Magnusson, Eva och Stenflo, Anna (2021), Språkutvecklande och differentierad undervisning – ett stöd för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Tidigare forskning visar att det i skolan finns ett behov av ökad kunskap kring hur undervisningen och stödet planeras för elever med språkstörning. Vidare visar forskning att tidiga och anpassade åtgärder är nödvändiga för att elever med språkstörning ska ges förutsättningar för att lyckas. Vår förhoppning är att resultatet i föreliggande studie kan bidra till en ökad kunskap och förståelse för elever med språkstörning. Syftet med studien är att beskriva några pedagogers erfarenheter av språkutvecklande arbetssätt i grundskolan, som bidrar till språkutveckling hos elever med språkstörning. Vidare är syftet är att ta reda på pedagogers erfarenheter av framgångsfaktorer och utmaningar för att stödja språkutvecklingen för elever med språkstörning i en differentierad undervisning. Studien utgår från Vygotskijs (1934/2018) sociokulturella teori där lärande och språkutveckling sker i samspel. I den proximala utvecklingszonen har eleven möjlighet att utveckla sitt språk med stöd av sin omgivning så kallat scaffolding. Studien grundas i semistrukturerade intervjuer och har en kvalitativ ingång med en fenomenologisk metodansats. En intervjuguide användes vid intervjuerna som spelades in, lyssnades igenom och transkriberades. Vid bearbetning och analys av materialet användes innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2017). Resultatet indikerar att pedagogerna är väldigt samstämmiga. Vissa skillnader i utsagorna framkommer dock som är relaterat till det stadium pedagogerna tjänstgör på. Två huvudteman identifierades: Scaffolding och Utmaningar utifrån elevens, lärarens och gruppens perspektiv. Scaffolding fick underrubrikerna Tillgänglig lärmiljö och visuellt stöd samt Tydliggörande pedagogik i undervisningen. Språkutvecklande arbetssätt möjliggör att eleven kan arbeta utifrån sina egna förutsättningar men även samarbeta. Exempel på arbetssätt är genrepedagogik, åldersanpassade läsförståelsestrategier och arbete med ordförrådsutveckling. Framgångsfaktorer finns på både organisations-, grupp- och individnivå i skolan. Tidiga insatser, samsyn och en gemensam kunskapsbas är avgörande för att ge alla elever möjlighet att delta på lika villkor och få stöd i kunskapsutvecklingen. Stödet bör byggas in på samtliga nivåer så att undervisningen görs tillgänglig för alla. En differentierad undervisning, där anpassningar och stödstrukturer byggs in på gruppnivå är gynnsam. Samtliga respondenter anser att det för elever med språkstörning är en utmaning att nå måluppfyllelse. Ytterligare utmaningar kan vara tidsbrist för både elev och lärare samt högre språkliga krav med stigande ålder.  Vår studie visar att det finns olika metoder att stödja elever med språkstörning. Specialläraren behöver en bred repertoar för att möta elevens specifika behov samt att kunna stödja lärare kring arbetssätt. Huvudfokus är förhållningssättet gentemot eleven utifrån det relationella perspektivet. I speciallärarrollen är det väsentligt att stödja, handleda kring och uppmuntra tillgänglig lärmiljö, visuellt stöd, språkutvecklande arbetssätt och andra framgångsrika arbetsmetoder i skolan.

Syftet med denna uppsats var att få en förståelse för vilka framgångsfaktorer lärare upplever leder till en mer gynnsam läsförståelseundervisning i årskurs 4. Metoden vi valde att använda oss av var enkäter utskickade till svenska lärare. Vi fick 18 enkätsvar tillbaka. Vi baserar uppsatsen på tidigare forskning och teorier kring undervisning och läsförståelse. Resultatet av vår enkätundersökning visade att lärare anser att variation i form av läromedel, lektionsupplägg och frågor i läsförståelseundervisningen är väsentliga delar. Framgångsfaktorer som beskrevs av lärarna i enkätsvaren var att arbeta gemensamt med texter och modellera för eleverna hur de ska använda lässtrategier samt använda strategier för läsförståelse även i andra ämnen än enbart svenskämnet.

