<p>I lagbaserade, tävlingsinriktade dataspel är det viktigt att det är tydligt vem som är medspelare och vem som är motspelare, och jag har undersökt olika verktyg som en koncepttecknare kan använda för att uppnå detta i sin karaktärsdesign. Höga krav på realism begränsar dock hur dessa verktyg kan användas, och det är detta motsatsförhållande mellan krav på realism och krav på tydlighet som jag har undersökt i detta arbete. Jag har också försökt omsätta detta i praktiken genom att rita 46 karaktärskoncept till ett spelkoncept, med målet att det tydligt skall framgå vilka karaktärer som hör ihop och vilka som är varandras motståndare. Jag har kommit fram till att höga krav på realism avsevärt försvårar och begränsar hur tydlig en karaktär kan göras, och min slutsats är att spelkonceptet skulle tjäna i tydlighet om kraven på realism skulle lättas.</p>

Sammanfattning Bakgrund: Att finna det goda chefskapet som är kopplat till ett bra ledarskap är en svår uppgift som alla chefer idag är medvetna om. Dessutom behöver chefen i sitt ledarskap få med sig gruppen som gör att arbetsmiljö gynnas positivt och bidrar till en mer stabil arbetsgrupp. Kunderna belönas av chefens goda ledarskap tillsammans med medarbetarna som kunnat skapa en positiv känsla som ger mer till kunderna i äldreomsorgen i längden. Syftet: Studien är uppbyggd att utifrån ett ledarskapsperspektiv se hur cheferna uppfattar sitt ledarskap som chef och som arbetsledare. Metod: Arbetslivsforskaren använde semistrukturerade kvalitativa frågor utifrån en intervjuguide.  Tillsammans med tre ledarsskapspolicydokument som finns i tre likastora olika kommuner som fanns i en storstadsregion i Sverige, kan arbetslivsforskaren hämta mer stöd med hjälp av dokumenten till sin forskning. Detta för att se hur ledarskapet förankras i de olika hemtjänstgrupperna ifråga om tydlighet, engagemang och delaktighet. Arbetslivsforskaren har sedan analyserat texterna med hjälp av fenomenologin. Detta för att arbetslivsforskaren skall få en så tydlig bild som möjligt, användes frågeställningar som handlar om vilka erfarenheter medarbetarna och cheferna har om ledarskapet. Cheferna och medarbetarna är verksamma i äldreomsorgens hemtjänst i tre olika kommuner. Resultat: Det som framkom efter att ha analyserat textmaterialet 0ch intervjuerna var att det upplevdes finnas ett samspel mellan medarbetare och chefer. Detta samspel kan liknas vid att chefen har tillit till sin personal och vet att de kan ta egna beslut i oväntade situationer. Resultatet pekar på ett centralt begrepp som handlar om chefernas komplexa arbetsroll och tre underkategorier som handlade om tydlighet, engagemang och delaktighet i ledarskapet. Slutsats: Arbetslivsforskaren tolkar genom textanalys i resultatet att det goda ledarskapet kännetecknas av delaktighet, engagemang och tydlighet. I hela studien jämförde olika ledarstilar och skillnaden mellan dessa. Forskning och citat från respondenternas erfarenheter ger en bra bild av hur ledarskapet uppfattas om tydlighet, engagemang och delaktighet i hemtjänstgrupperna. / Background: Finding the good leadership associated with good leadership is a difficult task all the managers today are aware of. In addition, the manager in his leadership needs to join the group, which makes the work environment beneficial and contributes to a more stable working group. Customers are rewarded by the manager's good leadership together with the employees who were able to create a positive feeling that gives more to the elderly care customers in the long run. Purpose: The study is based on a leadership perspective, looking at how managers perceive their leadership as a manager and as a supervisor. Method: The working life researcher used semi-structured qualitative questions based on an interview guide. Together with three leadership policy papers that exist in three equal municipalities that existed in a metropolitan region in Sweden, workforce researchers can obtain more support with the help of the documents for their research. This is to see how leadership is rooted in the different homework groups in terms of clarity, dedication and participation. The working life researcher has then analyzed the texts using phenomenology. In order for the work life researcher to get as clear a picture as possible, questions were used that deal with the experiences of employees and managers about leadership. The managers and employees are active in the elderly care home service in three different municipalities. Result: What emerged after analyzing the text material 0ch interviews was that there was an interaction between employees and managers. This interaction may be similar to the fact that the boss trusts his staff and knows that they can make their own decisions in unexpected situations. The result points to a central concept that deals with the managers' complex work roll and three subcategories that deal with clarity, dedication and participation in leadership. Conclusion: The work life researcher interprets through text analysis in the result that good leadership is characterized by involvement, dedication and clarity. Throughout the study, different leadership styles and the differences between them compared. Research and quotes from the respondents' experiences give a good picture of how leadership is perceived about clarity, dedication and participation in the home service groups / <p>OBS! Presenterade magisteruppsatsen vt 2016 och blev nu klar med rättningen av uppsatsen</p>

