Syftet med studien är att beskriva F-3 lärares uppfattningar om inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Studien syftar även till att beskriva lärares erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder i att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Den metod som används i studien är induktiv tematisk metod. Sex F-3 lärare har intervjuats, intervjuerna kan beskrivas som kvalitativa och halvstrukturerade.  I denna studie framkommer det att lärare har olika uppfattningar av inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Lärare beskriver att en framgångsfaktor är olika typer av anpassningar och strategier på individnivå och gruppnivå. Framgångsfaktorerna gynnar inkludering och när det fungerar väl för eleven tyder det på att inkluderingen fungerade. Trots detta framkommer det att lärare upplever svårigheter, vilket kan ses som dilemman, med att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö.  Slutsatsen i min studie är att lärare står inför utmaningar i att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö. Trots framgångsfaktorer som de nämner så har de inte rätt förutsättningar för att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Brist på resurser och tid ses bland annat av lärare som ett hinder. När lärare behöver hjälp av specialpedagog/speciallärare får de inte alltid det. Lärares kunskaper i att bemöta elevers olikheter kan tolkas som bristfällig.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka två segregerade F-9 skolor i en storstadsregion i Sverige som lyckats vända ett nedåtgående resultat till en mer inkluderande och likvärdig undervisning. De frågor som är i fokus för studien är hur skolorna organiseras för att stärka elevernas delaktighet och resultat, vilka faktorer som varit fördelaktiga i förändringsarbetet samt hur det specialpedagogiska arbetet och stödinsatser organiseras. Genom en fenomenologiskt och hermeneutiskt inspirerad kvalitativ metod har rektorer, lärare och specialpedagoger/speciallärare intervjuats och materialet har tematiserats. Studien placeras i en kontext med inslag av sociologi, organisationsteori och ett ekologiskt perspektiv på specialpedagogik. Resultatet visar att de två skolorna har fått en ny och stabil ledning som organiserar skolan med inkluderande perspektiv med fokus på höga förväntningar och stöd för såväl lärarna som eleverna. Ledningen är närvarande i verksamheten och tar hänsyn till den lokala kontexten i utvecklingsarbetet för att förbättra eleverna möjlighet till delaktighet och resultat. Ramar och strukturer har upprättats för att klargöra ansvar för undervisningens organisering, närvaro, resultat och elevhälsa. Genom de nya strukturerna ställer ledningen ökade förväntningar på lärarna i fråga om att ta ansvar för eleverna men ger samtidigt sitt och organisationens stöd i att utveckla arbetet genom handledning och lärande i organisationen. Båda organisationerna har bytt ut en stor del av lärarkollegiet och nya perspektiv på eleverna har bidragit till utvecklingen. Vidare har skolorna en tydlig samarbetskultur som innebär kollegialt lärande, gemensam problemlösning och reflektion, ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt fokus på ledning och stimulans där elever ska stöttas inom ramen för gruppen. På de båda skolorna organiseras stödinsatser genom flexibla lösningar men på olika sätt.

No description available.

I denna studie genomfördes en empirisk undersökning av Åres arbete med platsmarknadsföring. Undersökningen gjordes för att öka kunskapen kring hur framgångsrika orter arbetar med att marknadsföra sig. Förhoppningsvis kan undersökningens resultat hjälpa andra orter att framgångsrikt designa sin platsmarknadsföring. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med representanter från stora och inflytelserika organisationer i Åre. Det visade sig att några av dessa organisationer samarbetade i en sorts planeringsgrupp som skapade långsiktiga mål för ortens utveckling. Det som kan ses som uppseendeväckande med denna planeringsgrupp var dels att representanter från både styrande- och oppositionspartier var involverade men även att näringslivet hade en betydande roll. Organisationerna som var representerade i planeringsgruppen hade tillsammans ett stort inflytande på majoriteten av platsens aktörer, vilket gav upphov till en stor organiseringsmakt. Denna uppsättning av planeringsgruppen var troligen orsaken till samarbetets långsiktiga framgång och bör ses som en betydande framgångsfaktor. De få komplikationer som uppkom under arbetet kring platsmarknadsföringen var oftast intressekonflikter om vad som bör prioriteras. Dessa var för det mesta enkla att lösa internt på grund av den tillit som byggts upp över tid mellan individerna i planeringsgruppen. Introduktionen av nya individer till planeringsgruppen identifierades som ett kritiskt moment där större konflikter kunde uppstå, detta på grund av den nya individens bristfälliga förståelse av samarbetet. För att minimera riskerna bör därför nya individer introduceras till planeringsgruppen under en längre tid.

