Framgång innebär att lyckas, att uppnå goda resultat. Begreppet har flera betydelser. Det kan handla om att lyckas på ett personligt plan men det kan även handla om att etablera, utveckla och förverkliga ett företags affärsidé. Det kan för ett företag innebära att bli en erkänd aktör inom ett marknadssegment, det kan handla om att maximera företagets vinster och aktieutdelning, det kan handla om optimal kundnöjdhet eller om trivsel på arbetsplatsen. Vad framgång innebär för ett företag beror helt och hållet på vilka värderingar och vilka visioner det specifika företaget har. I dagsläget finns ett stort antal streetwearinriktade företag på den svenska marknaden och i kontrast till den något stagnerade tillväxten i detaljhandeln i helhet kan en positiv försäljningsutveckling ses hos några av dessa. Fallstudien fokuserar på att undersöka hur streetwearföretagen Caliroots, FRCTN, Hollywood, Junkyard och Sneakersnstuff ser på begreppet framgång och hur de uppfattar sig själva som framgångsrika. Målet är att söka svar på vilka nyckelfaktorer som leder till framgång i dessa företag samt vad detta beror på. För att möjliggöra ett resultat har tillvägagångssättet först och främst varit att ta fram en teoretisk referensram som beskriver olika komponenter som kan bidra till ett företags framgång. Därefter har vi genom kvalitativa undersökningar genomfört personliga intervjuer med ägare, grundare och personer i beslutsfattande positioner och därigenom lyckats identifiera vad framgång innebär för de respektive företagen, såväl för den enskilde entreprenören som för företaget i helhet. Genom att ställa relevant teori mot framtaget empiriskt underlag har vi kunnat dra slutsatser att dessa företag besitter stora likheter vad gäller utveckling, marknadsföring och entreprenörsengagemang. I slutsatsen finner vi 7 olika nyckelfaktorer som binder samman företagen Caliroots, Hollywood, Junkyard och Sneakersnstuff. Företaget FRCTN omfattas inte av alla de framtagna faktorerna då de är ett relativt nyetablerat företag där vi snarare diskuterat vilka möjligheter till framgång företaget har i framtiden.Success is about achievement; the ability to reach competitive results. The concept of success has many meanings. It may be achievement on a personal level, but also in establishing, developing and realising a business idea. This includes becoming an acknowledged participant in a specific market segment, maximizing the business’s profit and capital gains, optimizing customer satisfaction or the well-being of employees. The key success factors for a business depend fully on the visions and values that are incorporated by it. There is a range of streetwear companies established on the Swedish retail market today and in contrast to the overall slow growth in the retail industry, some of these companies are currently experiencing a positive development.The main aim of this study is to find the key success factors related to this growth and how the companies achieve them. This will be investigated by looking at the companies’ view on success and the effect of the escalating use of e-commerce. The case study focuses in how streetwear companies define the concept of success and to what extent they consider themselves successful.In line with appropriate theories, we have been able to identify a number of components that may contribute to the success of a company. Based on this, qualitative interviews with owners, founders and employees in decision making positions have made it possible to identify the meaning of success for these companies, as well as for the individuals in them.The results reveal how these companies show similarities in development, marketing and entrepreneurial engagement. This has further provided a classification of seven key success factors that connects Caliroots, Hollywood, Junkyard and Sneakersnstuff. As the company FRCTN is relatively new, we have not been able to identify success factors, but instead analysed the possible future for this company in line with their current strategy. / Program: Butikschefsutbildningen