Ett rum att minnas är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka rumsliga egenskaper som är viktiga för att skapa tydlighet vid utformning av den fysiska miljön för personer med demens. För att sedan undersöka hur ett multifunktionellt rum kan utformas för att stärka förståelsen av rummet och dess olika funktioner. Projektet är ett samarbete med Stureby- vård och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm och det som legat till grund för studien är verksamhetens aktivitetslokal Tussudden. Lokalens utformning stödjer i dagsläget inte verksamhetens- eller de boendes behov. För att svara på frågorna har teorier om kognition kopplat till design, färg och formuppfattning hos dementa studerats. Empiri har samlats in genom en rumsanalys i två delar och en gruppintervju. Slutligen har det insamlade materialet resulterat i ett gestaltningsförslag för Tussuddens aktivitetslokal. Gestaltningsförslaget består av flexibla lösningar som genom färg, form och ljus tydliggör rummets varierade funktioner.

I lagbaserade, tävlingsinriktade dataspel är det viktigt att det är tydligt vem som är medspelare och vem som är motspelare, och jag har undersökt olika verktyg som en koncepttecknare kan använda för att uppnå detta i sin karaktärsdesign. Höga krav på realism begränsar dock hur dessa verktyg kan användas, och det är detta motsatsförhållande mellan krav på realism och krav på tydlighet som jag har undersökt i detta arbete. Jag har också försökt omsätta detta i praktiken genom att rita 46 karaktärskoncept till ett spelkoncept, med målet att det tydligt skall framgå vilka karaktärer som hör ihop och vilka som är varandras motståndare. Jag har kommit fram till att höga krav på realism avsevärt försvårar och begränsar hur tydlig en karaktär kan göras, och min slutsats är att spelkonceptet skulle tjäna i tydlighet om kraven på realism skulle lättas.

Syftet är att synliggöra andraspråkselevers upplevelser vid användandet av skönlitterära texter i undervisningen och vidare analysera och jämföra dessa med en studie i vilken lärares röster kring ämnet lyftes fram. En kvalitativ metod ligger till grund för undersökningen. Djupintervjuer gjordes med fyra utvalda informanter, samtliga vuxna elever med svenska som andraspråk. Informanterna besvararde även tio intervjufrågor skriftligt. Informanterna är på flera sätt kritiska till andraspråkundervisning samt svenskundervisning för invandrare där skönlitterära texter används som bas i undervisningen. Samtliga nformanter påvisar de stora olikheterna mellan den utbildningsform de själva har erfarenheter från och den utbildningsform som för dem är aktuell då de studerar på Komvux i Sverige. Lärarna vill ge eleverna en helhetsbild av det svenska språket men eleverna har svårt att alls se hur ordinlärning, grammatik och vardaglig kommunikation sker då dessa moment inte är frånkopplade undervisningen med den skönlitterära texten i fokus. Lärarna måste vara tydliga i sin undervisning och exakt kunna visa eleverna vad det egentliga lärandeobjektet är. Eleverna önskar vara delaktiga i de beslut som tas kring den skönlitteratur som används istället för läromedel, men lärarna väljer att själva ta besluten.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om F-3 lärares upplevelser av derasledarskapshandlingar i klassrummet för att skapa ett gott klassrumsklimat. Metoden somanvänts är kvalitativ och de teoretiska perspektiven som hjälp oss att tolka vår empiri, är derelationella och punktuella perspektiven. Resultatet sammanställer de intervjuade lärarnasupplevelser av deras ledarskapshandlingar och besvarar hur dessa används för att styraklassen. Slutsatsen är att när lärare tillämpar ett relationellt perspektiv i deras synsätt kanelevers intellektuella och sociala utveckling påverkas positivt.