Projektframgång är ett välstuderat forskningsområde inom projektledning men trots det råder ingen konsensus om vad som gör projekt framgångsrika. Offentliga projekt har andra förutsättningar än projekt i privat sektor, exempelvis påverkan av politiska processer och samverkan med ett stort antal aktörer. Projekt behöver därför studeras i sin kontext. Projektframgång inom offentlig sektor och specifikt folkhälsoprojekt är ett tämligen outforskat forskningsområde. Syftet med denna studie är att undersöka projektledares syn på framgångsfaktorer i folkhälsoprojekt i offentlig sektor genom att ta reda på vilka förutsättningar de anser krävs för att ett projekt ska bli framgångsrikt. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio projektledare som har erfarenhet av att driva folkhälsoprojekt i offentlig sektor. Materialet har därefter kodats och analyserats genom tematisk analys. Studiens resultat utmynnar i två huvudteman: ”Konsten att föra dialog” och ”Den hårda verkligheten”. ”Konsten att föra dialog” handlar om hur den dialog som projektledaren för med politik och ledning, samverkansaktörer och målgruppen utgör en stor del av projektarbetet men kan spara tid i längden och stärker projektets resultat. ”Den hårda verkligheten” handlar om hur dialogen behöver kompletteras med planeringsfaktorer såsom tillräckliga resurser, tydliga mål och en plan för implementering för att projektet ska kunna realiseras och arbetet vidmakthållas. Studiens slutsatser tyder på att en god förståelse för politik och förvaltning, ett nära samarbete med målgruppen samt mer systematiserade utvärderingsprocesser skulle kunna underlätta för projektledaren i arbetet att driva folkhälsoprojekt mot framgång och vidmakthållande. / Project success is a well-studied research area within project management, but despite this there is no consensus on what makes projects successful. Public projects have different prerequisites than projects in the private sector, such as the influence of political processes and collaboration with many organizations. Therefore, projects need to be studied in their context. Project success in the public sector and specifically public health projects is a relatively unexplored research area. The purpose of this study is to examine project managers’ views on success factors in public health projects in the public sector by finding out which prerequisites they believe are required for a project to be successful. A qualitative method has been used to answer the study’s questions. Semi-structured interviews were conducted with ten project managers who have experience of running public health projects in the public sector. The material has then been coded and analyzed through thematic analysis. The study results in two major themes: “The art of dialogue” and “The harsh reality”. “The art of dialogue” is about how the dialogue that the project manager conducts with politics and management, collaborators and the target group constitutes a large part of the project work but can save time in the long run and strengthen the project's results. "The harsh reality" is about how the dialogue needs to be supplemented with planning factors such as sufficient resources, clear goals and a plan for implementation in order for the project to be realized and the work maintained. These results indicate that a good understanding of politics and administration, a close collaboration with the target group as well as more systematized evaluation processes could facilitate the project manager in the work towards driving public health projects towards success and maintenance.

