No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga en gymnasieskolas kultur. Denna kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma en ny F – 12 skola (förskoleklass – gymnasiet) med en helhetssyn på elevers lärande. Att bygga en ny skola har väckt många reaktioner bland kommunens invånare, där ibland också lärare.</p><p>Som undersökningsmetod har två olika samtalsmodeller använts, det lärande samtalet samt kvalitativa intervjuer. Större delen av gymnasiets lärare ingår i någon av de genomförda undersökningarna. Resultatet som framkommer visar att skolans lärare upplever att de inte fått vara delaktiga i kommunens skolförbättringsarbete, vilket lett till att en stor del av dem nu är negativa till det planerade skolbygget. Däremot uttrycker de ett behov av att det arbetas fram en gemensam pedagogisk kunskapssyn på gymnasiet.</p><p>Undersökningen avslutas med en diskussion där förbättringsstrategier, med syfte att skapa goda förutsättningar för kommunens inre skolförbättringsarbete, föreslås.</p> / <p>The aim of this study is to survey the school culture of an upper secondary school. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. Building a new school has aroused many reactions from the inhabitants of the municipality, including the teachers.</p><p>As survey method two different kinds of conversations have been used, “learning dialogue” and interviews. A major part of the teachers are included in the researches. The results from these researches shows that teachers do not experience that they are involved in any part of this school improvement process. The outcome of this is that a major part of the teachers in the upper secondary school are sceptic to “the new school- project”, but they do express a need for a common pedagogical view among the teachers.</p><p>This survey ends with a discussion where strategies for school improvement are suggested, with the intention to create a good environment for cultural development.</p>

No description available.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga en gymnasieskolas kultur. Denna kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma en ny F – 12 skola (förskoleklass – gymnasiet) med en helhetssyn på elevers lärande. Att bygga en ny skola har väckt många reaktioner bland kommunens invånare, där ibland också lärare. Som undersökningsmetod har två olika samtalsmodeller använts, det lärande samtalet samt kvalitativa intervjuer. Större delen av gymnasiets lärare ingår i någon av de genomförda undersökningarna. Resultatet som framkommer visar att skolans lärare upplever att de inte fått vara delaktiga i kommunens skolförbättringsarbete, vilket lett till att en stor del av dem nu är negativa till det planerade skolbygget. Däremot uttrycker de ett behov av att det arbetas fram en gemensam pedagogisk kunskapssyn på gymnasiet. Undersökningen avslutas med en diskussion där förbättringsstrategier, med syfte att skapa goda förutsättningar för kommunens inre skolförbättringsarbete, föreslås. / The aim of this study is to survey the school culture of an upper secondary school. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. Building a new school has aroused many reactions from the inhabitants of the municipality, including the teachers. As survey method two different kinds of conversations have been used, “learning dialogue” and interviews. A major part of the teachers are included in the researches. The results from these researches shows that teachers do not experience that they are involved in any part of this school improvement process. The outcome of this is that a major part of the teachers in the upper secondary school are sceptic to “the new school- project”, but they do express a need for a common pedagogical view among the teachers. This survey ends with a discussion where strategies for school improvement are suggested, with the intention to create a good environment for cultural development.

