Många informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebär misslyckade informationssystem. Detta innebär att organisationens förväntningar på IS: et inte uppfylls, det används inte eller användarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som påverkar utgången av en ISU, vilka kallas framgångsfaktorer. En ISU: s utgång beror på ISU-gruppens effektivitet och därför blir framtagandet av vad som påverkar en ISU-grupp att bli framgångsrik mer viktigt. En grupp genomgår en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gång, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen. Början på grupputvecklingen är viktiga för fortsättningen. Därför är resultatet av denna rapport råd för hur en projektledare bör agera i första fasen i grupputvecklingsprocessen för att hantera framgångsfaktorerna. Genom att faktorer tas fram i alla faser, kan en positiv utveckling av gruppen gynnas och efterföljande faser kan lättare gås igenom, dessutom kan negativa faktorer i grupputvecklingsprocessen förebyggas för att hantera framgångsfaktorerna i en ISU

IT - projekt har ökat kraftigt under det senaste decenniet, många framgångsfaktorer har då identifierats. Mycket forskning har gjorts under åren men fokus har då varit på arbetsprocesser inom IT-projekt. Under årens lopp har forskning inom de mänskliga framgångsfaktorerna inte varit lika attraktiv. Trots att forskare har identifierat att de mänskliga framgångsfaktorerna är en av de största framgångsfaktorerna för lyckade IT-projekt, vi har under en teoretisk undersökning märkt att företag inte prioriterar den mänskliga framgångsfaktorn.Vår utgångspunkt för studien har varit den teoretiska undersökningen för uppgiften, vi har samlat in material via databaser, Internet och biblioteksböcker. Undersökningen av teorin visade snabbt att vi inte kunde besvara vår forskningsfråga. Vi var därför tvungna att ge oss ut på fältet för att kunna besvara vår forskningsfråga.Denna forskning går igenom vad mänskliga framgångsfaktorer är och hur det kan hanteras så att det slutliga resultatet av IT-projektet ger en ökad chans till att IT-projektet lyckas. Resultatet av denna uppsats är att belysa hur mycket den mänskliga framgångsfaktorn faktiskt kan påverka resultatet av ett IT - projekt.

I stort sett vartenda företag och organisation har idag en webbsida för att nå ut till sina kunder. I dagsläget krävs det lite mer än att endast anpassa webbsidorna efter datorer eftersom användandet av smartphones ökar både upp och ned i åldrarna för varje år som går. 2013 var året som responsiv webbdesign slog igenom ordentligt men redan år 2010 förklarades begreppet av grundaren Ethan Marcotte. Responsiv webbdesign innebär att en webbsida är plattformsoberoende och anpassar sig beroende på vilken enhet som används. IT-branschen växer ständigt och möjligheten att nå framgång i mjukvaruprojekt är fortfarande ganska låga. Det är bland annat medvetenhet om kritiska framgångsfaktorer som är anledningen till att fler och fler IT-projekt blir lyckade. Syftet med denna kandidatuppsats i ämnet informatik är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer som bör beaktas vid utveckling av en responsiv webbdesign. En kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer har genomförts i kandidatuppsatsen. Intervjupersonerna arbetar på ett företag med mellan 10 000-30 000 anställda globalt i världen. De levererar IT-konsulttjänster och deras kunder är medelstora och stora företag. Det har kunnat konstateras att kritiska framgångsfaktorer är bra att identifiera för att ha som hjälpmedel vid styrning av företag och projekt. Om dessa faktorer sedan används och beaktas kan det garanteras någon form av framgång. I kandidatuppsatsen har det identifierats tre dimensioner: verksamhet, yttre påverkan och teknik, samt nio kritiska framgångsfaktorer, som bör beaktas vid utveckling av en responsiv webbdesign: Analysera verksamhetens behov Identifiera en målgrupp Utforma ett strategiskt mål Analysera för- respektive nackdelar med responsiv webbdesign Analysera användarens behov Bevaka konkurrenter Efterfråga kunskap och erfarenhet hos utvecklarna Testa olika enheter Testa olika webbläsare och operativsystem