E-handeln har bara börjat sin resa idag och det är en lång väg att gå för att skapa den optimala nätbutiken. Trots positiv statistik med hög tillväxt är det en tuff bransch att verka i vilket gör att det är få företag som klarar av att stanna kvar på en så hårt konkurrensutsatt marknad. Det känns därför både intressant och relevant att undersöka hur den som erbjuder modekläder på nätet kan agera för att lyckas och bli framgångsrik. Denna studie kommer att besvara problemformuleringen som lyder: Vilka faktorer är av största betydelse för att en nätbutik som erbjuder modekläder ska bli framgångsrik inom e-handel? Hur ser framtiden ut för e-handeln? Syfte: Syftet med denna studie är att granska ett antal faktorer som bidrar till att modeföretag inom e-handel blir framgångsrika på en konkurrensutsatt marknad. Uppsatsen behandlar även hur vi i framtiden kommer att handla modekläder på nätet. Metod: Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med personer som har stor kunskap om e-handel. Den teoretiska referensramen bygger på litteratur med så aktuellt utgivningsår som möjligt då denna bransch fortfarande är i en växande fas med ständig utveckling. Empirin och den teoretiska referensramen har sedan jämförts i en diskussion för att svara på problemformuleringen. Resultat och slutsats: För en framgångsrik e-handel krävs bland annat en stor kundinsikt, bra marknadsföring och väl fungerande logistik. Det gäller att veta vad kunden vill ha och vad kunden använder nätbutiken till för att kunna effektivisera sitt företag. I framtiden väntas e-handeln växa stort och framtidens nätbutiker behöver ge kunden en större valmöjlighet. Både när det kommer till hur man beställer en vara till när och hur den ska levereras. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vårt samhälle. Detta då fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social välfärd i landet. Trots det, möter många nystartade företag idag hinder och svårigheter på vägen till att bli ett väletablerat och framgångsrikt företag. Finansiering upplevs i många fall som det främsta hindret men också avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjänster kan dessa etableringshinder lättare undvikas av nystartade företag – och vi ser här inkubatorns roll. Inkubatorer finns till för att främja nystartade företag och entreprenörer genom att bistå med resurser som dessa saknar. Det är här som inkubatorerna får sin betydelse i uppsatsen. Uppsatsen riktar sig främst till modebranschen och de hinder och problem som existerar där. Då tidigare studier inom området inkubatorer främst påträffats inom IT- och teknikbaserad forskning, upplever författarna att uppsatsens syfte är högst relevant samt aktuellt idag.Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå vad en inkubator har för betydelse för nystartade modeföretag i deras vidare etablering på marknaden och för deras framgång. En undersökningsmodell har modifierats av författarna, baserad på teori och två tidigare modeller som upptäckts inom områdena för entreprenörskap, inkubatorer och framgång. Ett kvalitativt angreppssätt har därefter utformat insamlingen av det empiriska materialet, genom så kallade semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med ansvarig för projektet Rookies samt med modeföretag som vunnit projektet tidigare år (2005-2012). Detta för att kunna uttala oss om likheter och skillnader i åsikter om projektet inför eventuella åtgärder. Författarna har genom detta inte haft för avsikt att kunna generalisera svaren utan snarare att erhålla en djupare förståelse för betydelsen av inkubatorer för nystartade modeföretag. Insamlad data har därefter analyserats av författarna och ställts mot finansiella nyckeltal för framgång i syfte att kunna uttala sig om vad Rookies har haft för betydelse.Resultatet från empirin ger indikationer på att modeföretag upplever stora svårigheter i den tidiga etableringsfasen, vilket också bekräftar behandlad teori och sedan leder till en slutsats om att inkubatorer är viktiga vid stöd och resurser för nya företag. Dock kan man genom uppsatsen inte se ett direkt samband mellan en inkubator och framgång. Författarna menar istället att personlighetsfaktorer samt humankapital har en inverkan när det kommer till frågan huruvida ett företag kan bli framgångsrikt på sikt eller inte. / Program: Textilekonomutbildningen

Syftet med denna studie är att utreda hur inkludering, socialt och pedagogiskt, upplevs av nyanlända elever efter övergången från Språkintroduktionsprogrammet (Sprint) till ett nationellt gymnasieprogram samt vilka framgångsfaktorer för inkludering som lyfts av lärare inom en gymnasieskolas verksamhet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts genom semistrukturerade intervjuer där tre elever och tre lärare har intervjuats. Resultaten visar att eleverna, två och tre år efter övergången till sitt gymnasieprogram, i huvudsak fortfarande umgås med elever med liknande bakgrund och samma modersmål, trots att de gärna vill ha mer kontakt med svenskfödda elever. Studiens resultat visar även att eleverna upplever sig ha svårigheter med svenska språket och särskilt med ämnestypiska ord och begrepp, vilket leder till att eleverna upplever stress i skolarbetet. Lärarna arbetar aktivt för att främja de nyanlända elevernas inkludering, vilket uppskattas av eleverna. Både lärare och elever uttrycker önskemål om fler insatser från skolledningens sida, bl.a. i form av flerspråkigt studiestöd och språkstugor. Slutsatsen som kan härledas utifrån studien är att de nyanlända eleverna önskar bli mer inkluderade i den svenska elevgruppen, att svenska språket utgör en utmaning för den pedagogiska inkluderingen samt att eleverna uttrycker behov av fler åtgärder och stöd från skolledningens sida.