Titel Ledarskapet en framgångsfaktor för franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen. Nivå Examensarbete i företagsekonomi Författare Lovisa LundgrenOla Jansson Sjölund Handledare Per-Arne Wikström Syfte Vårt syfte är att förstå, beskriva och lyfta fram ledarskapets roll och påverkan för att bli en framgångsrik franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen Metod Vi har genomfört intervjuer av tre framgångsrika franchisetagare. Det insamlade materialet som vi sammanställt har lett till ett kvalitativt material. Materialet har vi granskat för att kunna urskilja likheter och även olikheter mellan deras arbetssätt som ledare för att uppnå framgång. Resultat och slutsats Våra slutsatser visar främst att ledarskapet påverkar framgången hos franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen. Viktiga faktorer att beröra för att uppnå framgång är gruppdynamik, struktur i arbetet, demokratiskt ledarskap, hårt arbete och uppmuntran. Förslag till fortsatt forskning Vi ser att en utveckling av vår studie och mer tyngd hade kunnat uppnås om vi även hade studerat franchisetagare med låg lönsamhet och hur deras ledarskap skiljer sig ifrån de med hög lönsamhet. Vi ansåg oss inte ha tillräckligt med tid för detta, vi kan också se en känslighet att kontakta och intervjua franchisetagare med låg lönsamhet, att de skulle uppfattas som kränkande. Men vi ser att det hade kunnat leda till ännu tydligare resultat då skillnaderna kanske blivit mer påtagliga och med fler framträdande faktorer både för ett lyckat respektive icke lyckat ledarskap. Uppsatsens bidrag Vi ser vår studie som ett hjälpmedel för fastighetsmäklarstudenter och fastighetsmäklare som går i tankar om att bli franchisetagare. Nyckelord Fastighetsmäklare, franchisetagare, ledarskap, gruppdynamik, framgångsfaktorer.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Lärarna menade här att en ständig dialog med eleverna gör att läraren vet var respektive elev befinner sig i sitt lärande vilket underlättar för denne att hjälpa eleven vidare. Goda relationer till eleverna har också, enligt lärarna, en positiv effekt på klassrumsmiljön då eleverna blir mer motiverade att göra de uppgifter som läraren lägger fram då de, med bakgrund av den goda relationen, vill göra läraren nöjd.

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger’s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment’s knowledge of the individual’s impairment in relation to Asperger’s syndrome. The highlighted factors were discussed in relation to the regular labour market for a person with Aspergers syndrome after secondary upper school at the levels of micro-, meso- and macrosystem. / Syftet med detta arbete var att beskriva hinder och framgångsfaktorer i övergången mellan gymnasiet och arbetslivet för en person med Aspergers syndrom. I vårt arbete använde vi oss av systemteori och gjorde kvalitativa intervjuer med personer ur organisationer och instanser som arbetar kring en person med Aspergers syndrom. Vi fann att de hinder eller framgångsfaktorer intervjupersonerna identifierade som viktiga var samma saker beroende på omgivningens anpassningsförmåga Återkommande faktorer de la vikt vid var den stora arbetslösheten i Sverige idag och att det var viktigt att individen med diagnosen samt dess omgivning hade kunskap om individuella problem kopplade till diagnosen. Vi diskuterade detta i relation till att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden för en person med Aspergers syndrom efter gymnasiet på mikro- meso- och makronivå.

Background: A trend of constructing new stadiums has emerged in Sweden during the 2000s. Since the turn of the century more than 50 stadiums has been constructed and currently further stadiums are being developed. Several cities invest in a new stadium, with the purpose of creating value for the society and for marketing the city. The investment creates benefits, but the effects are usually hard to measure. However, the annual economical result of a stadium that has been in operation during a time period is clear, which has led to extensive discussions about the economic losses that usually occurs. Problem: The problem of constructing new stadiums is the investment cost, which is expensive and often financed by the taxpayers. The construction cost is high, but another problem is the operating cost that often exceeds the economic calculations. Critics argue that the investments of stadiums are a waste of the taxpayers’ money that could have been used for other public service, for example health care, education and elderly care. Question formulation: The purpose of this master thesis is to analyze the economic profitability for six stadiums in Sweden, for finding common success factors and factors that affects the stadiums economy negative. The intention is to analyze why some stadiums has performed better economical results than others. Method: To investigate the profitability of stadiums a literature study has been