Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare. I den teoretiska bakgrunden läggs fokus på områden såsom GY11 och dess kunskapskrav, betygens likvärdighet, (sam)arbete kring kunskapskraven och tidsaspekten i läraryrket. Resultatet i studien visar att idrottslärarna uppfattar kunskapskraven i GY11 som oklara, luddiga och att de lämnar för mycket utrymme för egen tolkning. Lärarna i studien tror att detta kan leda till en icke-likvärdig bedömning och betygssättning, framförallt på nationell nivå. De uttrycker emellertid att likvärdighet i bedömningen till viss del kan nås på lokal nivå, genom samarbete, diskussioner och samsyn inom ämneslagen. Ett hinder är dock, enligt de intervjuade lärarna, bristen på tid för att kunna tolka och diskutera kring kunskapskraven tillsammans.

Podcast is an audio medium that has recently evolved at a rapid pace and is a phenomenon that attracts new listeners every day. Because of this, it becomes interesting for companies to advertise in the forum. The two most common ways to advertise in the medium are traditional advertising, that can also be heard on radio, and native advertising, also known as sponsorship. The study is investigating how the consumers view these two types of advertising by reviewing their attitude, credibility and clarity for a variety of ads. To test this, a questionnaire was formulated and interviews were held with a test group from the target group 18-35 years. Based on the results of the study, it could be concluded that native advertising is the most suitable form of advertising in podcast and that both types of advertising had high credibility and high clarity. Thus, it’s native advertising that advertisers should use to ensure that consumers have as positive attitude as possible for the company and the ad. / Podcast är ett ljudmedium som på senare tid utvecklats i en rask takt och ett fenomen som lockat till sig allt fler lyssnare. I samband med detta blir det intressant för företag att annonsera i forumet. De två vanligaste sätten att annonsera i mediet är antingen traditionell reklam, som även går att höra på radio, eller invävd reklam, som går att likställa med sponsring. Denna studie går ut på att undersöka hur konsumenten ser på dessa två reklamtyper genom en granskning av målgruppens attityd, trovärdighet och tydlighet till en rad olika annonser i podcasts. För att undersöka detta utformades en enkät och intervjuer hölls med en personer från målgruppen 18-35 åringar. Utifrån studiens resultat kunde en slutsats dras att invävd reklam är den annonseringsform som konsumenten ställer sig mest positiv till och att båda typerna av reklam hade både en hög trovärdighet och en hög tydlighet. Därmed är det invävd reklam som annonsörerna bör använda sig av för att konsumenten ska ha en så positiv attityd till företaget och annonsen som möjligt.

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. Förändringar och förtydliganden i Lpfö98/10 är grunden till vår studie. Vårt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förståelsen av läroplanen. Studien grundar sig på forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda på pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att läroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas på olika sätt. En av de viktiga slutsatserna var att de olika tolkningarna ständigt bör diskuteras i arbetslagen för att ett gott samarbete ska råda.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola. När en skola får en sådan här utmärkelse verkar det som att det visst är möjligt att leva upp till styrdokumentens krav på demokrati. Det visar sig att ungdomsforumet Ung och glad utsett skolan genom olika skolturneringar som de anordnar. Dessa turneringar avser högstadie- och gymnasieskolor som ska lyfta goda exempel från sina skolor så att stadens skolor kan inspireras och lära av varandra. Resultatet visar hur skolan, som i studien går under namnet Tapperskolan, fortfarande lever upp till utmärkelsen och tycks bibehålla sin kvalitet, både i praktiken och i teorin. De två biträdande rektorer och de fyra pedagoger som intervjuas på skolan har en väldigt positiv syn på elevinflytandet och arbetar aktivt med hjälp av IUP, åtta skolråd, månadsmöten, gemensamma förhållningssätt och tydlighet. / This study is aimed at the pupil democracy as the Education Act and curriculum should be in school activities. The aim is to find out how teachers work with pupil democracy in an elementary school in southern Sweden. In various previous studies regarding student influence, it turns out the student influence is often practiced worse than curriculum and Education Act advocates. The school under study has several times been awarded the Best in Test - pupil democracy and student participation in school. When a school receives this kind of award, it seems that it is certainly possible to live up to the steering documents call for democracy. It turns out that the youth forum Young and happy designated school through various school tournaments they organize. These tournaments intends secondary schools to highlight good examples from their schools to city schools can be inspired and learn from each other. The results show how the school, which the study is called Tapper School, still lives up to the award and seems to maintain its quality, both in practice and in theory. The two assistant principals and four teachers interviewed at the school has a very positive view of student influence and actively using the IUP, eight school boards, monthly meetings, common approach and clarity.

