No description available.

Sammanfattning/Abstract Johansson, Tina och Larsson, Catarina (2023). Organisation av matematikstöd på några gymnasieskolor: ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Denna studie har till intention att undersöka hur stödet i matematik organiseras på fem olika gymnasieskolor. Ett av gymnasieskolans uppdrag enligt styrdokumenten, är att ge elever möjlighet att nå utbildningens mål, där anpassningar och särskilt stöd måste sättas in skyndsamt om så behövs. Vi har under utbildningens gång kommit i kontakt med olika skolor och sett att stödet i matematik organiseras på olika sätt. Genom att göra undersökningen hoppas vi kunna dra slutsatser kring vad som är ett framgångsrikt sätt att arbeta med stödverksamheten och vad som kan vara viktigt att ha med sig i förändringsarbetet på vägen dit. Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieskolor idag arbetar med sin stödverksamhet, med fokus på matematik. Hur organiseras stödverksamheten vid några skolor och vilka elever får ta del av stödet? Vilka tillgängliga resurser finns vid de undersökta skolorna och hur fördelas dessa? Vilka koncept eller arbetsmetoder verkar vara mer “framgångsrika” än andra och vad är anledningen? Studien tar stöd i Systemteori, Sociokulturell teori samt ett Specialpedagogiskt perspektiv. Genom att kombinera Vygotskijs sociokulturella och Bronfenbrenners bio-ekologiska systemteori går det att upptäcka var lärande uppstår och hur det påverkar eleven. Utöver detta finns i studien även ett specialpedagogiskt perspektiv, för att kunna nå de utmaningar och organisatoriska faktorer som kan finnas på skolorna. Litteraturgenomgång och tidigare forskning anknyter till organisation och stödformer, nivågruppering, utökad tid, inkludering och lärmiljö samt framgångsfaktorer. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer av tre skolledare, tre matematikpedagoger och en specialpedagog, på fem olika gymnasieskolor. Urvalskriteriet var att informanterna hade insyn i sin gymnasieskolas stödverksamhet, med fokus på matematik. Med undersökningsmetoden kunde vi fånga de sju informanternas inställningar och synpunkter med avseende på matematikstödets organisation, resursfördelning och utvärdering. Skolorna har till sin organisation sett väldigt olika ut. De flesta skolor hade någon form av räknestugor. Det fanns en variation av vem som var ansvarig, vilka elever och vid vilka tidpunkter stödet gavs. Utöver detta såg vi att det var vanligt att det gjordes punktinsatser och att skolorna inte alltid sammanvävde de olika stödsystemen. Ofta saknas organisatoriska faktorer som bidrar till samarbetskulturer och fungerande stödsystem. Resultatet visade att det förebyggande arbetet och samarbetsrutinerna var till stor vikt för en lyckosam och framgångsrik stödverksamhet. I studien framgick att samarbete och helhetssyn varit framgångsfaktorer i organisationen. Där det fanns specialpedagogisk kompetens användes den vid behov, ibland genom en-till-en undervisning. Det verkade inte finnas speciallärare med inriktning mot matematikutveckling på någon av de intervjuade skolorna. Utifrån kommande yrkesprofession önskar studiens författare vara en del av en helhet, där specialläraren arbetar förebyggande och som en regelbunden samtalspartner för matematikläraren. Utöver detta kan specialläraren även arbeta intensivt på gruppnivå och synas mer i verksamheten.  På så sätt går det att påverka både matematikundervisningen och att åtgärder sätts in skyndsamt, vilket enligt kap.3 5§ i Skollagen (SFS 2010:800) är en skyldighet.

