Global ETD Search

51	Vad utgör och uppfattas som en välutformad gång- och cykelväg? / What constitutes and is perceived as a well-designed walking and cycling path? Karlsson, Christina January 2021 (has links) Välplanerade, tydliga och säkra gång- och cykelvägar, hädanefter kallat GC-väg, minskar skaderisken samtidigt som det uppmuntrar användandet av gång eller cykel som färdsätt. Utformningen påverkar dock hur olika människor uppfattar och använder GC-vägarna, samt även passager och korsningar. När utformningen är välgjord och lätt att förstå minskar skaderisken för fotgängare och cyklister. Men vad anser människor är en bra utformning? Litteratur granskades för att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar upplevelsen. Tre generella teman, eller kategorier, kunde identifieras: tydlighet, trygghet och trivsel. Under de tre kategorierna kunde sedan 13 påverkande faktorer räknas: skyltning, markeringar, vägtyp, navigation, sikt, hinder, vägbredd, separering för fotgängare, separering för cyklister, trafikljus, allmän utformning, material och färg. En enkätundersökning, som distribuerades online, genomfördes sedan i vilket respondenter presenterades fem bilder på gång- och cykelvägar fotograferade i Gävle centrum. De ombads värdera de 13 faktorerna i bilderna baserat på hur positivt eller negativt de tyckte faktorn var. Resultaten från enkäten sammanställdes både i helhet och separerat efter de två demografiska grupperna Allmänhet och Yrkeskunniga, varav yrkeskunniga ersattes av studenter från Samhällsplanerarprogrammet på Högskolan i Gävle. För att undersöka skillnaden mellan grupperna prövades hypotesen om studenterna uppfattar och värderar utformningarna annorlunda än allmänheten. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna även om studenterna var mer positivt inställda till de flesta faktorerna. Beräkningarna som genomfördes visade även på att respondenterna var neutralt inställda till platserna i bilderna där faktorer kopplade till trivsel ofta upplevdes sämst. / Well-planned, legible, and safe walking and cycling paths help in reducing the risk of injury while encouraging the use of walking or cycling as a means of transport. However, design influence how different people perceive and use the paths, passages, and intersections. When the design is well made and easy to understand the risk of injury to pedestrians and cyclists is reduced. But what do people perceive as good design? Literature was examined to get a comprehensive idea of which factors influence the perception. Three general themes, or categories, were identified: clarity, security, and pleasantness. As part of the three categories 13 influencing factors could then be found: signage, markings, road type, navigation, visibility, obstacles, road width, separation of path for walking, separation of path for cycling, traffic lights, general design, material, and colour. An online survey was then conducted in which respondents were presented with five photos of pedestrian and bicycle paths photographed in the city centre of Gävle. The respondents were asked to evaluate the 13 factors in the pictures on whether they found the factor as a positive or a negative influence. The results from the survey were compiled both as a whole and separately according to the two demographic groups General public and Professionals, in which spatial planning students from Högskolan i Gävle functioned as stand-ins for professionals. To investigate the difference between the groups a hypothesis was tested: if the students perceive and value the designs differently. The results showed that there was no significant difference between the groups, even though the students were somewhat more positive towards most of the factors. The calculations that were carried out also showed that the respondents were neutral to the places in the pictures, except for factors linked to pleasantness that were often perceived more negative than the rest. Pedestrian cycle bicycle paths perception design clarity security pleasantness GC-väg gång- och cykelväg upplevelse uppfattning utformning fotgängare cyklist tydlighet trygghet trivsel Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
52	Anslutning till Hare Krishna-rörelsen och Scientologikyrkan Svärdsudd, Eva, Kenttä, Mattias January 2006 (has links) <p>Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.</p><p>Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.</p><p>Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.</p> Hare Krishna-rörelsen Bhagavad-Gita Scientologikyrkan scientologerna scientologi Ron Hubbard nya religiösa rörelser samhällsförändringar individualitet tydlighet sekt sektens psykologi postmaterialism individualism Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Sociology of religion Religionssociologi Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
53	Att komma hem : En studie i hur AstraZenecas expatriater upplever repatriationsprocessen. Gustavsson-Örn, Julia, Eriksson, Anna January 2010 (has links) <p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.</p> / <p>The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.</p> Repatriation expatriation repatriate career planning international assignment reverse culture shock clarity expectations organizational support and communication Repatriation expatriation repatriat karriärplanering utlandsuppdrag omvänd kulturchock tydlighet förväntningar Business studies Företagsekonomi
