<p>Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna. Två chefer intervjuades också för deras syn på de anställdas återgång. Alla intervjuade var kvinnor mellan 30-60 år och de hade olika arbeten inom sjukvård, administration och landstingsservice. Genom personalhandläggare och chefer fick vi kontakt med lämpliga intervjupersoner. Vi fann att framgångsfaktorer för återgång i arbete inom JLL var: en god fysisk arbetsmiljö, en god psykosocial arbetsmiljö, organisationens stöd, Försäkringskassans stöd men även Försäkringskassans regelverk och byråkrati som får anställda att välja tjänstledighet utan lön istället för sjukskrivning, stöd från familj och vänner, ett bra ledarskap, arbetsträning och arbetsanpassning, en hög intern locus of control och en god hälsa. Slutsatsen visade att de viktigaste framgångsfaktorerna var: ett tidigt stöd från organisationen i rehabiliteringen, ett bra ledarskap, en bra arbetsmiljö, medarbetarens motivation till återgång i arbete och en hög intern locus of control.</p>

<p>Bakgrund:Att företag skapar tillväxt är en oerhört viktig del i ett lands ekonomiska hälsa. Detta då tillväxt bidrar till att både skapa sysselsättning och generera skatteintäkter, vilket också i sin tur medför att landets teknik och utveckling kan gå framåt. Vid en internationell jämförelse har Sverige i dagsläget en relativt låg andel tillväxtföretag. Kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för att skapa och bibehålla tillväxt är idag relativt låg. Det är få företag som år efter år ökar sin tillväxt och det är ännu färre som klarar av att överträffa branschtillväxten. Bemanningsbranschens sysselsätter idag hundratusentals människor och den unga branschens goda utveckling är en viktig del i tjänstesektorns allt mer betydande roll i det svenska näringslivet. Att bibehålla tillväxt i en sådan föränderlig och konjunkturkänslig bransch som bemanningsbranschen är dock ett problem för många bemanningsföretag.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka framgångsfaktorer som har betydelse för tillväxtföretag inom bemanningsbranschen för att bibehålla en uthållig tillväxt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida det finns en koppling mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer. Därmed är syftet också att kunna utläsa om företags framgångsfaktorer förändras beroende av var företag befinner sig i livscykeln.</p><p>Genomförande: Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fyra bemanningsföretag där två personliga intervjuer har genomförts med respektive fallföretag.</p><p>Resultat: Studien visar på att det finns ett antal grundläggande framgångsfaktorer som är viktiga för att bemanningsföretag ska kunna bibehålla tillväxt. Vidare visar studien att framgångsfaktorer är av både konstant och föränderlig karaktär. Detta innebär således att själva grundkärnan i framgångsfaktorer inte förändras med marknadstrender. Däremot påverkas ofta innebörden av framgångsfaktorer av de förändringar som sker på marknaden. Exempelvis visar studien på att kompetens alltid är en viktig framgångsfaktor för bemanningsföretag men att kravet på typ av kompetens förändras över tiden. Då samtliga fallföretag i studien befann sig i liknande faser i livscykeln har vi i studien således inte kunnat utläsa en tydlig koppling överlag mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer.</p>

<p>Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda. Ett sätt att säkerställa kvalitén på affärssystemet och minska det potentiella förändringsmotståndet är att involvera de framtida användarna vid implementeringsprocessen av affärssystemet. Implementeringsprocessens intressenter är dock inte bara slutanvändarna, utan även företagsledningen och systemleverantörens konsulter.</p><p>Syftet med denna studie är att identifiera avgörande faktorer för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem. För att kunna göra detta ämnar vi först kartlägga <em>var</em> i implementeringsprocessen av affärssystem användarna involveras, och sedan kartlägga <em>hur</em> användarna involveras . Utifrån den grund ämnar vi även undersöka de intressenter som berörs användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem för  identifiera respektive intressents avgörande roll för implementeringen.</p><p>Studien har bekräftat de enligt teorin avgörande faktorerna för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem är: <em>att tidigt involvera användarna</em>,<em> att företagsledningen avlastar de involverade användarna från de vardagliga arbetsuppgifterna</em>, <em>att konsulten har en god verksamhetsförståelse och kan kommunicera på en kunskapsnivå som övriga intressenter kan relatera till</em>, <em>att utbildningen av användarna i det nya systemet sker kontinuerligt från projektstart.</em> Vårt egna bidrag är att studien visat att ett större krav bör ställas på de involverade användarna i form av den tid som de själva behöver lägga ner på implementeringsprojektet.</p>

<p>Denna uppsats är en fallstudie av ett EU-projekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara projektets faser och vad som fordrades för att projektet skulle bli framgångsrikt. Clean Urban Transport Europé-projektet (CUTE) var ett utvecklingsprojekt inom EU som drevs i nio städer, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut på att testköra vätgasbussar med bränsleceller. Undersökningen avgränsades till delprojektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgångsrikt projekt. Frågeställningen för denna uppsats är följande; Hur ser organiseringen ut i projekt och går det att urskilja faktorer som påverkar projektets resultat? Primärdata har samlats in i form av intervjuer och sekundärdata har bestått av rapporter, litteratur samt övrig text hämtad från bl.a. Internet. I många år har forskare försökt se varför projekt lyckas. Denna forskning är långt ifrån klar men det finns vissa modeller som ger exempel på faktorer som är framträdande för ett framgångsrikt projekt. Forskarna Pinto & Slevin har skapat en modell med kritiska framgångsfaktorer som t.ex. måltydlighet, kommunikation och problemlösning. Med hjälp av teorin har vi kommit fram till två synsätt. Det ena är att projektet blev framgångsrikt tack vare att det uppfyllde de flesta faktorerna i modellen, vi har kommit fram till fyra faktorer som var viktiga för detta projekt. Det andra sättet att se det på är att modellen inte representerar framgång i projekt just för att inte alla faktorerna uppfylldes. För att ytterligare undersöka framgångsfaktorer i projekt skulle det vara önskvärt med jämförande studier av olika projekt för vidare forskning.</p>