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om sent anlända gymnasieungdomars erfarenhet av sin introducerande utbildning i Sverige och undersöka vilka faktorer de själva lyfter fram som avgörande för deras framgångar. Vi har med hjälp av narrativt inriktade intervjuer undersökt 10 ungdomars erfarenheter av mötet med det svenska skolsystemet, hur de mottogs på introduktionsutbildningen och hur de på kort tid lyckades genomföra studierna och ta sig vidare in på ett nationellt gymnasieprogram. Vår kvalitativa intervjustudie är fenomenologiskt inspirerad då syftet är att undersöka hur de deltagande ungdomarna själva upplever och uppfattar vad som varit framgångsfaktorer för dem i mötet med och etableringen i det svenska utbildningssystemet. Genom en tematisk analys har vi kunnat identifiera och presentera fem olika teman som blivit synliga i materialet. Resultatet visar att det som varit framgångsfaktorer för ungdomarna till största delen är deras egen drivkraft och förmåga att anpassa sig till nya och okända situationer. En slutsats är att skolan bör hitta nya former för språkinlärning, för att bättre kunna ta tillvara på ungdomarnas drivkraft och engagemang på ett tidigt stadium samt hjälpa dem att navigera i det nya utbildningssystemet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll på gymnasiet. Den syftar till att bidra med exempel på specialpedagogers arbetsinsatser på olika nivåer samt att identifierar hinder och framgångsfaktorer i relation till den specialpedagogiska yrkesrollen. Studien är av kvalitativ art och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer med sex lärare, tre specialpedagoger och tre rektorer fördelade på tre olika gymnasieskolor. Studiens teoretiska ansats är systemteori. Vi har även tagit hjälp av salutogent och patogent perspektiv. Dessa ansatser hjälpte oss i analysen av vårt resultat. I vår studie förefaller det sig som att specialpedagogerna i denna kontext gör anspråk på ett brett område av arbetsuppgifter av både förebyggande, främjande och åtgärdande karaktär. Insatser riktas både mot enskilda elever och klasser, enskilda lärare och arbetsgrupper samt övergripande för skolan. Tillgänglighet, kommunikation, kompetens och mandat är fyra övergripande katego-rier som kan verka som antingen framgångsfaktorer eller hinder i relation till specialpedagogens yrkesroll.

<p>Syftet med denna uppsats var att ur fem långtidssjukskrivnas perspektiv studera arbetsledarens betydelse i en rehabiliteringsprocess. I studien har en kvalitativ, hermeneutisk metod använts, då avsikten var att försöka ta vara på och förstå andra människors upplevelser och erfarenheter, något som svårare låter sig mätas med kvantitativ metod. Hermeneutik handlar om människors verklighet och hur de, inom ramen för denna verklighet, tolkar och förstår omvärlden. Fem långtidssjukskrivna kvinnor har delat med sig av sina upplevelser och deras berättelser gav oss mycket värdefull information, som också svarade mot studiens syfte. Resultatet visade att arbetsledaren har betydelse, men kanske inte i den utsträckning och form som man i litteratur förespråkar och som vi innan trodde. Respondenternas berättelser vittnade om att arbetsledaren framförallt har en viktig funktion att fylla då det gäller tidig upptäckt i insjuknandefasen, att hålla kontakt under frånvarofasen samt att följa upp efter återgången till arbetet. Ur intervjuerna framgick även att arbetsledarens förhållningssätt och kunskap påverkar dennes agerande i rehabiliteringsprocessens alla aktiviteter.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka framgångsfaktorer vid införandet av ERP-system i olika företag. Både kundernas och leverantörens syn på framgångsfaktorer vid införandet har klargjorts. </p><p>Min empiriska undersökning har utförts på fem olika företag och jag har intervjuat totalt fem personer som samtliga haft mycket centrala roller vid ERP-införandena. Vid intervjuerna har jag använt mig av kvalitativ ansats där informanterna har fått berätta relativt fritt om vad de uppfattat kunna påverka framgången med införandet av ERP-systemen. Jag analyserade det insamlade materialet med hjälp av empirinär kvalitativ bearbetning, i form av innehållsanalys. </p><p>Undersökningens resultat visar att kunderna och leverantören inte ser helt lika på vilka faktorer som bidrar till framgång. Det finns dock några tydliga samband mellan leverantörens och kundens syn på framgångsfaktorer. Samsyn ligger i att kunden ska göra en dokumenterad processmappning av verksamhetens före och efterläge vilket leder till att leverantörens arbete underlättas och implementeringen av systemet kommer igång snabbare. Vidare samsyn finns kring det faktum att kunden ska förbereda sig på den kommande förändringen genom att utbilda personalen i handhavandet av systemet samt ge personalen ökad förståelse kring förändringsproblematiken. Detta leder till större engagemang hos kunden och snabbare acceptans av systemet i företaget.