Offentlig verksamhet i Sverige har framtida utmaningar med att upprätthålla och leverera välfärdstjänster. Befolkningen ökar men antal personer i arbetsför ålder minskar. Därför behöver offentlig verksamhet effektivisera de tjänster som erbjuds befolkningen. När tjänster och myndighetsutövning utformas finns det positiva aspekter av att använda tjänstedesign i de projekt som handlar om utveckling och innovation. Studien undersöker vilka faktorer som beskrivs bidra till framgång i tjänstedesignprojekt samt vilket värde tjänstedesignprojekt bidrar med. Studien utgår från kvalitativ forskningsmetod. För att kunna svara på forskningsfrågan har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju personer som har erfarenhet av tjänstedesignprojekt inom offentlig verksamhet. Informanternas svar har bearbetats genom tematisk analys. Analysen visar på att användarinvolvering, utifrån användarens perspektiv, bidrar till framgång. Även stöd i olika former, som exempelvis en engagerad styrgrupp med mandat att ta beslut, är faktorer som bidrar till framgång. Kunskap om och förankring av tjänstedesignprojekt, från ledning till medarbetare är också en framgångsfaktor. Likväl att få utrymme att genomföra tjänstedesign i projekt för utveckling och innovation i offentlig verksamhet. Att samskapa med användare, utförare och intressenter skapar ett högre värde för slutanvändare och utförare. I studien framkommer framgångsfaktorer som går att koppla till projekt generellt, men även specifika för tjänstedesignprojekt. Att samskapa med användare, utifrån dennes fokus och perspektiv, har fler dimensioner visar denna studie. För att kunna använda sig av tjänstedesignprojekt fullt ut krävs det ett perspektivbyte i organisationen, att ändra sitt förhållningssätt till att visa tillit för metod och samskapande aktörer.

Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer få kunskap om slöjdlärares upplevda hinder och gynnsamma faktorer i ämnesövergripande samarbeten. Studien ämnar även att undersöka hur elevernas betyg i slöjd påverkas av ett ämnesövergripande arbetssätt. Intervju som metod har valts för att urskilja mönster av gemensamma erfarenheter av ämnesövergripande undervisning hos undervisande slöjdlärare. Mönstren har sedan tolkats in i olika teman som presenteras i studiens resultat. Resultatet visar att de intervjuade slöjdlärarna är relativt överens om vilka hinder och gynnsamma faktorer de upplever i utveckling av ämnesövergripande samarbeten. Resultatet identifierar fyra teman vilka nämns likväl inom kategorin hinder som kategorin gynnsamma faktorer. Denna studie visar dock ingen signifikant skillnad i betygsresultat när ämnesövergripande undervisning förekommer.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogen kan bidra till att främja framgångsfaktorer i övergångsprocessen från förskola till förskoleklass genom att ta del av skolledares och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens roll samt undersöka hur deras uppfattningar förhåller sig till styrdokument och specialpedagogens examensordning.Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Systemteorin handlar om att se helheten av delarna i ett system. Det viktiga i systemteorin är vad som händer här och nu och ta reda på vad som hänger ihop med vad. Skolan ses som ett system som består av olika nivåer och det intressanta är det som sker i gränssnitten. Som specialpedagog på en skola rör man sig i gränssnittet mellan de olika nivåerna, individ, grupp och organisation. Vi har använt en kvalitativ metod i studien för insamlandet av det empiriska materialet. Som kvalitativ metod används halvstrukturerad intervju och gruppintervju av skolledare och pedagoger i förskoleklass från två olika skolor. Studien är genomförd med inspiration från fenomenografi som analysansats.I resultatet framträder sju aspekter av framgångsfaktorer i övergångsprocessen där specialpedagogen kan ha en betydelsefull funktion, vilka är förebyggande, kontinuitet, delaktighet, yttre ramar och villkor, samarbete och samverkan mellan berörda aktörer i övergångsprocessen, relation till vårdnadshavare och dokumentation. Resultatet visar att det krävs en specialpedagog som är delaktig i hela övergångsprocessen och inte bara i överlämnandet av elever i behov av särskilt stöd och som sedan fortsätter finnas med och vara delaktig även efter skolstart. Specialpedagogen kan bidra till att främja framgångsfaktorer i övergångsprocessen genom att fungera som övergångsamordnare.