På skolförbandens utbildningsenheter vid Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Militärhögskolan Halmstad (MHS H) ges det uttryck för en frustration. Frustrationen avser en otydlighet över förväntningar på personalen vid höjd beredskap och i händelse av krig. För att få en djupare förståelse kring denna frustration har vi utgått ifrån ”Vår militära profession”, vilket är Försvarsmaktens inriktningsdokument för en gemensam militär profession. Sökandet efter denna förståelse har lett fram till en studie där den induktiva ansatsen varit vägledande i form av en kvalitativ forskningsmetod. Empirin har därför inhämtats genom semistrukturerade workshops i form av en referensstudie (vid K 3 och P 4) och en huvudstudie (vid FMTS och MHS H). I analysen som har varit inspirerad av Grounded Theory visade sig identitetsbegreppet vara centralt med utgångspunkt i identitetsteorier, organisationsteorier och professionsteorier. Resultatet visar att personalen på FMTS och MHS H upplever en oklar identitet som har sin grund i en otydlighet i förväntningar. Otydligheten påverkar personalens förmåga att känna tillhörighet och att utveckla sig i sitt yrkesutövande kopplat till den väpnade striden samt möjlighet att skapa en gemensam kultur. Denna otydlighet går även att utläsa i de motsättningar som råder mellan rollen som utbildare och att ha en befattning vid ett krigsförband. Resultatet visar att den kollektiva identiteten och självkänslan är låg på skolförbanden. För att stärka den kollektiva självkänslan bör den gemensamma målbilden tydliggöras. Detta skapar en förståelse kring vilka förväntningar organisationen har på personalen vid höjd beredskap eller i händelse av krig. Skolförbanden bör även utveckla samarbete inom och utom organisationen för att öka kunskapen och förståelsen kring det gemensamma resultatet samt stärka den gemensamma profilen. Sammantaget bidrar alla dessa delar till att stärka skolförbandens identitet.

Den här kvalitativa undersökningens syfte är att öka kunskapen om pedagogers uppfattningar om och användningen av bildstöd i förskolan. För att få svar på syftet har följande frågeställningar formulerats: Vilken betydelse ser pedagogerna att bildstöd i förskolan har för barn? Hur används bildstöd av pedagogerna? Skiljer sig användandet av bildstöd mellan pedagogerna och i så fall hur? Hur överensstämmer pedagogernas beskrivna förhållningssätt till bildstöd i förskolan gentemot deras beskrivna användning av bildstöd i förskolan? Undersökningen genomfördes som en enkätintervju genom Google Formulär och skickades ut till 14 pedagoger. I uppsatsen presenteras bakgrundsfakta och tidigare forskning inom området som ligger till grund för diskussionen av studiens resultat. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar är att bildstöd är ett bra komplement för att skapa tydlighet och struktur samt underlätta barnens kommunikation. Det framkommer av pedagogerna att de alla är positivt inställda till användandet av bildstöd och menar att alla barn, i olika utsträckning, har behov av bildstöd. Resultatet visar även en tendens till att barnskötare och förskollärare använder bildstödet på olika sätt. En av studiens slutsatser är att pedagogerna behöver tid för att diskutera, reflektera och organisera sitt arbetssätt.