</p> / <p>The purpose of this report has been to investigate successfactors when implementing ERP-systems in different companies. The opinion of both the supplier and the customer’s point of view about the successfactors has been explained. </p><p>The empiricalstudy has included five different companies and a total of five persons. I have used a qualitative approach during the different interviews. The material from the interviews was analysed with the qualitative method content analysis. </p><p>The study shows the supplier and the customers both have and have not the same opinion about which successfactors to consider when implementing. There are a few obvious connections between the supplier and the customer’s point of view. They agree about the importance of linking business processes and information to the system in the feasibility study. This will lead to an easier and more rapid implementation phase. They also agree about the importance of educating the personal, both in practical skills of the system and also information of the reactions of change in the organisation. This will lead to a greater engagement from the customer and quicker system acceptance.</p>

<p>Affärssystem är en växande marknad och en självklarhet för många företag idag. Ett affärssystem kan medföra många fördelar, bland annat kortare ledtider, ökad datakvalitet och effektivare processer. För att genomföra ett så lyckat affärssystemsprojekt som möjligt behöver företag ta vissa faktorer i beaktning. Dessa faktorer kallas kritiska framgångsfaktorer. Denna studie behandlar sju kritiska framgångsfaktorer i syfte att se hur dessa beaktats i praktiken. Framgångsfaktorerna är projektplanering, projektstyrning, användarinvolvering och utbildning, förändringsledning, stöd från ledningen, korrekt data och övervakning och mätning. Vi har kommit fram till dessa genom att studera vetenskapliga artiklar och böcker. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts på två företag, med en representant från vardera projektgrupp, som nyligen implementerat ett affärssystem. Även användare av affärssystemet på respektive företag har intervjuats för att få deras synvinkel på affärssystemsprojektet. Resultatet av undersökningen visar på att inget av företagen medvetet har tagit kritiska framgångsfaktorer i beaktning vid deras affärssystemsprojekt. De har inte tänkt på kritiska framgångsfaktorer i den bemärkningen, men ändå tagit hänsyn till vissa av de punkter som vi identifierat i teorin. Den slutsats vi kan dra är att företag kan lyckas med affärssystemsprojekt även om de inte tagit alla kritiska framgångsfaktorer i beaktning.</p> / <p>ERP systems is a growing market and very important for many businesses today. An ERP system can bring many advantages, including shorter lead times, improved data quality and more efficient processes. In order to execute successful ERP projects businesses need to take certain factors into consideration. These factors are called critical success factors. This study addresses seven critical success factors in order to see if these are taken into consideration in a real project. The seven critical success factors are project planning, project management, user involvement and training, change management, top management support, accurate data and monitoring and measuring. We identified these by studying scientific papers and books. The study was conducted with a qualitative approach in which interviews were conducted in two companies, with one representative from each project team, which recently implemented an ERP system. Users of the ERP system at each company were also interviewed to obtain their view on the ERP project. The result of the study shows that none of the companies deliberately took the critical success factors into consideration in their ERP projects. The companies had not thought of critical success factors in those terms but they still took some of the points that we had identified in the theory into consideration. The conclusion is that companies can succeed in ERP projects, even if they don’t take all of the critical success factors into consideration.</p>

<p>Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.</p>