta är en studie om specialpedagogiskt arbete på organisationsnivå. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielärare, rektorer, elevhälsopersonal, förvaltningschef, elevhälsochef) uttrycker om elevhälsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhälsan på en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv.I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhälsoteam för varje rektorsområde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhälsoarbete tidigare, specialpedagoger anställs och samtidigt genomförs en organisationsförändring på rektorsnivå. Detta skapar en viss turbulens i organisationen.Detta är en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, där fokusgrupper använts som intervjumodell, för att samla utsagor från aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper är ett arbetssätt hämtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen.Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhälsa olika, vilket indikerar att elevhälsan behöver bli tydligare i organisationen. Särintressen, brist på delaktighet, brist på gemensamt förhållningssätt, brist på resurser och brist på gemensam vision är några hinder, på organisationsnivå, för att utveckla elevhälsan, som aktörerna uttryckt. Tydliga strukturer på organisationsnivå där det finns tid avsatt för kommunikation mellan olika aktörer på olika nivåer, och där elevhälsan har en naturlig, väl inarbetad del, är framgångsfaktorer för utvecklingen av elevhälsan, liksom att informations-, besluts- och ärendegången i elevärenden är implementerad i organisationen och förlöper smidigt.

Magisteruppsats som utvärderar samverkan mellan skola, socialtjänst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbättra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och observationer.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att ta reda på vilka arbetsmetoder som möjliggör och hindrar särskilt begåvade elevers inlärning i matematikundervisning. Vår informationssökning baserades på våra två frågeställningar som besvaras genom litteraturöversikten. För det första så visar resultaten att det inte finns en exakt beskrivning av begreppet särskild begåvning men det går att urskilja vissa egenskaper och personlighetsdrag för dessa elever. För det andra så visar resultaten att framgångsfaktorer i arbetet med särskilt begåvade elever är att arbeta med differentiering och specialklasser samt att lärare jobbar med problemlösning och kreativt problemskapande på olika sätt i matematikundervisningen. Slutligen visar resultaten även att lärares främsta utmaning i arbetet med särskilt begåvade elever är att lärare inte har tillräckligt med tid för att stimulera dessa elever.

In 1805, the battle of Trafalgar occurred. It is told to be one of the most glorious naval battles of all time. 111 years later the Royal Navy fought another battle, the battle of Jutland, which did not result in an equally successful tactical outcome. This study aims to examine and compare the battle tactics of these two battles and why one of them resulted in tactical success and the other one didn’t. The study contributes with a systematic comparative analysis, with a deeper understanding of which naval tactical elements is more successful. It intends to examine what it was that caused the tactical success in the battle of Trafalgar and what caused the lack of success in the battle of Jutland. The results conclude that most of the elements have been applied in the Battle of Trafalgar, which indicates that the elements of success were a contributing factor to their successful tactical outcome. In the battle of Jutland, it proved to be a lack of application of these elements which is judged to be a cause of their tactical defeat. The use of successful elements in the naval tactical action is therefore indicated to be a reason for why the battles resulted in different tactical outcomes.