54	Anslutning till Hare Krishna-rörelsen och Scientologikyrkan Svärdsudd, Eva, Kenttä, Mattias January 2006 (has links) Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud. Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser. Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande. Hare Krishna-rörelsen Bhagavad-Gita Scientologikyrkan scientologerna scientologi Ron Hubbard nya religiösa rörelser samhällsförändringar individualitet tydlighet sekt sektens psykologi postmaterialism individualism Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Sociology of religion Religionssociologi Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
55	Att komma hem : En studie i hur AstraZenecas expatriater upplever repatriationsprocessen. Gustavsson-Örn, Julia, Eriksson, Anna January 2010 (has links) Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning. / The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies. Repatriation expatriation repatriate career planning international assignment reverse culture shock clarity expectations organizational support and communication Repatriation expatriation repatriat karriärplanering utlandsuppdrag omvänd kulturchock tydlighet förväntningar Business studies Företagsekonomi
56	Skillnader i revisionskvalitet: revisorers kön och byråtillhörighet Snäll, Anders, Tingelöf, Erika January 2017 (has links) Inom revisionsprofessionen sker en förskjutning i könsbalansen. Andelen kvinnor ökar successivt. Tidigare forskning, främst från andra länder än Sverige, tyder på att kvinnliga revisorer kan leverera högre revisionskvalitet än manliga revisorer. Syftet med denna studie är därför att beskriva och analysera eventuella skillnader i kvalitet mellan manliga och kvinnligarevisorer i Sverige. Likaså tyder tidigare forskning på att större revisionsbyråer (Big 4) kan ha högre revisionskvalitet än mindre byråer (icke Big 4), varvid syftet även är att beskriva och analysera om kvaliteten påverkas av byråtillhörighet.För att mäta revisionskvalitet har träffsäkerhet och tydlighet i going concern-varningars formuleringar samt utfärdandet av övriga anmärkningar i revisionsberättelsen använts. Studien baseras på data från 1407 aktiebolag som gått i konkurs under år 2014. Informationen grundar sig på dessa aktiebolags årsredovisningar och revisionsberättelser året före konkurs.Datamängden har sedan testats genom chi-2 tester och analyserats gentemot tidigare forskning på området.Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga revisorer när det gäller träffsäkerhet, tydlighet samt övriga anmärkningar. Däremot visar resultatet att det finns signifikanta skillnader mellan Big 4 och icke Big 4 byråer. De större byråerna har inte bara en högre träffsäkerhet i going concern-varningar utan är även tydligare i formuleringarna avdessa. Gällande övriga anmärkningar återfinns inga signifikanta skillnader men resultatet antyder att revisionsbyråer tillhörande Big 4 utfärdar färre övriga anmärkningar än icke Big 4 byråer.Sammanfattningsvis visar resultatet, till skillnad från vissa andra studier som genomförts på området, att revisorns kön inte har någon betydelse för revisionskvaliteten. Däremot indikerar resultatet att revisionsbyråer tillhörande Big 4 har en högre kvalitet i sin revision än icke Big 4 byråer, vilket är i linje med tidigare forskning på området. / Within the audit profession there is a shift in the gender balance, where more and more women are entering the industry. Previous research, mainly from other countries than Sweden, indicates that female auditors have a higher quality in their auditing than male auditors. The purpose of this study is therefore to describe and analyze possible differences in audit quality between male and female auditors in Sweden. Likewise, previous research indicates that big audit firms may have a higher quality in their auditing than small audit firms. The purpose is therefore also to describe and analyze if audit quality is affected by audit firm size.Accuracy in going concern opinions, wording in going concern-opinions and other audit opinions in the audit report were used to measure audit quality. The study is conducted on data from 1407 limited companies, which filed for bankruptcy in 2014. The information comes from financial statements and audit reports from the year before bankruptcy. The data was later on tested by chi-2 tests and analyzed together with previous research in the area.The result provides no significant differences between male and female auditors when it comes to accuracy, wording and other audit opinions. However, the result shows significant differences between Big 4 and non Big 4 audit firms. Big 4 firms are not only more accurate, but also use a clearer wording in their going concern opinion. Regarding other audit opinionsthere are no significant differences but the result still indicate that Big 4 audit firms issue less other opinions than non Big 4 firms. / <p>Betyg B, 170602</p> Audit quality male auditor female auditor firm size going concern opinion accuracy wording other audit opinions. Revisionskvalitet manliga revisorer kvinnliga revisorer byråtillhörighet going concern-varningar träffsäkerhet tydlighet övriga anmärkningar. Business Administration Företagsekonomi
57	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Page generated in 0.0515 seconds