Titel: Borta bra men hemma bäst? - kritiska framgångsfaktorer vid återförandet av en tidigare outsourcad aktivitet Författare: Gustav Forss och Simon Skott Handledare: Jörgen Dahlgren Bakgrund: Outsourcing har sen början av 1990-talet varit trendigt. Ett genomförande av outsourcing kan leda till avsevärda positiva effekter, det finns dock studier som tyder på att många företag har negativa erfarenheter av fenomenet, varpå backsourcing vuxit fram. Negativa erfarenheter av outsourcing samt att marknaden för densamma fortsätter att växa, borde innebära att vi i framtiden kommer se fler fall av backsourcing och dess roll som en alltmer etablerad strategi. Tidigare studier har endast fokuserat på motiven till backsourcing och vi vill därför bredda den akademiska förståelsen i ämnet. Syfte: Att identifiera de kritiska framgångsfaktorer som ligger till grund för lyckad backsourcing. Vidare vill författarna också öka förståelsen av fenomenet backsourcing. Definitioner: Outsourcing - överlåtande av en tidigare internt utförd aktivitet till en tredje part. Backsourcing - återförande av en tidigare outsourcade aktivitet, till egen regi. Insourcing - införande av en aktivitet som tidigare utförts av en underleverantör. Resultat: Genom studien har författarna urskilt ett mönster i hur och varför företag genomför backsourcing. Vidare har en modell över backsourcingprocessen skapats som kan hjälpa företag i återförandet av en aktivitet. Författarna har också identifierat fyra kritiska framgångsfaktorer som är specifika vid backsourcing. Sökord: Backsourcing, Outsourcing, Insourcing, Kritiska framgångsfaktorer, Backsourcingprocessen

Denna uppsats behandlar projektutvärderingssystem med avseende på att beskriva systemet och utforska teoretiska dimensioner i systemet som kan bidra till projektkompetens. Som referenser har Jerkedals definitioner av formativ/summativ utvärdering, Söderlunds modell för projektkompetens, CSF (Critical success factors) för projekt och PERT (Project evaluation and review technique) använts. Studiens forskningsfrågor besvarades genom en fallstudie på Projektledarbyrån AB i Falun. Data till undersökningen samlades in via kvalitiva intervjuer med tre respondenter samt granskning av slutrapporter och företagets kvalitetssystemsdokument.  Resultatet av undersökningen har genererat en bild av fallföretagets nuvarande utvärderingssystem och en teoretisk klassificering av dess beståndsdelar. Vid klassificeringen upptäcktes en avvikande del i systemet. Vidare resulterade undersökningen i att studiens teoretiska dimensioner identifierades i utvärderingssystemet och hur dessa bidrar till projektkompetens.

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a. att struktur, rutiner, varierande arbetsuppgifter och relationsbyggande som skapar förtroende och trygghet, av dessa lärare, anses vara viktiga delar i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. I diskussionen kopplas resultaten av föreliggande studie till forskningen i området och i konklusionen ifrågasätter jag studiens resultat med anknytning till den forskning som finns.

<p>Det moderna samhället styr mot ökad konkurrens, globalisering och en högre affärskomplexitet. Detta medför att behovet av snabb tillgång till önskvärd information bland verksamheter ständigt ökar. För att mätta denna typ av behov använder sig fler och fler verksamheter av datalager. Att utveckla och hantera ett datalager är dock inte problemfria processer.</p><p>I detta arbete kommer framgångsfaktorer för hela datalagrets livscykel att studeras. Först genomförs en litteraturstudie där framgångsfaktorer för datalager tas fram. Vidare kategoriseras dessa utifrån ämnesområden och kopplas sedan till de olika spåren för datalagrets livscykel. Därefter görs en undersökning hur pass betydelsefulla de olika framgångsfaktorerna anses vara. Avslutningsvis presenteras en rangordning av de olika framgångsfaktorerna för de olika spåren. Att kategorisera och rangordna framgångsfaktorer bidrar till att verksamheter lättare kan studera vilka framgångsfaktorer som är betydelsefulla och var de hör hemma.</p><p>Resultatet visar dels på att hänsyn måste tas till flera olika framgångsfaktorer i de olika spåren samt att det finns interaktion mellan framgångsfaktorerna.</p><p>Nyckelord: Datalager, Framgångsfaktorer, Kategorisering och Rangordning</p>