Vårt syfte med den här studien har varit att synliggöra vilka olika framgångsfaktorer, hindersamt mål och värden som framträder i förskollärares beskrivningar av arbetet med digitala verktyg i förskolans verksamhet i allmänhet och undervisning i synnerhet. Vi har utgått från ett fenomenografiskt perspektiv med kvalitativ metod. Genom att vi valt att utgå från fenomenografin blir fokus på att synliggöra hur förskollärare uppfattar och erfar användningen av digitala verktyg i förskolan. Empirin till studien samlades in genom att vi intervjuade sex förskollärare från olika kommuner i landet. Därefter bearbetades, analyserades och sorterades materialet för att hitta likheter i svaren. Analysen utfördes med hjälp av en fenomenografisk analysmodell i sju steg och utifrån det framkom två huvudkategorier; Vadförskollärarna eftersträvar i användningen av digitala verktyg och vad förskollärarna upplever som framgångsrika strategier vid implementering. Resultatet visar på vikten av att de som arbetar i förskolan bör besitta viss digital kompetens för att det ska gynna barnens utveckling och lärande samt att de digitala verktygen ska användas som ett komplement, inte som ersättning till det analoga. Ett exempel som framkommer i studien är att man genom att projicera enkelt kan skapa föränderliga miljöer.

Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka vad forskningen säger om framgångsfaktorer och motivation i den tidiga skrivutvecklingen. Resultat från de nationella proven (Skolverket 2023) visar på en fallande trend vad gäller provens skriftliga delar. Erfarenheter från VFU kring bristande motivation för skrivande har också legat till grund för kunskapsöversiktens syfte. En framgångsrik skrivundervisning är där elever är aktiva i sin skrivutveckling och motiveras till att utveckla sitt skrivande, faktorer som främjar denna utveckling anser vi vara framgångsfaktorer. Baserat på forskning från elva vetenskapliga artiklar söker vi svar på hur lärare kan arrangera sin undervisning för att främja ett lustfyllt lärande och en lyckad skrivundervisning. Utifrån en analystabell har resultatet som framkommit i forskningen kunnat kodats och kategoriserats. Med utgångspunkt i analystabellen har återkommande motivations- och framgångsfaktorer kunnat identifierats. Resultatet visar en stark koppling mellan motivation och framgångsfaktorer. Självbilden och relationen mellan lärare och elev är två faktorer som påverkar både framgång såväl som motivation. Forskning visar på vikten av elevnära texter som tar vara på elevernas erfarenheter och intressen som en framgångsfaktor. Detta motstrider de texter som finns med i de nationella proven som inte anses vara elevnära. Avslutningsvis diskuteras forskningsresultatens styrkor och svagheter, behov av vidare forskning samt konsekvenser för framtida yrkesroll.

Affärssystemet har den senaste tiden blivit ett viktigt verktyg för företagets effektivitet. Syftet med föreliggande studie är att förstå de kritiska framgångsfaktorerna som påverkar implementeringsprocessen av ett affärssystem, sett från kundens och konsultens perspektiv. Utifrån de framgångsfaktorer som identifierades genom en litteraturundersökning har en intervjuguide skapats som sedan använts för att intervjua 12 respondenter, åtta kunder och fyra konsulter. Resultatet visar att alla framgångsfaktorerna är relevanta men att faktorer som kommunikation, kunskap och att utföra en förstudie har en stor påverkan på implementeringsprocessen. / The ERP system has recently become an important tool for the company's efficiency. The aim of the study is to understand the critical success factors influence the implementation process of a business, from the customer's and the consultant's perspective. Based on the success factors that were identified through a literature has an interview guide been created which is then used to interview 12 respondents, eight clients and four consultants. The results show that all success factors are relevant but that factors such as communication, knowledge, and to perform a feasibility study has a major impact on the implementation process.

Denna studie undersöker integreringen av de globala målen och hållbar utveckling i NO- undervisningen i grundskolan. Genom en litteraturstudie granskades tidigare internationell och svensk forskning. Vetenskapliga artiklar analyserades efter hur väl ämnet behandlas i undervisning för elever i åldrarna 9–15 år. De vetenskapliga artiklarna samlades in genom sökningar i databaser och analyserades utefter inkludering- och exkluderingskriterier. Resultaten visar på positiva effekter av aktiv undervisningsmetodik för att förbättra elevers kunskap om de globala målen. Vidare betonas vikten av att elever förstår och engageras i de globala målen för att främja en hållbar utveckling. Resultatet av denna litteraturstudie bidrar till en ökad förståelse för hur de globala målen och hållbar utveckling kan implementeras i NO-undervisning. Vidare identifieras de framgångsfaktorer och utmaningar som finns enligt lärarna.

