I en miljö med kontinuerlig förändring står organisationer inför utmaningen att bestämma när eller om de ska investera i uppgradering av informationsteknologi. Att uppgradera befintlig informationsteknologi till en nyare version kan för många verka självklart, men i vissa fall väljer ändå organisationer att inte genomföra tillgängliga uppgraderingar   Studien består av två beslutsfattanden rörande uppgraderingar av två olika systemtyper i samma organisation. Systemtyperna som studien berör är ett innehållshanteringssystem och ett operativsystem. Det primära syftet med denna studie är att identifiera, beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar beslutet att inte genomföra uppgraderingar av dessa system. Det sekundära syftet är att identifiera vilka de faktiska effekterna av att en organisation först inte genomför och senare genomför en uppgradering av sitt befintliga IT-system. Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer på IT-avdelningen vid Karlstads universitet som är kund och användare av de båda systemtyperna. Genom en litteraturstudie identifierades åtta faktorer som påverkar beslut att inte uppgradera.   Gällande innehållshanteringssystemet framkom att tre av de identifierade faktorerna påverkade beslutet att inte uppgradera: Höga kostnader, Brist på interna resurser, Risk för kompabilitetsproblem. Tillkommande faktorer som inte identifierades i litteraturgenomgången var: Kunskap om framtida versioner och Undvika att behöva genomföra samma projekt igen. Det framkom även att de faktiskt uppfattade effekterna av att inte uppgradera var: Skapande av egna moduler och Svårigheter att använda tilläggsmoduler. Effekterna av att senare uppgradera var: Förbättrad funktionalitet, Hög tekniktröskel och Ny och modern teknik.   Gällande operativsystemet framkom det att fyra av de identifierade faktorerna påverkade beslutet att inte uppgradera: Risk för avbrott i verksamheten, Brist på interna resurser, Höga kostnader och Kostsam användarutbildning. Tillkommande faktor som inte identifierades i litteraturgenomgången var: För stor gränssnittsförändring. Det framkom även att de faktiskt uppfattade effekterna av att inte uppgradera var att de: Undkom förväntade supportärenden och problematik. Effekterna av att senare uppgradera var: Äldre datormodeller fungerar bättre, Modernare och säkrare operativsystem och Enklare att förvalta.

Nästan samtliga organisationer använder affärssystem för att effektivisera processer, minska kostnaderna och utöka utbudet. Men det är ingen enkel process att införa ett nytt affärssystem. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem är komplex och tar tid, vilket är förenat med en hög risk för organisationer. Många affärssystemsinföranden är påtvingade, vilket innebär att organisationer tvingas att införa ett nytt affärssystem. Medarbetarna i organisationer som tvingas till att införa ett nytt affärssystem kan ha en stark ovilja att vilja använda det nya affärssystemet vilket kommer skapa problem. Ett påtvingat affärssystemsinförande skapar ofta ett missnöje bland medarbetarna eftersom de inte vill förändra sina arbetssätt och är ovilliga att anamamma ny teknik. För att organisationer ska skapa ett lyckosamt affärssysteminförande är det viktigt att de arbetar med kritiska framgångsfaktorer. Om organisationer tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna på samtliga nivåer inom organisationen förbättras möjligheterna att lyckas med införandet. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer under införandeprocessen av ett påtvingat affärssystem för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande ur ett organisationsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts som metod. Sammantaget har sex kvalitativa intervjuer genomförts med företrädare för två affärssystemsanvändande företag och ett systemimplementatörsföretag. Båda dessa affärssystemsanvändande företag är organisationer som har tvingats till att byta till ett och samma affärssystem. I fallstudien har även en företrädare för affärssystemsimplementatören under de två affärssystemsbytena intervjuats. De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att de sex respondenterna anser att det är viktigt med delaktighet från medarbetarna i organisationerna som ska införa ett påtvingat affärssystem. Att vara delaktig förbättrar möjligheten att vara med och påverka strukturen i det nya affärssystemet. Dessutom kan kundorganisationerna själva vara med i de olika stegen i införandeprocessen och ställa krav på systemleverantören. Den empiriska studien visar även att en kontinuerlig kontakt mellan systemimplementatören och kundorganisationerna är viktig. En kontinuerlig kontakt mellan parterna medför att organisationerna och systemleverantören har kontinuerlig kontakt och pratar med varandra och stämmer av hur projektet går. Om det finns en kontinuerlig kontakt minskar det riskerna för att affärssysteminförandet blir misslyckat samt att viktig information framkommer. När ett nytt affärssystem ska införas är det mycket data som ska konverteras. För att organisationer inte ska riskera att viktiga data inte kan konverteras bör det i ett tidigt skede säkerställas att de kan det. Dessa kritiska framgångsfaktorer är särskilt viktiga för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande för organisationer.

