Skolverket skriver att läraren ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan, skolan och fritidshemmet och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av stöd. Samtidigt tyder forskning på att lärare i skolan upplever tidsbrist som ett hinder för detta samarbete och att stödet från kollegorna är det avgörande för att påverka elevernas lärande. Syftet med den här studien var att undersöka fritidslärares erfarenheter av att göra fritidshemmet tillgängligt för elever med NPF. Genom en kvalitativ forskningsmetod och ett kriteriestyrt urval genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare från tre olika fritidshem. Insamlade data transkriberades och analyserades med hjälp av analysmetoden tematisk analys. Studiens slutsats belyser vikten av tydlighet i form av bild- och tidsstöd, delaktiga lärare i aktiviteter och ett lågaffektivt bemötande i mötet med eleven med NPF. Vidare har samverkan med elevens klasslärare en stor betydelse för att fritidslärare ska lyckas med att göra fritidshemmet tillgängligt för elever med NPF.

Den här studien undersöker vilka metoder några lärare i årskurs fyra använder för att skapa studiero i en för dem ny elevgrupp. Med studien vill vi även ge ökad insikt i huruvida lärarnas metoder för att skapa studiero ändras efterhand som eleverna och läraren lär känna varandra bättre eller om metoderna för att skapa studiero fortsatt är desamma. Vidare ämnar studien undersöka hur lärare hanterar elever som stör studieron. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Aspelins modell av relationskompetens samt ramfaktorteorin. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sju lärare som alla är behöriga och arbetar eller har arbetat i en årskurs fyra. Resultatet visar att metoderna, för flera av lärarna, förändras efterhand när läraren och eleverna lär känna varandra bättre, dock skiljer sig metoderna oftast inte avsevärt mycket när gruppen är ny jämfört med längre fram. De mest framträdande metoder som studiens lärare använder sig av är arbete med relationer och regler i skapande av studiero, men även klasssrumsmöblering och hjälpmedel av olika slag anges som effektiva metoder. Slutsatsen är att lärare vid övertagande av en ny grupp alltid behöver göra ett arbete, för även om eleverna känner varandra så känner de inte läraren och dennes regler. Att på en gång få studiero i en ny elevgrupp kan vara svårt eftersom studieron enligt de intervjuade lärarna grundas i relationer och det är något som inte uppstår på en gång.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att främja barnens språkutveckling på de här två förskolorna som vi studerat. Vi har utifrån våra egna erfarenheter sett att pedagoger inte arbetar så aktivt med barn med språksvårigheter. Detta ser vi som ett problem då 84 procent av alla barn i Sverige kommer att gå i en förskoleverksamhet och det är av allra största vikt att barnen ska få hjälp så tidigt som möjligt om avvikelsen i utvecklingen uppstår. En gemensam utgångspunkt vi upptäckte alla författare hade var att vikten av att man som pedagog ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnens språkutveckling och speciellt med barn med språkstörningar. Vi har intervjuat pedagogerna på två förskolor och vi har gjort observationer där vi använde oss av videokamera. Vi har sett både likheter och olikheter utifrån resultatet i observationerna, intervjuerna och litteraturen vi berört. En sak som resultatet gav var att man ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnen. Vår studies resultat visar vikten av att arbeta med barns språkutveckling och att stötta de barn med olika sorters språksvårigheter även vilka typer av kommunikationssätt som pedagogerna använder sig av.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärprocesser som leder till att tydlighet uppstår hos individer i arbetslivet och vilka faktorer som främjar dessa processer. Tydlighet lyfts ofta fram som en viktig faktor för välbefinnande och prestation i arbetslivet, samtidigt som en ökande komplexitet inom och utanför organisationer gör att individen befinner sig i ett mer mångfacetterat sammanhang. Tidigare forskning har mestadels fokuserat på mål- och rolltydlighet, och visat på ett antal positiva följder för både organisation och individ om detta finns, samtidigt som otydlighet i mål och roller har en tydligt negativ påverkan på både organisations- och individnivå. Empirin i uppsatsen består av data som samlats in genom en kombination av semistrukturerad intervju och enkät. Intervjuerna har analyserats genom innehållsanalys med hermeneutisk ansats, medan en statistisk analys har gjorts av enkätsvaren. Resultaten visar på att tydlighet i arbetslivet är ett sammansatt begrepp med ett antal olika aspekter, som alla är viktiga för att individen ska uppleva en tydlighet. Skapandet av tydlighet i arbetslivet är en aktiv lärprocess där det egna utforskandet, relationer med andra, egen reflektion, dialog och eget prövande är viktiga komponenter. En upplevd tydlighet och förståelse för den egna rollen, hur den ska utföras och det organisatoriska sammanhanget ger en trygghet i att kunna hantera situationer som uppkommer. Tydligheten är dock inte statisk, utan förändringar påverkar den så att den hela tiden behöver justeras, och större förändringar i arbetslivet sätter i gång en mer omfattande lärprocess.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa på högstadiet, i södra Sverige, resonerar kring rösten som arbetsverktyg och nyttjandet av rösthjälpmedel i undervisningen. I studien inkluderades även högstadieelevers uppfattning om lärarens röst och kommunikation som instrument i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra idrottslärare och fyra elever. Svaren transkriberades och analyserats med inspiration av en fenomenografisk ansats. Lärarnas uppfattningarom hur de använder sin röst som ett arbetsverktyg varierar. Resultaten av denna studie visar att lärare i idrott och hälsa i olika utsträckning reflekterar över hur de använder sin röst och att detta inte sker på daglig basis. Lärarnas åsikter om rösthjälpmedel varierade och de lyfte fram vikten av ökad kunskap om tekniska hjälpmedel. Elevernas uppfattning om lärares röst och kommunikationen varierade också, och ett gemensamt tema var att relationen mellan lärare och elev påverkades av detta. Eleverna tyckte att lärarens röst, användandet av olika röstlägen och kompletterande kommunikationsstrategier med hjälp av kroppsspråket var viktiga och att dessa påverkade relationen mellan lärare och elev. Denna relation var viktig för att få en god undervisning. Slutsatsen är att det behövs en ökad kunskap om både röstteknik och olika rösthjälpmedel.