Syftet med denna studie är att utforska vad 14 lärare i grundskolans låg- mellan- och högstadium anser vara viktiga faktorer för framgångsrik fortbildning, samt att utifrån det resonera kring hur specialpedagoger kan arbeta för att främja framgångsrik fortbildning. Bakgrunden till studien är egna och kollegors erfarenheter av att fortbildningsinsatser inte alltid, eller till och med sällan, får en varaktig effekt på lärares undervisning och elevers lärande, den senaste tidens debatt om effekterna av lärares fortbildning samt ett intresse för hur man som specialpedagog kan bidra i arbetet med fortbildning på en skola. Tidigare forskning om vad som leder till framgångsrik fortbildning är omfattande, men trots det verkar denna kunskap sällan tas tillvara. Ambitionen med studien är att sprida kunskap om framgångsfaktorerna samt lyfta specialpedagogens roll i arbetet med fortbildning i skolan. Studien utgår ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utifrån olika systemnivåer analyserar vad det är som påverkar en individs utveckling.                           Resultatet visar att lärare anser att faktorer för framgångsrik fortbildning handlar om att man behöver utgå ifrån lärares och elevers behov vid val av fortbildningsinsats, att fortbildningen behöver kännas relevant, erbjuda konkreta verktyg och oftare vara ämnesrelaterad. Tid, engagemang från skolledningen och kollegialt samarbete anses också vara centralt. Tidigare forskning lyfter utöver dessa faktorer vikten av ett systematiskt arbetssätt och att insatserna vilar på vetenskaplig grund. Specialpedagogens roll i fortbildningssammanhang lyfts inte av någon lärare i intervjuerna och sällan i den tidigare forskningen. Utifrån en analys av resultatet konstateras att skolan skulle ha mycket att vinna på att låta specialpedagogens kompetens användas mer i fortbildningsarbetet.

Studien utgår från det faktum att var femte köp i Sverige idag görs på Internet, vilket sätter press på e-handelsföretagen att differentiera sig, både inhemskt och på den internationella arenan. Tre faktorer är värda att nämna, då dessa är aspekter som de fysiska butikerna inte konkurrerar med i samma utsträckning som e-handel. Problemet utgår således från e-handlarens1 framgångsfaktorer utifrån ett konsumentperspektiv. Studiens syfte består av två delar. Vi vill dels undersöka hur viktiga faktorerna webbdesign, kundrelationer och distribution är för konsumenter, dels få en djupare förståelse för konsumentbeteendet samt i vilken utsträckning faktorerna kan användas i en internationaliseringsprocess. En metodkombination har tillämpats med ett konstruktionistiskt och abduktivt angreppssätt. Urvalet bestod av 200 respondenter i Stockholm som någon gång handlat från ett renodlat e-handelsföretag, på vilka en enkätundersökning genomfördes. En semi-strukturerad intervju samt en etnografisk deltagande observation genomfördes på företag. E-handeln är en dynamisk handelsplattform som ständigt förändras. För att företagen ska dels hinna med och dels konkurrera måste de förstå konsumenternas resa - från vilka marknadsföringskanaler de använder till hur köpprocessen ser ut. Det är väsentligt att e-handelsföretagen personaliserar webbdesignen, kundrelationen och distributionen utifrån online-kundens önskemål. Inför en utlandsetablering måste e-handlare efterlikna varje marknad som om det vore sin inhemska. Den lokala kunskapen om konsumenter på respektive marknad är avgörande för e-handlarens framgång utomlands. / Background and problem: In Sweden, every fifth purchase is made on the Internet today, which pressure e-Commerce companies to differentiate if they want to remain competitive, both domestically as internationally. Three factors are worth mentioning, as these are aspects that physical stores do not compete with in the same extent as e-Commerce. The problem therefore derives from the e-Commerce company’s success factors based on a consumer perspective. Purpose of the study: The purpose of the study is divided into two parts. One intends to examine, from a consumer perspective, how the factors of website design, customer relationships and distribution, can be used within partial e-Commerce companies in the B2C market. The second part is to gain a deeper understanding of consumer behavior and the extent to which factors can be used in a process of internationalization. Method: A methodological combination has been applied with a constructionist approach. The sample consisted of 200 respondents in Stockholm who has ever made a purchase from a partial e-Commerce company, conducted the survey. A semi-structured interview and an ethnographic participant observation were completed on companies. Results and conclusions: e-Commerce is a dynamic trading platform, which is constantly changing. Consumers are becoming more demanding as the digital evolution develops. For companies to compete, they must understand consumers' journey - from which marketing channels they use to how the consumer buying process looks like. It is essential that e-companies personalize web design, customer relationships and the distribution based on consumer behavior online. Facing an establishment abroad requires a lot of expertise and resources, as e-Commerce companies must imitate every market as if it was their home. In other words, the local knowledge about consumers in each market is crucial to the e-Commerce companies’ achievement on the international arena.