En fungerande relation mellan chef och medarbetare skapar bättre förutsättningar för välmående på arbetsplatsen. Studiens syfte är att belysa relationen chef-medarbetare inom yrken med brukarkontakt samt att generera en teori och förklaringsmodell grundad i data, vilken manifesterar aspekter som är betydelsefulla för chefer och medarbetare kopplat till den fungerande relationen dem emellan. Med grundad teori som forskningsansats och metodologiskt angreppssätt använder vi nio intervjuer och tre skuggningar för att undersöka och lyfta chefers och medarbetares perspektiv på relationen chef-medarbetare. Resultatet visar att både chef och medarbetare framhåller relationen dem emellan som mycket viktigt. Vår teori innefattar ett flertal aspekter som enligt dem behöver vara välfungerade för att relationen ska vara fungerande, t.ex. medarbetarens förhållningssätt och atmosfären på arbetsplatsen. Resultatet visar också att det är chefen som måste ge förutsättningar för relationsskapandet. Det mest utmärkande i det insamlade materialet är vikten av tydlighet från både chef och medarbetare för att deras relation ska vara fungerande. Den genererade teorins förklaringsmodell kan användas som ett verktyg i utformandet av trivsamma arbetsplatser samt som en påminnelse om att relationen chef-medarbetare är viktig för välmående på arbetsplatsen. / A functioning relation between the employer and the employee generates better conditions for wellbeing at the workplace. The purpose of this study is to illustrate the functioning relation between employer-employee, within social work/the supporting role profession, and to generate a theory and a model. The aim with this is to illustrate the aspects of the functioning employeremployee relation, which are important according to them. With grounded theory as the research and methodological approach, we use nine interviews and three participative observations to examine and highlight employers and employees’ perspectives of their relation to each other. The result shows the importance of the functioning relation between them, according to both the employer and the employee. Our theory highlights several aspects that are all necessary if a functioning relation shall be possible, e.g. the employees approach and the working climate. The result also proves the importance of the employers’ role to obtain the prerequisites to develop a good relation. The most distinguishing feature of the collected material is the importance of clarity from both the employer and the employee. The generated theory model can be used as a tool in the strategy of acquiring good working conditions as well as a reminder of the importance of a functioning relation between the employer-employee.

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys. Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket. Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga.

Skolan ska vara en lugn och trygg miljö, där eleverna ska kunna fokusera på sitt lärande utan att bli störda. Denna fallstudie syftar därför till att undersöka hur en matematiklärare kan skapa och bibehålla studiero. Genom observationer och en intervju har jag undersökt en lärares arbete med studiero. Resultatet visade att en lärare kan informera eleverna på ett tydligt sätt om vilka regler som gäller i matematikklassrummet, för att skapa studiero. Resultatet visade även att det sociala samspelet mellan elever, och lärarens tillgänglighet, har betydelse för arbetet med studiero. / The school should be a calm and safe environment, where students should be able tofocus on their learning without being disturbed. This case study therefore aims to investigate how a mathematics teacher can create and maintain a calm environment conducive to learning. Through observations and interviews, I have investigated a teacher's work with a calm environment conducive to learning. The results showed that a teacher can inform students in a clear way about the rules that apply in the mathematics classroom to create a calm environment conducive to learning. The results also showed that the social interaction between students and the teacher's availability is important for the work with a calm environment conducive to learning.

Tidigare forskning kring otydlighet och stress som enskilda begrepp är omfattande. Då studier visar att otydlighet i flera aspekter, exempelvis otydlig arbetsmiljö, påverkar människors upplevda stress är det således intressant att titta på begreppen tillsammans. Denna studie ämnar utveckla ett mätinstrument för att kunna mäta upplevd otydlighetsstress inom organisationer eftersom det idag saknas. Metoden tog avstamp i utvecklingen av ett frågeformulär, därefter genomfördes en pilotstudie med efterföljande enkätundersökning där 230 svar registrerades. Explorativ faktoranalys genomfördes på de data vi samlat in för att försäkra att otydlighetsstress verkligen mäts. Vidare beräknades Cronbachs alfa i syfte att ta reda på den interna reliabiliteten. Studien resulterade i att fyra faktorer skapades utifrån kriteriet >0,6 för faktorladdningar och namngavs till: depression (α=0,94), krav (α=0,82), arbetsrelaterad otydlighet (α=-0,75) och otydlighet i kommunikation (α=0,82). Den interna reliabiliteten beräknades till 0,88 för hela mätinstrumentet. Mätinstrumentet fick namnet Ambiguity Stress Scale.