Företag och organisationer använder idag affärssystem för att organisera inom företaget eller organisationen. Fördelar med affärssystem är integrationen med informationsförsörjning som strömmar genom hela företaget via en central databas, på så sätt ökar även företagets eller organisationens effektivitet. Även om många företag och organisationer betraktar affärssystem som en lösning uppstår det konflikter mellan affärssystemet och företagets eller organisationens affärsprocesser. Oftast leder det till att företag och organisationer står inför två olika val; att förändra affärsprocesserna så att de anpassas till systemet med minimal anpassning eller att ändra systemet så att det anpassas till affärsprocesserna. Det finns ett antal framgångsfaktorer för företag och systemleverantörer att ta hänsyn till för att uppnå en önskad anpassningsgrad mellan kundens affärsprocess och affärssystemet.   Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för att uppnå önskad anpassningsgrad mellan kundens affärsprocess och affärssystem, ur ett kund- systemleverantörsperspektiv. Metoden för denna uppsats har varit fallstudiemetoden som har baserats på både observationer och intervjuer med två respondenter från respektive fallföretag. Observationer har skett under praktikarbete hos ett affärssystemsleverantörsföretag. För att få ett relationsperspektiv har därför två fallföretag valts ut: en affärssystemsleverantör samt ett kundföretag till affärssystemsleverantören.   De tre viktigaste slutsatserna från studien är att: Affärsprocessens struktureringsgrad styr, Tydliga mål är viktigt och att Kommunikationen är A-O i ett kund−systemleverantörssamarbete. Affärsprocessens struktureringsgrad, hos kunden, i denna studie har styrt ifall affärssystemet har fått anpassa sig efter affärsprocessen eller om affärsprocessen har fått anpassa sig efter affärssystemet. I det fallet att affärsprocessen är strukturerad har affärssystemet fått anpassa sig till affärsprocessen. Om affärsprocessen är ostrukturerad har istället affärsprocessen fått anpassa sig efter affärssystemet. Tydliga mål och Kommunikation är två viktiga framgångsfaktorer vilka var bristfälliga under det studerade införandeprojektet. Detta medförde till att affärssystemet blev mer tillkrånglat i det fallet när affärssystemet fick anpassa sig till den ena affärsprocessen. Detta uppfattas idag ha blivit problematiskt och påverkar både kundföretaget och affärssystemsleverantören negativt.

ERP-systems is a relatively new system-solution in the corporate world. It was not until the 1990s that system vendors began to develop what we today refer to as an ERP-system. The foundation for the creation of ERP-systems was set 30 years earlier in the 1960s when MRP (Material Resource Planning System) systems began to handle complex business scheduling and planning of materials. An ERP-system, also known as Enterprise Resource Planning System, is an essential part of organizations and exists to facilitate and organize business processes and project planning within the organization. Investing in an implementation of an ERPsystem can often be an expensive and time-consuming project that easily exceeds both budget and timeframe. The purpose of this bachelor thesis is to analyse a specific implementation project of an ERP-system at ALTEN Sweden. The intention with this thesis is to identify the key factors that contributed to the successful implementation at ALTEN Sweden. We chose to conduct a total of three interviews at ALTEN Sweden. The respondents contributed with different views of the implementation project due to their different positions within the organization. This study resulted in seven key factors that contributed to the success of ALTEN Sweden's implementation project. We identified these key factors through a review of the empirical material and by comparing it to the literature.