<p>I takt med den teknologiska utveckling och globalisering som framskridit de senaste åren, har det blivit allt viktigare att kunna fatta rätt beslut utifrån data som finns till-gänglig. För att kunna fatta rätt beslut är det betydelsefullt att data är i rätt form och erhålls i rätt tid. Som stöd för detta kan beslutstödssystem användas, vilken möjliggör att användare kan utföra analyser.</p><p>Att införa ett datalager är en tidskrävande och kostsam process. Enligt Butler och Sammon (2000) är det endast 50 % av datalagerprojekten som blir framgångsrika. Forskare har identifierat ett antal faktorer som bör tas i akt för att undvika misslycka-de projekt.</p><p>Detta examensarbete syftar till att göra en sammanställning av de framgångsfaktorer som forskare identifierat. Undersökningen genomfördes genom insamling av material som presenterar framgångsfaktorer. Denna undersökning resulterade i ett antal fakto-rer som bidrar till framgång för ett datalagerprojekt. Studien kan stödja verksamheter i införandet av datalager.</p>

<p>Den snabba utvecklingen de senaste åren inom informationstekniken har ändrat organisationers arbetssätt. Målet med e-handelsinförande för en organisation är ofta att bibehålla eller öka sin konkurrenskraft. För organisationer som bedriver e-handel är det viktigt att förstå hur kritiska framgångsfaktorer skall identifieras och hur dessa framgångsfaktorer i sin tur påverkar implementationsprocessen.</p><p>Det finns ett behov av undersökningar som studerar hur organisationer hanterar problem med e-handelsinförande och vilka kritiska framgångsfaktorer som är förknippande med framgångsrikt e-handelsinförande. Syftet med denna undersökning är att utifrån företag verksamma i Sverige jämföra ett antal kritiska framgångsfaktorer vilka anses vara viktiga för företag vid e-handelsinförande. Enkätundersökning användes vid insamling av material kring de identifierade kritiska framgångsfaktorerna vilka framkom under den inledande litteraturstudien.</p><p>Resultatet blev en sammanställning över kritiska framgångsfaktorer som visar att företag verksamma i Sverige anser att stabilitet i systemet är mest nödvändig och att utvärdering av e-handel är minst nödvändig vid e-handelsinförande.</p>

Our main purpose with this paper was to figure out what makes a magazine successful. We wanted to analyze and examine factors of success for magazines, with a focus on music magazines, from a marketing perspective. Also, we wanted to see specific factors of success for the music magazine Groove. To do this, we interviewed seven people from different areas within the business with different kinds of expertise. We interviewed two people from Groove Magazine, two people from other music magazines and in addition to this, two people from a grand publishing company and also one person from a soccer magazine. All of the interviews were made with a qualitative character and our purpose was to get the business point of view, rather than the readers. In our conclusions we could see four major factors of success for all magazines, including music magazines and Groove. The first one was the passion and devotion that the people behind a magazine must have. Also, the quality of the magazines’ design, layout and content is of high importance. The Internet has become another important factor because of the on-going globalization we live in today. The last major factor is the fact that a magazine must create some kind of common ground for their readers to be able to interact within, and also have a connection with them themselves.

No description available.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lång tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nå tillväxt inom organisationer och för att få medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnå ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillväxt.Forskningsfråga: För denna uppsats lyder forskningsfrågan som följande:Hur ser ledare på ledarskapets påverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgångsfaktorer som är krävs för ett bra ledarskap. Ambitionerna är att genom empiri och intervjuer få fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgång.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer har skett med tre stycken framgångsrika ledare från olika branscher samt med olika bakgrund.Resultat, slutsatser: Med syftet till grund har jag kartlagt olika framgångsfaktorer i ett gott ledarskap. Dessa är tydlighet, kommunikation, tillit, motivation och delaktighet och de utgör grundstenarna för ett lyckat ledarskap gentemot medarbetare och organisation. Framgångsfaktorerna är sammankopplade och ligger till grund för varandra.

Syftet med denna studie är att belysa samhällskunskapslärares uppfattningar om andraspråkselevers framgång i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Studien kartlägger vilka faktorer som är avgörande för framgång och hinder för framgång, samt vilka insatser som skolor gör för att hjälpa andraspråkselever att bli framgångsrika i samhällskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare på tre gymnasieskolor. De faktorer som påvisade både framgång och hinder var motivation och språkbehärskning. Lärarna menade att motivation var en nödvändig ingrediens för att överkomma många av de hinder som kunde förekomma. Språket delades i sin tur in i två kategorier ämnesrelaterat språk och vardagligt språk där lärarna lyfte fram det ämnesrelaterade språket som mer avgörande. Skolors insatser i form av IKT-hjälpmedel och tillgång till specialpedagoger finns men är inte specifikt riktade till ämnet samhällskunskap.