Syftet är att studera hur det planeras för cykel i staden och hur cyklande kan bli ett merattraktivt alternativ för stadens invånare. Detta gjordes med fokus på Karlstad, men ocksågenom lärdomar från andra exempel. Studien uppnådde sitt syfte med hjälp av de tvåfrågeställningarna Hur planeras det för ökat cyklande i Karlstad kommun idag? samt Vilkenpotential finns att öka andelen cyklande i kommunen?Som verktyg för att besvara frågeställningarna används de fyra teoretiska begreppen hållbarmobilitet, jämställd planering, trygghet samt radikala lösningar. Studien har en kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna sker med sju invånare i Karlstadskommun där kravet för att intervjuas är att äga en cykel och använda den allt från någon gångper år till flera gånger i veckan, samt med tre tjänstepersoner på Karlstads kommun.Resultatet visar att de tillfrågade invånarna har en blandad uppfattning omcykelmöjligheterna i Karlstad. Vissa anser att det duger som det är, men om de får önskafinns ändå förbättringspotential, andra anser att de behöver bättre förutsättningar för att väljacykeln i större utsträckning än de gör i nuläget.Slutsatsen visar på att det idag planeras för attraktiva cykelbanor genom att ha trygghet iåtanke. Det görs främst i samband med ombyggnation eller nybyggnation av områden. För attbidra till ökat cyklande har de stort fokus på snöröjningen under vinterhalvåret. Slutsatsenvisar även att Karlstad kan öka cyklandet genom förbättrad cykelinfrastruktur och mermarkeringar och skyltar. Cyklandet kan även öka med hjälp av vissa radikala lösningar somuppvärmda cykelbanor, skyddade cykelbanor och cykelhiss.

Dagligen möts cirka 2 miljoner elever och en kvarts miljon vuxna på Sveriges största arbetsplats som är skolan. Skolans uppdrag är att skapa trygghet och studiero, vilket också tydligt framgår av skollagen. Definitionen av studiero enligt Skolverket innebär att fokusområdet riktas mot undervisningens syfte och att minimera störmoment under lektion. Tidigare forskning visar att skolklimat påverkas av olika faktorer samt att hälsosamma, säkra och positiva skolmiljöer ger elever möjlighet till lärande och bra akademiska resultat. Eftersom flera olika rapporter har påvisat brister i elevernas trygghet och studiero är det viktigt att öka kunskap kring detta problemområde. Det övergripande syftet med denna studie var att utveckla en förståelse om studiero, där lärarnas och fritidspedagogernas uppfattningar, orsaker, och arbete kring studiero lyftes fram och analyserades. Följande frågor besvarades• Vad innebär studiero enligt lärarnas och fritidspedagogernas uppfattning?• Vilka är orsakerna till studiero enligt lärarnas och fritidspedagogernas upplevelser?• Vilka faktorer bidrar till en ökad studiero enligt lärare och fritidspedagoger? Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer och fenomenologisk metodansats som valdes för att nå pedagogers upplevelser. Sammanlagt valdes 22 deltagare ut, varav 11 personer besvarade frågorna, en biträdande rektor, två fritidspedagoger och åtta lärare. De besvarade frågorna analyserades och kodades, där nyckelord plockades ut och analyserades vidare samt kategoriserades. Detta kategoriseringsarbete resulterade i ett antal huvudteman, som presenteras i resultatkapitlet.Resultaten av studien visade att arbetet för att skapa studiero handlar om det förebyggande arbete, med tydliga regler och förväntningar. Vidare belystes även vikten av ledarskap, tydlighet och goda relationer eftersom detta kan ha en god inverkan på studieron i klassrummet. För att lyckas är det viktigt att motivera eleverna, vilket kan leda till bättre studiero som leder vidare till ökad måluppfyllelse. Sammanfattningsvis konstaterades att det som lärarna och fritidspedagogerna tar upp som viktiga aspekter för att skapa studiero, ligger i linje med det som har belysts av tidigare forskning.