performed to describe previous research regarding market conditions, budgeting and overrun costs, ownership and financing options and the stadium’s profitability. Subsequently, a case study has been carried out, including Friends Arena, Gamla Ullevi, Sparbanken Skåne Arena, Saab Arena, Sparbanken Lidköping Arena and Göransson Arena. These stadiums have been selected based on geographical aspects, as they are located in larger cities, medium cities and small cities. Result and conclusion: According to this analysis Saab Arena and Sparbanken Lidköping Arena have reached the most profitable results. The paper concludes three success factors; a stadium should be constructed in an area with low competition regarding events. A project requires careful planning with unbiased and realistic assumptions of the economic calculations. The result gets better with funding from private companies and with sponsors for name rights. Finally, this study indicates that good economical results can be achieved, however it requires responsible decision makers who has great knowledge in the area of constructing stadiums. / Bakgrund: Under 2000-talet har en trend uppstått i Sverige angående arenainvesteringar. Sedan sekelskiftet har fler än 50 arenor konstruerats och för närvarande pågår ytterligare arenaprojekt som både är i planerings- och konstruktionsfasen. Många städer beslutar att investera i en ny arena för att skapa mervärde för samhället och för att marknadsföra staden. Arenor skapar därmed flera fördelar, men effekterna är vanligtvis svåra att mäta. De årliga ekonomiska resultaten för arenor som har varit i drift under en tidsperiod är däremot tydliga, vilket har lett till kritik och omfattande debatter om arenornas ekonomiska förluster. Problematik: Problemet med att upprätta nya arenor är att det är dyra investeringar som många gånger finansieras med skattemedel. Det är inte bara konstruktionskostnaden som anses hög, utan även driftkostnaderna brukar överstiga de ekonomiska kalkylerna. Kritiker menar att arenainvesteringar är ett slöseri med skattmedel som istället kan användas inom annan offentlig verksamhet såsom vård, skola och äldreomsorg. Frågeställning: Syftet med denna masteruppsats är att analysera den ekonomiska lönsamheten för sex utvalda arenor i Sverige, för att finna gemensamma framgångsfaktorer samt faktorer som påverkar arenornas ekonomi negativt. Avsikten är att analysera varför en del arenor når bättre ekonomiska resultat än andra. Metod: För att undersöka arenors lönsamhet har en litteraturstudie genomförts för att beskriva tidigare forskning inom områdena marknadsförutsättningar, budgetering och överskridande kostnader, ägande och finansieringsalternativ samt arenans lönsamhet. Därefter har en fallstudie genomförts som inkluderar Friends Arena, Gamla Ullevi, Sparbanken Skåne Arena, Saab Arena, Sparbanken Lidköping Arena och Göransson Arena. Dessa arenor valdes på grund av geografiska aspekter då de är belägna i storstäder, mellanstora städer och mindre städer. Resultat och slutsats: Enligt denna analys har Saab Arena och Sparbanken Lidköping Arena nått de mest lönsamma resultaten. Slutsatsen med denna studie är tre framgångsfaktorer; En arena ska konstrueras i ett område med låg konkurrens om evenemang. Det krävs en noggrann planering med opartiska och realistiska ekonomiska kalkyler. Bättre ekonomiskt resultat nås genom finansiering från privata bolag och sponsorer för namnrättigheter. Slutligen visar denna studie på att goda ekonomiska resultat kan uppnås, men det kräver ansvarsfulla beslutsfattare med stor kunskap inom området.

Lean är idag populärt att införa bland företag och organisationer i syfte att minska slöserier och effektivisera verksamhetsprocesser. Däremot visar litteraturen att uppemot 90 procent av Leansatsningar misslyckas. Organisationer fokuserar ofta på specifika metoder och verktyg, men misslyckas med att betrakta Lean utifrån ett bredare perspektiv. Ett företag som har försökt satsa på Lean men inte uppnått önskade resultat, är LKAB. Företaget vill nu genomföra ett till försök att implementera Lean som ska genomsyra en av företagets divisioner, LKAB Specialprodukter. Syftet med examensarbetet är därför att undersöka vilka framgångsfaktorer och barriärer som finns vid implementering av Lean vid LKAB:s division Specialprodukter. Divisionen består av fem dotterbolag: LKAB Mekaniska, LKAB Wassara, LKAB Berg &amp; Betong, LKAB Minerals och LKAB Kimit. Ett av dotterbolagen, LKAB Mekaniska, har självständigt redan initierat arbetet med Lean. En kvalitativ ansats antogs där totalt femton intervjuer genomfördes med chefer från samtliga dotterbolag och ett urval från divisionsledningen. Svaren från respondenterna analyserades och jämfördes med befintlig litteratur om framgångsfaktorer och barriärer för implementering av Lean. Slutsatserna från examensarbetet är att varken divisionsledningen eller cheferna vid dotterbolagen har en enad bild om vad Lean är. Samtliga anser dock att Lean