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som i internationell forskning identifieras som framgångsfaktorer i vuxenutbildning och hur dessa förhåller sig till en inkluderande vuxenutbildning. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Bakgrunden till studien redogör för de utmaningar vuxenutbildningen står inför genom att samhället ställer ökade krav på utbildning, styrdokumenten ställer ökade krav på att elevers behov möts och på att de lyckas i sina studier. Detta medan komvux målgrupp genomgått en radikal förändring sedan starten 1968. Resultatet visar att det finns faktorer på individ, verksamhets- och organisationsnivå som spelar roll för hur vuxenutbildningen lyckas med sitt uppdrag. Personliga faktorer hos elever, målsättning och motivation samverkar för att skapa förutsättningar för elever att hantera studiernas utmaningar. Verksamhetens utformning, undervisning och lärare är betydelsefulla för hur elever uppfattar arbetet i skolan och i klassrummet och påverkar hur de tar sig an studierna. En helhetssyn på eleverna, där utbildning, stöd och hälsoaspekter samspelar när utbildning planeras har visat sig verkningsfull. Organisation och ledning är betydelsefulla för hur väl verksamheten klarar att hantera krav från en föränderlig omvärld och samtidigt upplevas som stabil gentemot elever, och att undvika att personal kommer i kläm mellan omsorg om elever och arbetsgivarens krav. Det finns klara paralleller mellan de faktorer som internationell forskning identifierar som framgångsfaktorer i vuxenutbildning och den definition av inkludering som använts i studien. Studien avslutas med ett resonemang om resultatets implikationer för verksamheten på komvux idag.

Syftet med denna studie var i första hand att stödja Länsstyrelsen Västerbotten med kartläggning av arbetsmarknadsprojekt riktade mot TLM, identifiera nämnare för goda resultat samt att kunna delge goda exempel på lyckade arbetsmarknadsprojekt i länet. Ett ytterligare syfte i studien var att analysera vilka faktorer som gör ett projekt framgångsrikt och varför just dessa faktorer spelar roll för att ett arbetsmarknadsprojekt ska anses som lyckat. Jag har kombinerat desktopsstudies med semistrukturerade intervjuer. Resultatet har gett ytterligare framgångsfaktorer att ta i beaktande när projekt planeras. Slutsatsen av studien är att dessa ytterligare faktorer, i kombination med beaktande av de utmaningar som presenteras, kan ge framtida integrationsprojekt för arbetsmarknaden bättre resultat för gruppen TLM. / The purpose of this study is primarily to support the County Administrative Board of Västerbotten with mapping of labour market projects aimed at TLM, identifying denominators for good results, and being able to share good examples of successful labour market projects in the county. An additional purpose of the study is to analyse which factors make a project successful and why precisely these factors play a role in a labour market project being considered successful. I have combined desktop studies with semi-structured interviews. The result has given additional success factors to consider when planning a project. The conclusion of the study is that these additional factors combining with consideration of the challenge that is presented can give future integration projects aimed towards the labour market better result for the group of TLM.