Dagens hårda konkurrens och den ökande globaliseringen har medfört att företag måste utvärdera sina verksamheter för att kunna bedöma sin konkurrenskraft. Det gäller numera att kunna vara flexibel, vilket har lett till att under de senaste tio åren har företag sett outsourcing som ett bra verktyg för att uppnå konkurrenskraft och bli flexiblare. IT-funktionen är en resursintensiv del av verksamheten där det sker ständiga förändringar inom tekniken och metoderna hur den används. Detta har gjort att många företag har valt att outsourca delar av sin IT-verksamhet för att kunna fokusera på sin kärnverksamhet och därmed bli konkurrenskraftigare.Syftet med vår uppsats är att utifrån en jämförelse mellan svenska företag, oberoende av bransch, identifiera och analysera motiv och effekter av användandet av outsourcing gällande IT-funktioner. Vi vill därmed bidra med relevant information för teoretiker.Studien har avgränsats till att enbart fokusera på totalt fyra stycken medelstora till stora företag som har valt att outsourca IT-aktiviteter. Vi har även valt att avgränsa mot att ta med leverantörens perspektiv.Empirin har baserats på semistrukturerade intervjuer med inslag av djupintervju med en person i en ledande IT befattning. Inom varje företag har en bild skapats innefattande deras syn på outsourcing och motiv till samt effekter av företagets val att outsourca. Uppsatsens metod utgörs av ett kvalitativt angreppssätt och arbetet har genomförts med en induktiv ansats med växelverkan mot deduktion. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av IT, kärn- och beställarkompetens, företagsstrategier, motiv till att outsourca, framgångsfaktorer och till sist risker med att outsourca. Debattavsnittet som kommer efter den teoretiska referensramen syftar till att visa problematiken kring outsourcing av IT-funktioner och ge läsaren en djupare förståelse för ämnet.Studiens slutsatser är att företag hellre vill få tillgång till externa resurser och extern kompetens än att sänka eller få kontroll över kostnaderna. Initialt vill företag hellre sänka sina kostnader än att få kontroll över kostnaderna. IT:s närhet till kärnverksamheten bestämmer vilka delar som är mål för outsourcing. Då företag väljer att outsourca minskas kapitalbindningen och flexibiliteten ökar, vilket medför att företag kan hantera konjunkturcyklar på ett effektivare sätt. Effekterna har ofta blivit som företagens förstudie identifierat. Ökad tillgång till resurser och kompetens, minskade kostnader och ökad kontroll har blivit de mest identifierbara effekterna. / Uppsatsnivå: D

Trots att en misslyckad implementering av ett affärssystem kan få allvarliga konsekvenser för verksamheten såväl ekonomiskt som organisatoriskt, har affärssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten väljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har därför fokuserat på att identifiera kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem. Men trots denna kännedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade därför till att bidra med kunskap gällande vad som är kritiskt vid implementering av affärssystem. För att uppnå studiens syfte krävdes kunskap dels om vilka faktorer som är kritiska vid implementering av affärssystem, men även vad som är viktigt att tänka på gällande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrån en kvalitativ forskningsstrategi där insamling av empiri genomfördes med hjälp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lång erfarenhet gällande implementering av affärssystem. Empirin analyserades sedan med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Analysarbetet innefattades även av en teoretisk triangulering i form av att teori användes som en ytterligare datakälla. Även en teoretisk och komparativ genomfördes. Studien resulterade i ett antal kritiska faktorer vid implementering av affärssystem samt hur dessa faktorer hanteras. Den övergripande slutsatsen var att det kritiska vid implementering av affärssystem är att inse att implementeringen är ett verksamhetsprojekt snarare än ett IT-projekt. / Program: Dataekonomutbildningen