Den digitala utveckling som genomförs av samhället idag är något dagens banker behöver kunna hänga med för att hålla linjen i utvecklingen. Den ökade tekniska bilden samhället har idag har accelererat väldigt snabbt och samhället är idag väldigt digitaliserat och det är något positivt bland folket. Samhället kräver digitalisering och det är något banksektorn behöver kunna följa vilket kräver att de således följer riktlinjer för att förhålla sig med digitaliseringen och kunna arbeta med deras tjänster som de erbjuder samhället. Dessa riktlinjer berör därför ge organisationens struktur och personal den vision och implementation som bör finnas och givetvis digitaliseringen i åtanke. Syftet med detta arbete är därför att med hjälp av datasamling från semistrukturerade intervjuer och vetenskapliga artiklar att hitta riktlinjer som används för att utveckla digitala strategier inom den svenska banksektorn. Dessa riktlinjer presenteras med hjälp av forskningsmetoden grundad teori där en kvalitativ studie utformades uppbyggd av teorier från vetenskapliga artiklar samt semistrukturerade intervjuer där respondenterna arbetar inom digital utveckling i sina respektive banker. Detta arbete resulterade sedan i tre tydliga riktlinjer som banker kommer kunna förhålla sig mot med digital standard och en teknisk utveckling i grund till de riktlinjerna. / This essay was written to analyze the digital development of current banks and what guidelines you could find to increase the digitalization. Some organizations have come further than others regarding the digitalization. My task was to find what guidelines our banks need in order to create a stable digital structure for their customers with digital services and solutions. This is vital due to the technological development of society where the demand for digital service has increased significantly the last 20 years. The study was made following a qualitative method where information was obtained through research of scientific studies and interviews of people working with this subject. This resulted in three guidelines for banks to invest their resources in to achieve the desired technological development.

I Sverige idag satsas det allt mer på att bygga hållbara städer, det vill säga mer hållbar stadsutveckling. Hållbarhet har historiskt delats in i tre olika delar: ekonomi, miljö och sociala aspekter. Det finns inte någon allmänt erkänd definition av begreppet social hållbarhet och därför behöver det utforskas. Det finns också en juridisk rättviseaspekt i att skapa klarhet i begreppet, för att minska risken för att det i senare skeden ska råda tvist om vad avtalen innebär. I och med oklarheten runt begreppet kan det uppstå informationsasymmetri dels mellan kommunerna och byggherrarna dels mellan byggherrarna. I sammanhanget markanvisningar behövs tydlighet för att parterna tillsammans ska kunna sträva mot det gemensamma målet – hållbar stadsutveckling.Det övergripande syftet med denna studie är att tydliggöra för kommun och byggherre hur de genom rättvisa markanvisningstävlingar kan bidra till social hållbarhet i stadsutveckling. Målet är att, genom analys av markanvisningstävlingar, redogöra för hur kommuner uttryckt och använt begreppet social hållbarhet samt hur urval av inkomna bidrag i markanvisningstävlingar inom stadsutvecklingsprojekt har gjorts.Denna studie utfördes med deskriptiv metod med tre olika tillvägagångssätt: dokumentgranskning av handlingar, djupdykande semistrukturerad intervju samt textintervjuer med kommuner. Stadsutvecklingsprojekten som undersöktes var Skeppsbron i Göteborg, Kolkajen del 2 i Stockholm, Nya gatan i Nacka och Vallastaden i Linköping.Resultatet från denna studie tyder på att inga betydande insatser har gjorts för att tydliggöra vad begreppet innebär, även i de undersökta kommunerna som gjort tydliga satsningar på social hållbarhet. Istället arbetar kommunerna idag med unika lösningar för varje projekt. De har ingen enhetlig hantering eller definition av begreppet social hållbarhet i stadsutveckling. En slutsats som kan dras är att tydligt utformade modeller som är flexibla och lämnar utrymme för innovation och kreativitet skulle troligtvis underlätta kommunernas arbete. Modellerna skulle möjliggöra för kommunerna att hålla tydliga, rättvisa och transparenta markanvisningstävlingar där byggherrar tävlar under samma förutsättningar. / The Swedish planning and construction market have been investing more in developing sustainable cities, that is, more sustainable urban development. Sustainability has historically been divided into three different parts: economical, environmental and social aspects. Today, there is no generally accepted definition of the concept of social sustainability and therefore the concept needs to be further explored. There is also a legal justice aspect in creating clarity of the concept, in order to reduce the risks that there will be disputes about what the agreements entail. With the ambiguity around the concept, information asymmetry can arise between municipalities and the property developers, and between the property developers. In the context of municipal land allocations, clarity is needed for the parties to be able to work together towards the common goal – sustainable urban development.The overall purpose of this study is to clarify to municipalities and property developers how they can contribute to social sustainability in urban development, through fair land allocation competitions. The aim of this study is to, through analysis of land allocation competitions, describe how municipalities express and use the concept of social sustainability, as well as describe how they make selections and assesses entries in land allocation competitions in urban development projects.The study was carried out with a descriptive method with three different approaches: documentary review, in-depth semi-structured interview and text interviews with municipalities. The urban development projects examined were Skeppsbron in Gothenburg, Kolkajen part 2 in Stockholm, Nya gatan in Nacka and Vallastaden in Linköping. The result of this study indicates that no significant efforts have been made to clarify the concept social sustainability in urban development projects, even in the investigated municipalities that have made expressed attempts to achieve socially sustainable development projects. Instead, the municipalities work with unique conditions and solutions in each of their projects. They have no uniform management or definition of the concept social sustainability in urban development. One conclusion that can be drawn is also that clearly designed models that are dynamic and leave room for innovation and creativity would probably ease the management and incorporation of sustainability in the municipalities. These proposed models would enable the municipalities to host clear, fair and transparent land allocation competitions where property developers can compete within the same conditions.