Davidsson, Sara (2022). Elevnärvaro - en översikt om problematisk skolfrånvaro.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Detta examensarbete förväntas bidra med ökad kunskap om framgångsfaktorer inom skolorganisationen som motiverar elever att öka sin närvaro, samt hur specialpedagogen kan arbeta för att främja elevers närvaro.  Syftet med översikten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv och genom tidigare forskning synliggöra framgångsfaktorer inom organisationen, som kan motivera elever att återvända och stanna i skolan vid problematisk skolfrånvaro. De två forskningsfrågorna är: • Vilka framgångsfaktorer framkommer i tidigare forskning som gynnar elevers skolnärvaro?  • Hur arbetar skolor med främjande och förebyggande insatser på individnivå? För att få en överblick av forskningsläget användes en narrativ systematisk litteraturöversikt baserad på både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga forskningsartiklar, som varit publicerade internationellt under de senaste tretton åren. Litteratursökningen gjordes i datasökbaserna Swepub, ERC via EBSCO och ERIC via EBSCO. Resultatet blev 9 artiklar som beskriver olika framgångsfaktorer i närvaroarbetet och hur skolor arbetar främjande och förebyggande på individnivå.  Det teoretiska ramverket utgörs av relationell specialpedagogik, relationell pedagogik och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Dessa teorier är valda utifrån att de kan appliceras på ett skolperspektiv och rama in hur skolor kan arbeta på olika nivåer.  Resultaten visar på att flexibilitet, struktur, förutsägbarhet och lyhördhet samt anpassningarav undervisning och förväntningar gynnar en högre elevnärvaro. Regelbundna, öppna och jämbördiga relationer till vårdnadshavare och externa aktörer är främjande för elevens närvaro. Likaså är goda, kommunikativa, tillitsfulla och trygga relationer mellan lärare och elever. Kamratrelationer, en känsla av samhörighet och tillhörighet, sociala samspel, framgång och trygghet är främjande faktorer för närvaroarbetet. Relationer kan påverka positivt på ungas psykiska hälsa samt möjliggöra att problematisk skolfrånvaro minskar. Även lärares kunskap om riskfaktorer har stor betydelse, om eleven fångas upp tidigt och lämpliga insatser sätt in snarast, ökar möjligheterna att vända frånvaro till närvaro. Resultatet visar att sambandet mellan goda lärmiljöer och skolklimat är viktigt för högre närvaro och ska gynna alla elevers skolprestationer och psykiska hälsa. I majoriteten av studierna ses det ur ett specialpedagogiskt perspektiv att de skolrelaterade faktorerna utgör en avgörande roll för om en elev kommer till skolan eller inte. Specialpedagogens roll i det förebyggande och främjande arbetet samt i arbetet med att stödja de elever som är på väg tillbaka till skolan är stor men även att bygga goda relationer till vårdnadshavare. I rollen som specialpedagog kommer man ofta i nära kontakt med begreppet problematisk skolfrånvaro på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogen ska arbeta systemteoretiskt på organisationens alla nivåer, för att öka kunskapen om främjande närvaroarbete och vilka riskfaktorer det finns. För lärarnas kompetensutveckling leder specialpedagogen handledande samtal om insatser som ökar kunskapen och förståelsen kring skolnärvaro. Det krävs en regelbunden systematisk genomgång av organisationen och dess innehåll utifrån det främjande arbetet kring alla elevers lärande och utveckling för en fortsatt progression.

Social utsatthet bland barn och unga har länge varit ett fenomen som förekommit i samhället och är enligt forskning föränderlig. Studiens syfte var att undersöka hur social utsatthet bland barn och unga i förskola och gymnasiesärskola definieras, förebyggs, upptäcks och hanteras. För att besvara studiens forskningsfrågor användes kvalitativ intervju som metod och respondenterna var verksamma rektorer och specialpedagoger inom förskola och gymnasiesärskola. Resultatet antydde att social utsatthet är svårdefinierat men förekommer på olika sätt och i olika former bland barn och unga i dagens samhälle. Vidare tydliggjordes att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i förskola och skola kan spela en avgörande roll för barns och ungas hälsa och välbefinnande men att det också finns risk- och framgångsfaktorer vilka är centrala om aktörer inom förskola och skola lyckas med arbetet eller ej.

The purpose of the study is to explore how project managers in municipal activities experience that the structures and processes of the project work form create a successful project. Based on the question What do project managers in public sector experience creating a successful project in their organization? an in-depth picture of the subject is reproduced. This study was conducted using a qualitative method with an inductive effort where semi-structured interviews were conducted to gain a better understanding of the study's purpose and question. This in turn led to a result where three central themes: Speaking is gold silence is silver, The municipal trap and Politics as a brake block?. Subsequently, the discussion has been approached in connection with these themes and which resulted in the conclusions success factors based on communication and commitment. Furthermore, conclusions concerning the municipality's decision-making paths are not considered optimal and thus do not offer effective projects. Finally, politics can help or overthrow a project, but it should not do so. / Syftet med studien är att studera hur projektledare i kommunal verksamhet uppleveratt projektarbetsformens strukturer och processer skapar ett framgångsrikt projekt. Utifrån frågeställningen Vad upplever projektledare i kommunala organisationer skapar ett framgångsrikt projekt i deras organisation? återges en fördjupad bild i ämnet. Denna studie är genomförd med kvalitativ metod med en induktiv insats där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en bättre förståelse för studien syfte och frågeställning. Detta i sin tur ledde fram till ett resultat där tre centrala teman: Att tala är guld att tiga är silver, Den kommunala fällan och Politiken som bromskloss?. Därefter har diskussionen tagits an med koppling till dessa teman och som resulterade i slutsatserna framgångsfaktorer som bygger på kommunikation och engagemang. Vidare slutsatser berör kommunens beslutsvägar inte anses optimala och därmed inte erbjuder effektiva projekt. Till sist kan politiken hjälpa eller stjälpa ett projekt men den bör inte göra detta.