Den ökade digitaliseringen och den ständiga utvecklingen i omvärlden idag har bidragit till att företag och organisationer måste tillämpa passande organisationsformer för att förmå möta denna utveckling. Då projekt som arbetsform har som syfte att genomföra förändring eller förnyelse, har projekt blivit en allt vanligare tillämpad arbetsform. Den forskning som finns i dagsläget om projektledning är relativt övergripande och "allmän", och tar ingen direkt hänsyn till i vilken bransch projektet verkar i eller om projektet är internt eller externt. Denna studie, som är av kvalitativt slag, har således till avsikt att utforska framgångsfaktorer och utmaningar projektledare står inför inom två mer specifika branscher; banksektorn och IT-konsultbolag. Studiens syfte är att genomföra en jämförande fallstudie om en bankorganisation som arbetar i interna projekt och ett IT-konsultbolag som arbetar i externa projekt, där dessa framgångsfaktorer och utmaningar har utforskats och jämförts mot varandra, liksom mot redan befintlig teori. Det empiriska materialet har samlats in genom delvis strukturerade djupintervjuer med totalt sex projektledare, tre från respektive organisation. Resultatet har sedan analyserats och jämförts mot varandra, samt mot teori som har försökt bistå en förklaring till och förståelse för olika mönster i det empiriska materialet. Studiens resultat pekar på att det finns vissa skillnader, men även likheter,om utmaningar och framgångsfaktorer inom ramen för projektledning i de två valda branschernas natur, även i fråga om interna och externa projekt. Regelbunden och tydlig kommunikation alla parter emellan i ett projekt ses som en grundpelare för framgångsrik projektledning utifrån studiens resultat, och på samma sätt påvisades en framträdande utmaning om att få deltagarna att arbeta mot samma mål. En viktig skillnad om projektledning i interna och externa projekt som påvisats utifrån studiens resultat är att projektledaren har friare tyglar i interna projekt, där faktorer som tid och budget inte är lika strikta eller viktiga att förhålla sig till, utan kundens efterfråga är viktigare.

Outsourcing av IT innebär att överlåta aktiviteter relaterade till informationsteknologi till en eller flera externa parter och är idag ett utbrett fenomen. Skälen till att outsourca IT varierar och några exempel på vanligt förekommande skäl är att organisationen som outsourcar vill fokusera på sin kärnverksamhet, höja sin kvalitet, sänka riskerna med föråldrad teknologi eller kostnadseffektivisera sin IT genom att köpa kompetens och komponenter från en extern part. När en kund överlåter IT-relaterade aktiviteter till en leverantör ingår de båda parterna i en outsourcingrelation med varandra och båda har förväntningar på och målsättningar för outsourcingrelationen. Förväntningar och målsättningar styr hur kunden och leverantören agerar och spelar en viktig roll för styrkan i outsourcingrelationen. Framgång inom IT-outsourcing kan definieras som att kunden uppnår sina målsättningar med IT-outsourcingen och känner sig nöjd med outsourcingrelationen. En hög andel av de organisationer som outsourcar sin IT uppger sig dock inte vara nöjda. Den outsourcande organisationen uppnår inte sina målsättningar eller upplever outsourcingrelationen som problematiskt. Framgång eller misslyckande inom IT-outsourcing kan förklaras utifrån flera olika faktorer. Syftet med denna uppsats är att analysera IT-outsourcing från kundens och leverantörens perspektiv för att komma fram till vilka kritiska framgångsfaktorer som har påverkat outsourcingens framgång och misslyckande och på vilket sätt. Analysen bygger på en kvalitativ undersökning som har genomförts i form av en fallstudie av en outsourcingrelation mellan en kund och en leverantör, där personer från båda parterna har intervjuats. De kritiska framgångsfaktorer som analyseras är: Val av aktiviteter, Strategi, Val av leverantör, Undvikande av oförutsedda Kostnader, Personal, Avtal, Partnerskap, Styrning av leveransen och Uppföljning av leveransen. Dessa framgångsfaktorer analyseras mot bakgrund av de förväntningar och målsättningar som kunden och leverantören haft i outsourcingrelationen. Resultatet av fallstudien visar att Val av aktiviteter, Strategi, Undvikande av oförutsedda kostnader, Personal, Avtal, Partnerskap och Styrning i hög grad påverkade målsättningarna och Kundens nöjdhet med outsourcingrelationen. Eftersom studien har genomförts på en enda outsourcingrelation går det inte att generalisera slutsatserna till att gälla alla förhållanden, men de bidrar till en ökad förståelse kring interaktionen mellan parterna i outsourcingrelation där båda förhåller sig på sitt sätt till de framgångsfaktorer som nämns i litteraturen kring IT-outsourcing. Ytterligare en möjlig framgångsfaktor som inte nämndes i den genomgångna litteraturen framkom i intervjuerna: Intern styrning hos leverantören.