Landets sjuksköterskestudenter genomgår i slutet av sin utbildning ett slutprov, där både teoretiska och praktiska moment ingår. Tillvägagångsättet för bedömningen av studenten sker med varierande metoder och utifrån olika bedömningsinstrument beroende på vilket lärosäte studenten studerar vid. Bedömningsinstrumentens gemensamma syfte är att de ska utgöra en garanti för att studenten når den kunskapsnivå som krävs för en svensk sjuksköterskelegitimation. Studenten vid Högskolan i Borås ska inför sin examen genomgå kliniska slutexaminationer och lärosätet har valt att tillsammans med vårdverksamheten utveckla en Boråsmodell: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen, här förkortat (KSE). Syftet med studien är att beskriva handledares erfarenheter av att handleda och bedöma studenter utifrån bedömningsinstrumentet KSE. Detta har gjorts med hjälp av sju intervjuer som analyserats utifrån en tematisk metod. Resultatet pekar på att handledarna upplever en tydlig struktur, vilket förenklar handledningsprocessen och minskar stressnivån. Erfarenheterna visar på att bedömningsinstrumentets enkelhet tillsammans med och den handledningsmodell som tillämpas, medverkar till en personlig process hos både handledare och student genom att reflektionen ges stort utrymme. Resultatet ger ett genomgående positivt intryck. Det framkommer dock vissa otillfredsställande detaljer i bedömningsinstrumentet och moment som upplevs påfrestande. Upplevelser som tycks påverka negativt som erfarenheter av samvetsstress. Diskussionen tar fasta på de erfarenheter och tankar som förmedlats om bedömningsinstrumentet i relation till yttre faktorer, där förslag på kliniska implikationer avslutar studien.

<p>Denna studie belyser vad ett delat ledarskap kan innebära för vård och omsorgsverksamheten i Nyköpings kommun. Tanken med uppsatsen är att få fram mer kunskap om begreppet delat ledarskap och om Nyköpings kommuns chefer är positivt eller negativt inställda till att dela ledarskap.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>Vilken syn har divisionschef/områdeschefer och enhetschefer på delat ledarskap?</p><p>Vad lägger divisionschef/områdeschefer och enhetschefer in i begreppet delat ledarskap?</p><p>Vad anser divisionschef/områdeschefer att enhetschefer ska kunna dela på och vad anser enhetscheferna själva?</p><p>Undersökningen bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. I undersökningen ingår en enkät- och intervjuundersökning för att få ett bredare och djupare resultat.</p>