Samhall is a state-owned company that is 100% owned by the Swedish state. The business produces demanded goods and services. In addition, the company manufactures a number of its own products. The main purpose of the business is to develop the work ability and increase the motivation of individuals with disabilities by creating meaningful jobs. The state's goal is that at least 5% of the people employed at Samhall should be able to make a transition to other companies. Previous research on transitional work at Samhall primarily addresses the importance of the situation in the labor market and the discrimination, towards individuals with disabilities, that exists on the labor market, the importance of the commitment and motivation of the individual with disabilities, as well as the risk of a lock-in effect and socialization as a disabled person. The purpose of the study is to describe and analyze what the perceived success factors are for successful transition work from Samhall versus what possible factors may be perceived as obstacles in the regular labor market. This from the perspective of the people who have made this "journey" themselves. The data has been analyzed based on Erving Goffman's ideas of stigma that have come to play a crucial role. His theory changed the view in the field of disability research. This essay consists of a descriptive part about Samhall's operations and work on transitions and in-depth interviews with people working at Samhall and their own experiences in the labor market. Based on the interviews, I came to the conclusion that the most important thing for successful transitional work is the managers attitude against the people with disabilities. Self-commitment and motivation were other success factors for a transition. Discrimination towards the individuals with disabilities from the managers is the main reason for perceived barriers. Other reasons for the perceived barrier comes from the individual's attitudes and adaptations in connection to the security that is built up at Samhall, which then can lead to a worse self-image and self-esteem. The knowledge that has emerged in my thesis complements the knowledge from the literature review and gives a new perspective on the transition work from Samhall to other companies.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för lärares och speciallärares erfarenheter av att möta elever i behov av stöd främst gällande läs- och skrivområdet. Jag ville undersöka likheter och skillnader i lärare- och speciallärares föreställningar om och erfarenheter av arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter samt deras syn på hur de kan stötta dessa elever. Vidare ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder pedagoger ser i sitt arbete med elever i behov av stöd. Detta undersökte jag genom en kvalitativ intervjustudie. Som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 4 lärare och 4 speciallärare på F-6 skolor i tre olika kommuner i Mellansverige. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av en didaktisk teori kopplad till ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna ställde sig positiva till att inkludera alla elever i sin undervisning och samtliga ställde sig positiva till att anpassa sin undervisning för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Lärarna uppgav många goda exempel kring hur de själva utformade sin undervisning för att den skulle passa alla elever. Dock framkom utmaningar som bidrog till att lärarna inte genomförde anpassningar i den utsträckning de själva önskade. De främsta faktorerna till detta var tid, brist på lokaler samt brist på resurser. I studien framkom inga tydliga skillnader mellan lärare- och speciallärares uppfattningar kring att möta elever i behov av stöd annat än att speciallärarna upplevde att lärarna inte alltid genomförde de anpassningar som de borde, medan lärarna själva ansåg att de gjorde många anpassningar men att de saknade kunskap för att genomföra fler anpassningar. Resultatet visade också att lärarna, trots en önskan om att inkludera alla elever, ansåg att en-till-en undervisning hos speciallärare var någonting positivt och till och med nödvändigt för vissa elever. De framgångsfaktorer som pedagogerna själva lyfte fram i intervjuerna, var en anpassad undervisning där alla elever ges möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar och behov. Vidare nämndes intensivläsningsperioder, en-till-en undervisning samt att man som lärare tar del av den senaste forskningen och vågar prova nya vägar som positiva faktorer.

Sammanfattning/Abstract Kurtz, Åsa & Thorman, Madelene. (2022). Framgångsfaktorer i matematikundervisningen i förskoleklass. Speciallärarprogrammet specialiseringen matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas bidra med en ökad kunskap kring hur lärare kan bedriva framgångsrik matematikundervisningen i förskoleklass för att minska risken att elever hamnar i matematiksvårigheter.    Syfte och frågeställningar Syftet är att öka kunskapen om hur lärare i förskoleklass kan arbeta utifrån begreppsförståelse och resonemangsförmåga som framgångsfaktorer för att undvika att elever riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Hur ges eleverna möjlighet att föra matematiska resonemang? Hur skapar lärarna förutsättningar för eleverna att föra matematiska samtal med lärandet i fokus? Hur använder lärarna ett inkluderande arbetssätt för att skapa delaktighet och engagemang?   Teori Studien grundar sig i det specialpedagogiska perspektivet utifrån relationerna och kommunikationen som finns och sker i klassrummet (det relationella och kommunikativa perspektivet).   Metod I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån en frågeguide grundad på   följande tema matematiksvårigheter, resonemangsförmågan, framgångsfaktorer och arbetssätt. Resultatet analyserades utifrån en kvalitativ ansats där studenterna letade efter likheter och skillnader. Utifrån fynden kunde studenterna hitta flera kategorier som passade till studiens teman.   Resultat Resultatet visade utifrån lärarnas erfarenheter och kartläggningsmaterialet att eleverna hade svårigheter i att resonera i matematik. Utifrån de kunskaperna såg lärarna till att undervisningen grundade sig i kontinuerliga möjligheter för eleverna att resonera och delta i andra matematiska samtal. Lärarna använde sig av kooperativt lärande i stor utsträckning för att utveckla resonemangsförmågan. De ansåg även att relationen mellan lärare - elev och elev - elev var av stor betydelse för att eleverna skulle kunna utvecklas i positiv riktning. Utifrån dessa framgångsfaktorer kunde lärarna variera sin undervisning i matematik och nivån på undervisningen för att tillgodose fler elever. Studien är liten vilket gör att resultatet inte kan generaliseras, men framgångsfaktorerna som lärarna lyft fram bekräftas av tidigare forskning kring hur lärare kan arbeta för att minimera risken för elever att hamna i matematiksvårigheter.    Specialpedagogiska implikationer Resultatet av denna studie ger specialläraren möjlighet att ur sitt perspektiv analysera kartläggningsmaterialets (Hitta matematiken) resultat på gruppnivå för att tillsammans med läraren fokusera på den fortsatta undervisningens innehåll och struktur. Detta för att alla elever skall få möjlighet att utveckla sin resonemangsförmåga och begreppsförståelse genom att få komma till tals, känna sig engagerade och delaktiga samt få det stöd de behöver inom ramen för ledning och stimulans.