kan gynna dem i olika grad. Det saknas idag direktiv och en målbild från divisionsledningen om vad Lean innebär för divisionen Specialprodukter. Det medför att dotterbolagen som arbetar med Lean, gör det på egen vilja. Förutsättningarna för att implementera Lean vid dotterbolagen skiljer sig dessutom. LKAB Minerals och LKAB Berg &amp; Betong har geografiskt spridd verksamhet med mycket variation i deras produktion vilket försvårar implementeringen av Lean. Examensarbetet resulterade i ett antal rekommendationer kopplade till framgångsfaktorer och barriärer som divisionen bör beakta vid en implementering av Lean. Vid en implementering av Lean måste divisionsledning och chefer vara engagerade för att få satsningen att bestå. Leanarbetet bör följas upp av divisionsledningen eftersom det skapar engagemang hos cheferna vid dotterbolagen. För att främja en förbättringskultur bör chefer och divisionsledning visa på resultat av det nya arbetssättet för medarbetarna. En gemensam bild av Lean med tydliga mål bör etableras genom hela divisionen; alla måste förstå vad Lean innebär för LKAB Specialprodukter. Lean ska även integreras i det dagliga arbetet och inte ses som ett sidoprojekt. Användandet av metoder och verktyg främjar implementeringen, men de ansvariga måste beakta helhetsbilden och förstå det bakomliggande syftet. Satsningen kan mötas av motstånd från medarbetarna. Chefer och divisionsledningen måste då försöka förstå medarbetarnas åsikter och visa på resultaten av arbetet. Studien fann även att cheferna vid dotterbolagen värderade förändringsviljan lägre än divisionsledningen, vilket framtida studier uppmanas att undersöka vidare. / Lean is today popular amongst companies and organizations with the purpose to reduce waste and make processes more efficient. However, the literature shows that up to 90 percent of the Lean implementation efforts fail. Organizations often focus on specific Lean methodologies and tools but fail to view Lean from a broader perspective. One company that has tried to implement Lean, but with limited success in achieving desired results, is LKAB. The company now wants to make another attempt to implement Lean throughout one of its divisions, LKAB Special Products. Therefore, the purpose of this thesis is to study success factors and barriers for Lean implementation at the Special Products division. The division consists of five subsidiaries; LKAB Mekaniska, LKAB Wassara, LKAB Berg &amp; Betong, LKAB Minerals and LKAB Kimit. One of the subsidiaries, LKAB Mekaniska, has already begun implementing Lean independently. The study used a qualitative approach through fifteen interviews in total, with respondents from lower management at every subsidiary and a selection from the upper management at the division. The answers from the respondents were analyzed and compared with success factors and barriers found in the literature. The conclusions from the thesis are that neither the upper nor the lower management levels of the division have a common view of Lean, but all agree that Lean could be beneficial for them to various degrees. The upper management has not established clear directives and goals regarding what Lean actually means for the Special Products division. This implies that the subsidiaries that are currently in the process of implementing Lean, are implementing it on their own account. The prerequisites for Lean implementation also differ between subsidiaries. LKAB Berg &amp; Betong and LKAB Minerals are affected by factors such as geographical dispersion and high variability in production. This thesis resulted in recommendations on how the division should consider critical success factors and barriers to increase the probability for successful implementation of Lean. During an implementation of Lean, the upper and lower management must be dedicated to make the effort last. The process of implementing Lean should be followed up by the upper management since it would create commitment for the lower management. To promote a culture of improvement, the upper and lower management should highlight the results from the new ways of working to the employees. A unified view of Lean with distinct goals must be established throughout the division; everyone must understand the purpose of Lean within LKAB Special Products. Lean should be integrated into the daily work processes and not be considered a sideproject. The use of methodologies and tools promotes Lean implementation, but the responsible managers should consider a holistic view when using these and they must understand the underlying purpose of them. A Lean implementation effort may encounter resistance to change from the employees. In this case, the upper and lower management should try to understand the employees’ opinions and highlight the results of Lean. The thesis also found that the lower management seems to assess the willingness of organizational change lower than the upper management, which is of interest to study further.