Företag runt om i världen implementerar affärssystem för att affärssystem kan underlätta integrering av affärsprocesser och hanteringen av information inom en organisation. För att lyckas med en affärssystemimplementation finns ett antal framgångsfaktorer som företag måste beakta. Framgångsfaktorer är egenskaper och aktiviteter som påverkar en affärssystemimplementation. Framgångsfaktorer har tidigare studerats på stora företag samt små och medelstora företag (SME). Framgångsfaktorer har inte studerats på småföretag. Därför fokuserar denna studie på att identifiera framgångsfaktorer vid en affärssystemimplementation i småföretag. Med hjälp av en kvalitativ forskningsansats har tre småföretag studerats för att identifiera framgångsfaktorer vid en affärsystemimplementation. Studien visar att ledningen har en stor roll under affärssystemimplementationer. De framgångsfaktorer som identifierats för småföretag i studien är: Ledningens ger sitt stöd och inkluderar de anställda, ledningen som projektledare, ledningen ansvarar för sammansättningen av en projektgrupp, ledningen ansvarar för att tillsätta resurser, informell kommunikation, avsätta tid till utbildning, konsultens stöd och deltagande i projektgruppen. / Companies around the world implement Enterprise Resource Planning Systems to facilitate integration of business processes and management of information within an organization. To succeed in an ERP-implementation, there are a number of success factors that companies must consider. Success factors are characteristics and activities that affect an ERP-implementation. Success factors have previously been studied in large companies and SMEs. The importance of success factors has not been studied in small businesses. Therefore, this study focuses on investigating success factors during an ERP-implementation in small businesses. With the aid of a qualitative research effort, three small companies have been studied to identify success factors in small business during an ERP-implementation. The study shows that management has a major role in business system implementations. The success factors identified for small businesses in the study are: The management gives its support and includes the employees, the management as project manager, the management is responsible for the composition of a project group, the management is responsible for appointing resources, informal communication, allocate time for training, the consultant's support and participation in the project group.

Tidigare studier inom införanden av affärssystem har visat att en stor del av införanden misslyckas, i vissa fall har det handlat om fler än hälften av alla affärsystemsinföranden. Forskningen har visat att affärssystemsinförandeprojekt anses vara särskilt komplexa och utsatta för stora risker i och med en relativt lång införandecykel. Majoriteten av de tidigare utförda studierna inom området har varit på en generell nivå och endast ett begränsat antal empiriska studier över användarperspektiv vid affärssystemsinförande existerar. En bättre förståelse för användarperspektivet skulle kunna bidra till fler lyckande affärssystemsinföranden och således behöver flera studier inom ämnet utföras.   Denna studie undersöker kritiska framgångsfaktorer ur ett användarperspektiv vid införande av affärssystem. Syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som respondenterna anser har haft störst betydelse för införandet. Till grund för undersökningen ligger framgångsfaktorer som har presenterats i tidigare forskning. En analysmodell som presenterar framgångsfaktorer från den tidigare forskningen samt användargrupperna för denna undersökning har utformats.   Studien har genomförts med en kvantitativ metod i form av enkätundersökning via Internet (frågeformulär) där fyra användargrupper har tillfrågats och medverkat i. Samtliga användargrupper består av kommunanställda ekonomer som använder ett affärssystem vilket nyligen har införts.                                                                                                                                Slutsatser från denna studie är att faktorerna Utbildning och träning, Projektstöd samt Projektledning har haft störst betydelse för användarna. Jämfört med tidigare forskning har resultaten från denna studie skiljt sig markant för vissa framgångsfaktorer, medan det för andra framgångsfaktorer föreligger en hög grad av överensstämmelse med den tidigare forskningen.

<p>Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan coacher och klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplägg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen. LKP kan rekommenderas till människor som vill ha till stånd en inre eller yttre förändring, är öppna för nya perspektiv samt är villiga att investera tid i att arbeta med sig själv.</p>

<p>Att införskaffa ett nytt affärssystem är en stor investering för en organisation. Den höga komplexiteten av ett affärssystemprojekt samt de kostnader, både tidsmässiga och monetära, associerade med projektet gör att många företag undviker att påbörja ett affärssystemprojekt. För att underlätta för organisationer som vill införa ett nytt affärssystem finns det konsulter som kan hjälpa till under affärssystemsprojektets alla faser. Denna uppsats fokuserar på upphandlingsfasen och de framgångsfaktorer som bör beaktas under upphandlingsfasen av ett affärssystem. Uppsatsen tar hjälp av upphandlingskonsulten Medius AB för att identifiera och utvärdera framgångsfaktorer under upphandlingsfasen. Intervjuer utföres även med kunder till Medius AB för att få deras syn på upphandlingsfasen och viktiga framgångsfaktorer däri. Förutom framgångsfaktorer under upphandlingsfasen undersöker uppsatsen även motiven till att företag väljer att införskaffa affärssystem, de effekter som kunder till Medius AB förväntar sig av det nya affärssystemet. Studien visar att det finns framgångsfaktorer som kan sägas vara extra viktiga under just upphandlingsfasen och som bör beaktas för att affärssystemsprojektet ska lyckas. Dessutom visar studien att mätbara effekter av affärssystem såsom till exempel minskade produktionskostnader inte är orsaken till varför de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem. Det är istället omätbara effekter såsom ökad flexibilitet inom företaget och en ökad kundnöjdhet till produkt och service som är anledningar till att de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem.</p>