Värdet av IT är väldigt stort för företag och att implementera IT-system är ett sätt som möjliggör för företag att kunna utveckla och effektivisera arbete och processer i verksamheter. Utmaningen med IT-projekt är dock att det är många komponenter inblandade där av är de erkända som komplexa projekt. Varje år slösas flera miljarder kronor bort på misslyckade IT-projekt. Syftet med denna studie är att undersöka samt analysera hur management konsulter i IT-branschen med olika lång erfarenhet och bakgrund inom IT-projektledning bedriver sina IT-projekt. Min ambition är att försöka förstå samt belysa vilka faktorer som anses vara kritiska vid genomförandet av ett IT-projekt.

There are several success factors defined for the implementation phase that should be achieved in order for an implementation project to be successful. Several studies focus on the supplier's commitment and success factors to implement a system that end users will accept. But there are identified success factors which clients themselves should implement or give attention to during the implementation phase to have the end users accepting the system and keeping the time frame of the project. How has the client's efforts and capacity affected the result of the implementation and the timing of deployment? The aim with this study is to apply and develop a model for implementation of information systems which is based of success factors from a client perspective. The aim is also to identify advice on how to successfully implement a system, that the system is deployed on time and that the users is accepting the system. Our theoretical framework is presenting eight identified success factors within the client organisation. This has been applied in a case study with semi-structured interviews. The result is a model from a client perspective which shows the connection between the success factors in the implementation phase. The model can be used by providers to inform clients about the success factors that affect the implementation project. It may then be easier for the client to see what needs to be done and how one action affects another. Further, a number of recommendations extracted from the model is presented, which affects the result, the users’ acceptance and if the information system is deployed on time. / Syftet med denna studie är att utifrån framgångsfaktorer ur ett beställarperspektiv tillämpa och vidareutveckla en modell för implementation av informationssystem. Syftet är även att identifiera råd för en lyckad implementering som innebär att systemet driftsätts efter utsatt tid samt att användarna finner acceptans för systemet. Vårt teoretiska ramverk presenterar åtta identifierade framgångsfaktorer inom beställarorganisationen och det har vi tillämpat i en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet blev en modell ur ett beställarperspektiv som redovisar sambandet mellan framgångsfaktorer i implementeringsfasen. Modellen kan användas av leverantörer för att informera beställare om de framgångsfaktorer som påverkar ett implementeringsprojekt. Det kan då bli tydligare och enklare för beställaren att se vad som behöver göras och hur en åtgärd påverkar en annan. Vidare redovisas ett antal rekommendationer utifrån modellen som påverkar resultatet för att driftsätta informationssystem i tid och som påverkar användarnas acceptans.