<p>Syftet är att synliggöra andraspråkselevers upplevelser vid användandet av skönlitterära texter i undervisningen och vidare analysera och jämföra dessa med en studie i vilken lärares röster kring ämnet lyftes fram. En kvalitativ metod ligger till grund för undersökningen. Djupintervjuer gjordes med fyra utvalda informanter, samtliga vuxna elever med svenska som andraspråk. Informanterna besvararde även tio intervjufrågor skriftligt.</p><p>Informanterna är på flera sätt kritiska till andraspråkundervisning samt svenskundervisning för invandrare där skönlitterära texter används som bas i undervisningen. Samtliga nformanter påvisar de stora olikheterna mellan den utbildningsform de själva har erfarenheter från och den utbildningsform som för dem är aktuell då de studerar på Komvux i Sverige.</p><p>Lärarna vill ge eleverna en helhetsbild av det svenska språket men eleverna har svårt att alls se hur ordinlärning, grammatik och vardaglig kommunikation sker då dessa moment inte är frånkopplade undervisningen med den skönlitterära texten i fokus. Lärarna måste vara tydliga i sin undervisning och exakt kunna visa eleverna vad det egentliga lärandeobjektet är. Eleverna önskar vara delaktiga i de beslut som tas kring den skönlitteratur som används istället för läromedel, men lärarna väljer att själva ta besluten.</p>

Denna studie belyser vad ett delat ledarskap kan innebära för vård och omsorgsverksamheten i Nyköpings kommun. Tanken med uppsatsen är att få fram mer kunskap om begreppet delat ledarskap och om Nyköpings kommuns chefer är positivt eller negativt inställda till att dela ledarskap. Frågeställningarna är: Vilken syn har divisionschef/områdeschefer och enhetschefer på delat ledarskap? Vad lägger divisionschef/områdeschefer och enhetschefer in i begreppet delat ledarskap? Vad anser divisionschef/områdeschefer att enhetschefer ska kunna dela på och vad anser enhetscheferna själva? Undersökningen bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. I undersökningen ingår en enkät- och intervjuundersökning för att få ett bredare och djupare resultat.

Engagerade, kompetenta medarbetare är en grundförutsättning för att sjukvården ska fungera idag och i framtiden. Framgångsrikt medarbetarengagemang kräver bland annat ett tydligt ledarskap där medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mänskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens värderingar, riktlinjer, mål och färdriktning. För att detta ska lyckas krävs färdigheter och kunskaper inom olika områden där folkhälsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll än vad många ledare själv är medvetna om. Syftet med studien är att belysa hur ledare som utmärker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap. Studien syftar även till att undersöka hur och i vilken omfattning olika modeller för hälsa och lärande finns med i det ledarskap som studeras. För insamling av data användes kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sju första linjens chefer på ett universitetssjukhus som, i av sjukhuset fastställda parametrar för gott ledarskap, visat bra resultat. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att cheferna till stor del använder olika modeller för hälsa och lärande, till exempel känslan av sammanhang och lärandets loopar, om än omedvetet. Genom tydlighet och delaktighet skapas förtroende, förståelse och drivkrafter så att alla arbetar mot samma mål och medarbetarna känner sig som en viktig del av ett sammanhang. Genom att fokusera på hur cheferna som inkluderades i studien resonerar kring sitt ledarskap och hur de använder olika modeller för hälsa och lärande kan erfarenheterna från studien förhoppningsvis användas i framtida ledarskapsutbildningar, chefsrekryteringar och ledarförsörjningsprogram. Erfarenheterna kan spridas så att fler chefer, på olika nivåer, ökar sina kunskaper och sin medvetenhet kring modellerna för hälsa och lärande i syfte att skapa en god arbetsmiljö där medarbetare trivs och stannar kvar och där patienterna får den bästa tänkbara vården. / Dedicated, qualified employees are essential conditions to the healthcare system to function today and tomorrow. Succesful employee commitment requires for instance a clear leadership where employees are given the opportunity to empowerment and where the leader in addition to the task as coordinator of human and material resources shows and clarifies the values, guidelines, goals and direction of the organization. To succeed in this, skills and knowledge in different areas are required and where public health and pedagogics probably plays a much larger role than many leaders are aware of. The aim of this study was to highlight how the leaders who is characterized positively reason about their leadership and how they describe the practice of their leadership. The aim was also to examine how and to what extent models for health and learning are parts of this leadership. Qualitative interviews of semistructured nature with seven firstline managers who, by the hospital defined parameter, had showed good results, were used as data collection. The interviews were transcribed and analyzed by qualitative content analysis. The results showed that the managers largely used different kinds of models for health and learning, even if unconsciously. By clarity and participation, confidence, comprehension and motivations are created so that everyone is working towards the same goal and the employees feel like important parts of a coherence. By focusing on how these managers exert their leadership and how they are using different models this experience can be used in future leadership training, executive recruitment and programs of leadership succession. The experience from this study can be spread so that managers, in different levels, increase their knowledge and their awareness about the models in order to create a working environment where employees thrive and remain, and where the patients get the best possible care.