Background: Lindbytvätten is a textile laundry company that today uses a barcode system for handling and tracking their garments. A part of the era of digitalisation has been that more and more textile laundry companies have implemented RFID systems at their facilities and in their articles. The CEO of Lindbytvätten is aware of this development but has never had the various advantages and disadvantages clearly presented to him, and how such a system could be implemented at their particular facility. Purpose: The purpose of the study is to investigate the advantages and disadvantages of implementing RFID as a system for labeling textiles in the textile laundry business. Furthermore, a decision model is developed that serves as a basis for Lindbytvätten in their considerations regarding RFID implementation. Methodology: This is a study with a qualitative research strategy. The study's research design is a case study where an individual company is in focus as a study object. A total of five respondents from four different companies participated in semi-structured interviews. Findings: The study found 14 advantages and four general disadvantages of RFID systems in the laundry industry. For a successful implementation of RFID, the researchers found critical success factors such as the ability to look beyond the internal business and understand customers' need for transparency and information sharing. In addition, the ability to work closely with the RFID supplier, and evaluation of older business- and IT-systems are two success factors. Lastly, five steps are presented that, based on Lindbytvätten's conditions, need to be taken when implementing a RFID-system at their facility. Contributions: This study has redefined general advantages and disadvantages of RFID to advantages and disadvantages for textile laundry. Furthermore, how critical success factors can be used for RFID in textile laundry have been discussed. Finally, as a decision support for Lindbytvätten, a step by step implementation approach is presented as well as aspects to consider for RFID implementation in textile laundry.

The aim of this study is to examine and analyse the career transitions from amateur to elite level for male soccer players in Swedish elite football clubs and to identify which factors that affects and develops the player linked to this process. Research material has been collected through semi-structured qualitative interviews with professional players in Swedish elite football clubs to answer the research questions of this study. The theoretical framework from which the collected material has been analysed is The holistic athletic career model which provides an opportunity to investigate the phenomen on a multidimensional and holistic way (Wylleman, Reints & De knop, 2013). The results suggests that there are several differences between being an amateur and a professional elite football player in Swedish football clubs. Also, that a career transition from amateur level to professional level for a player is considered being problematic and difficult. The result of this study adds new knowledge to the previous research by identifying significant internal and external factors that are considered crucial for a football players transition to be able to play at a professional elite level within a Swedish elite football club. The most prominent significant factors that are considered to be crucial is a mental strength, the ability to deal with setbacks and a clear target image, as well as support from family, coaches and teammates in the players environment. In this way, this study contributes with a new insight into the subject area which complements the previous research that has previously been studied.