<p>Enterprise Resource Planning (ERP) Systems har utvecklats till att bli en av de mest attraktiva lösningar för informationshantering på företag. För att kunna nå de fördelar som systemet erbjuder är det viktigt att implementeringen sker med framgång. Forskning som behandlar ERP-implementering gör ofta detta genom att undersöka kritiska faktorer för framgång. Vid en litteraturgenomgång identifierades 20 kritiska faktorer vilka sedan utmynnades till fem. Dessa fem undersöktes sedan genom två fallstudier på det biomedicinska företaget Q-Med i Uppsala. I denna undersökning identifierades på vilket sätt fem utvalda faktorer varit kritiska vid implementeringen och uppgraderingen av ERP-systemet på Q-Med, och skillnader mellan dessa belystes. Vidare diskuteras varje faktors betydelse för framgång vid en ERP- implementering och uppgradering.</p>

<p>The purpose of this essay is to compare a theoretical strategic process model with the strategic work in a Swedish bank. The reason of the comparison was to identify which key success factors that is essential in strategic implementation processes. To make this study feasible three qualitative interviews were executed and it also presents data from a quantitative survey performed by the bank. The theory of the study examines eight different parts that needs to be looked at attentively when new strategies are formulated. The results points out that the work at large correspond, nevertheless the theoretical framework points out the importance of the business mission to impregnate the whole strategic process. This study did however find goal settings to be the strongest element in strategic processes. To support the argument this study presents the key success factor communication. The communication contributes to implement the initial view of the executives on to the operational level in companies. Nevertheless, communication is also a motivational factor since it handles the relationship between everyone in the organization and do therefore create teamwork and a shared view. The conclusion is therefore that without effective communication the implementation process fails.</p>

Enterprise Resource Planning (ERP) Systems har utvecklats till att bli en av de mest attraktiva lösningar för informationshantering på företag. För att kunna nå de fördelar som systemet erbjuder är det viktigt att implementeringen sker med framgång. Forskning som behandlar ERP-implementering gör ofta detta genom att undersöka kritiska faktorer för framgång. Vid en litteraturgenomgång identifierades 20 kritiska faktorer vilka sedan utmynnades till fem. Dessa fem undersöktes sedan genom två fallstudier på det biomedicinska företaget Q-Med i Uppsala. I denna undersökning identifierades på vilket sätt fem utvalda faktorer varit kritiska vid implementeringen och uppgraderingen av ERP-systemet på Q-Med, och skillnader mellan dessa belystes. Vidare diskuteras varje faktors betydelse för framgång vid en ERP- implementering och uppgradering.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna. Två chefer intervjuades också för deras syn på de anställdas återgång. Alla intervjuade var kvinnor mellan 30-60 år och de hade olika arbeten inom sjukvård, administration och landstingsservice. Genom personalhandläggare och chefer fick vi kontakt med lämpliga intervjupersoner. Vi fann att framgångsfaktorer för återgång i arbete inom JLL var: en god fysisk arbetsmiljö, en god psykosocial arbetsmiljö, organisationens stöd, Försäkringskassans stöd men även Försäkringskassans regelverk och byråkrati som får anställda att välja tjänstledighet utan lön istället för sjukskrivning, stöd från familj och vänner, ett bra ledarskap, arbetsträning och arbetsanpassning, en hög intern locus of control och en god hälsa. Slutsatsen visade att de viktigaste framgångsfaktorerna var: ett tidigt stöd från organisationen i rehabiliteringen, ett bra ledarskap, en bra arbetsmiljö, medarbetarens motivation till återgång i arbete och en hög intern locus of control.

Denna uppsats är en fallstudie av ett EU-projekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara projektets faser och vad som fordrades för att projektet skulle bli framgångsrikt. Clean Urban Transport Europé-projektet (CUTE) var ett utvecklingsprojekt inom EU som drevs i nio städer, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut på att testköra vätgasbussar med bränsleceller. Undersökningen avgränsades till delprojektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgångsrikt projekt. Frågeställningen för denna uppsats är följande; Hur ser organiseringen ut i projekt och går det att urskilja faktorer som påverkar projektets resultat? Primärdata har samlats in i form av intervjuer och sekundärdata har bestått av rapporter, litteratur samt övrig text hämtad från bl.a. Internet. I många år har forskare försökt se varför projekt lyckas. Denna forskning är långt ifrån klar men det finns vissa modeller som ger exempel på faktorer som är framträdande för ett framgångsrikt projekt. Forskarna Pinto &amp; Slevin har skapat en modell med kritiska framgångsfaktorer som t.ex. måltydlighet, kommunikation och problemlösning. Med hjälp av teorin har vi kommit fram till två synsätt. Det ena är att projektet blev framgångsrikt tack vare att det uppfyllde de flesta faktorerna i modellen, vi har kommit fram till fyra faktorer som var viktiga för detta projekt. Det andra sättet att se det på är att modellen inte representerar framgång i projekt just för att inte alla faktorerna uppfylldes. För att ytterligare undersöka framgångsfaktorer i projekt skulle det vara önskvärt med jämförande studier av olika projekt för vidare forskning.

Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan coacher och klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplägg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen. LKP kan rekommenderas till människor som vill ha till stånd en inre eller yttre förändring, är öppna för nya perspektiv samt är villiga att investera tid i att arbeta med sig själv.