In order for companies to be able to reach the global market more easily and to meet customers’ expectations, strategic alliances have increased. Strategic alliances form when two or more companies decide to cooperate to reach a higher strategic purpose, which they cannot do individually. Many alliances do not succeed and strategic alliances are often very difficult to manage and requires a competent management and leadership. Previous research claims that leadership plays a major role in the success of strategic alliances. The aim of the study was to contribute to better understanding of what impact leadership have in strategic alliance. The method used was based on a qualitative research design with semi structured interviews from six companies in different sectors. The results of the study indicate that leadership has an important impact in a strategic alliance. The results also indicate that the four success factors; trust, interdependence, communication and conflict management, are important to succeed with the alliance. Leaders strives to create trust by building good relationships internally and externally within the alliance. The leaders of the companies experienced interdependence which was considered positive. All leaders put a lot of effort to ensure good communication, which is done by being transparent, straightforward, open and honest in his communication. The few conflicts that arose in the alliances were resolved at one time by being diplomatic and creative.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att man bör bemöta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i ämnet engelska, för en framgångsrik undervisning där alla elever har möjlighet att nå kunskapskraven. I dagens globala samhälle är goda kunskaper i engelska betydelsefulla. Kunskaper i engelska värderas högt. Engelska är ett av tre kärnämnen som elever behöver vara godkända i när de lämnar årskurs 9 för att ha möjlighet att studera vidare på gymnasienivå. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever ofta att undervisningen i engelska är utmanande på grund av sina svårigheter att läsa och skriva. För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad läsoch skrivsvårigheter och dyslexi är. Utifrån tidigare forskning fokuseras på vilka framgångsfaktorer som tidigare forskning visar på för elever i läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i engelska. Slutligen beskrivs vilka hinder och möjligheter dessa elever kan möta i undervisningen i engelska. I den kvalitativa undersökningen intervjuas lärare som undervisar elever i engelska i årskurs 7-9. Utifrån lärarperspektivet beskriver lärarna sina upplevelser om bemötandets betydelse, vad de upplever är framgångsrik undervisning i engelska samt vilka svårigheter de upplever att de har att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i engelska. I den fenomenologiska analysen framkommer ett antal fenomen inom varje område. I resultatdiskussionen diskuteras essenserna, tillit som skapar trygghet samt meningsfull undervisning, som framkommit genom den fenomenologiska analysen.

Denna studie ämnar ta reda på vilka faktorer som leder till att en Initial Coin Offering, ICO, blir framgångsrik ur en investerares perspektiv samt hur detta skiljer sig mot traditionella teknikbolag. Data från 200 ICO:s ligger till grund för studien och med hjälp av binär logistisk regressionsanalys testas ett antal modeller för att avgöra vilka faktorer som påverkar huruvida en ICO blir framgångsrik eller inte. Resultat visar att faktorer kopplade till projektets team inte har någon påverkan på dess framgång. Det som däremot visat sig spela roll är faktorer som marknadstrend under pågående ICO, typ av token som ligger till grund för projektet, huruvida det finns en gräns för hur mycket enskilda individer får investera samt hur stor andel av projektets finansieringsmål som uppnås. Viss påverkan har även projektets ursprungsland, men då endast tillsammans med övriga faktorer, inte på egen hand. Detta resultat skiljer sig mot traditionella teknikbolag främst genom att teamet inte alls har lika stor påverkan på framgång när det kommer till ICO:s.

IT-marknaden förändras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gäller för en verksamhet, den är dynamisk och förändras hela tiden. En IT-strategi kan hjälpa till att hantera dessa förändringar samt underlätta och förbättra arbetet med IT. Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gå till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjälpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara på studiens problemställning genomfördes därmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet består av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gå till. Det visade sig att litteraturen och praktiken har ungefär samma syn på hur det bör ske, dock kompletterar de varandra en del. Den största skillnaden var att inte alla i praktiken håller med om att det är vitalt att ha en IT-strategi.