Denna kandidatuppsats har för avsikt att belysa faktorer bakom sportslig framgång. Till följd av det stora ekonomiska fokus inom idrotten är studiens syfte att istället hitta makroekonomiska faktorer som påverkar sportslig framgång. Till studien valdes de 20 främsta europeiska fotbollslagen ut baserat på deras rankingpoäng mellan åren 2000 - 2016. Rankingpoängen, tillika mått på sportslig framgång har sedan jämförts med fem utvalda landspecifika makroekonomiska faktorer; inflation, BNP-tillväxt, arbetslöshet, politisk stabilitet och befolkningsmängd. Dessa faktorer har också samlats in över tidperioden 2000 - 2016.Studien har använt sig utav en multipel linjär regressionsanalys för att identifiera korrelationer mellan de utvalda faktorerna och sportslig framgång. Statistikprogrammen SPSS, Microsoft Excel och Microsoft Azure Machine Learning Studio har bistått med hjälp för bearbetning och analys av insamlade data. Resultatet påvisar inget starkt linjärt samband mellan de utvalda variablerna och sportslig framgång. Samtidigt redogör resultatet för en förklaringsgrad på 63 % gällande faktorn arbetslöshet. Studien kan inte stoltsera med någon revolutionerande upptäckt. Däremot kan studien bidra med att landspecifika faktorer högst troligt inte korrelerar med idrottslig framgång. Samtidigt kan studien fungera som ett underlag för vidare forskning på ämnet om faktorer bakom sportslig framgång. / This bachelor thesis intends to highlight factors behind sporting success. As a result of the major economic focus in sports, the aim of this study is instead to find macroeconomic factors that affect sporting success. To this study, the top 20 European football teams were selected based on their ranking points between year 2000 and 2016. Ranking points, measurements of sports success, have been compared to five selected country-specific macroeconomicfactors; inflation, GDP growth, unemployment, political stability and population. These factors have also been collected over the period 2000-2016.The study has used a multiple linear regression analysis to identify correlations between the selected factors and sporting success. The statistics software SPSS, Microsoft Excel, and Microsoft Azure Machine Learning Studio have helped to process and analyze collecteddata. The result shows no strong linear relationship between the chosen variables and sporting success. At the same time, the result explains that the coefficient of determination of the factor unemployment is 63%. This study can’t take credits for any revolutionarydiscovery. On the other hand, the study can help by saying which country-specific factors most likely do not correlate with sporting success. At the same time, the study can serve as a basis for further research on the subject; factors behind sporting success.

Sjöberg Malin (2019). Inkluderande undervisning i matematik – En intervjustudie med matematiklärare. Speciallärarprogrammet inriktning matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

No description available.

Denna uppsats handlar om polismyndigheten och socialtjänstens samverkan i samband med ungdomsbrottslighet. Myndigheternas arbete är viktigt eftersom ungdomarna är framtiden och kan få stora samhällsekonomiska kostnader om dessa hamnar på villovägar. Myndigheternas insatser för de unga kan därför vara viktiga investeringar inför framtiden. Uppsatsen syftar därför till att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i myndigheternas samverkan med hjälp av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med informanter som dagligen arbetar med ungdomsbrottslighet. Frågeställningarna är därför vilka framgångsfaktorer som finns i samverkansarbetet mellan myndigheterna. Men också hur samverkan kan organiseras för framgång i arbetet. Även utmaningar och eventuella dilemman som kan uppstå kommer också kort beröras.                       Michael Lipsky har i sin litteratur presenterat och beskrivit gräsrotsbyråkratens arbete och vilka utmaningar denne kan ställas inför. Gräsrotsbyråkrat och andra centrala begrepp har därför beskrivits som teori i uppsatsen där kopplingar gjorts till informanternas upplevelser. Informanterna berättade sammanfattningsvis att samverkansarbetet gynnas av att personal har en form av relation till varandra vilket gör det lättare till att ta kontakt med varandra. Det är också viktigt att det finns kontaktvägar till de aktuella myndigheterna så det kan ske på ett enkelt och effektivt sätt. I vissa delar har personal från de aktuella myndigheterna samlokaliserats vilket innebär att de har en närhet till varandra. Det bidrar till goda relationer och att arbetet kan ske på ett effektivt sätt då de kan berika varandra. I vissa fall kan sekretesslagstiftningen vara en utmaning, medan i andra fall inte är detta eftersom arbetet kan organiseras på att den enskilde lämnat samtycke.