The aim of this study was to get a survey and a deeper understanding of students’ choice of language at upper secondary school, as well as their attitude and motivation to the German language. The rapports of diminished interests in studying languages at upper secondary school raised our interest in how to go against this and motivate students to actually choose to study a language. The study parted from a student perspective with focus on learning, attitude and motivation. A quantitative study with 168 pupils from 11 secondary schools in Halmstad as well as short interviews with their teachers have been used and analysed. Our study showed that students are not particular interested in German. Additionally many of the students will only choose to study German if it involves higher qualification points and not because they think it is useful. It also showed that depending on which school the students went to and also depending on the teachers they have had, they are much influenced of how fun they believe German to be and how reluctant they are to choose it at upper secondary school.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på i vilka klassrumssituationer flerspråkiga elever i årskurs 2, upplever att andraspråksinlärningen blir meningsfull, samt att ta reda på vilken betydelse den kulturella identiteten har för andraspråksinlärningen. För att söka ett svar på syftet har en kvalitativ intervjustudie av flerspråkiga elever i årskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn på lärande. Frågeställningarna för undersökningen har varit;  I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andraspråksinlärningen är meningsfull?  Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andraspråksinlärning? Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter där de själva får välja innehållet och de väljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det är roligast att läsa när de får läsa litteratur som de har valt själva från bokbussen eller hemifrån. Eleverna tycker om att prata om saker som de själva har upplevt och att få prata om sådant de har kunskaper om. Undersökningen visar att modersmålet och den kulturella tillhörigheten är viktig för eleverna.

Syftet med denna studie är att ge exempel på hur några pedagoger och lärare arbetar med språkinlärning med barn med Downs syndrom på fyra utvalda förskolor respektive fyra särskolor. Metoden vi har använt oss av i denna studie är intervju. I analysen har vi sammanfattat de intervjuer vi har genomfört och tagit ut de centrala delarna för studien. Resultatet diskuteras mot bakgrunden och relevant litteratur. Det resultat vi har kommit fram till, framhåller att pedagogerna7lärarana genomgående arbetar på ett medvetet sätt med språkträningen och är insatta i tillgängliga metoder i form av bl.a. tecken som stöd. Arbetssättet och synsättet hos pedagoger/lärare påverkar hur språkträningen utformas och genomförs. I diskussionsdelen har vi utgått utifrån våra tre frågeställningar och fört en diskussion kring arbetssätt, inställningar och skillnader och likheter mellan förskolorna respektive särskolorna. Vi har konstaterat att ett aktivt och medvetet förhållningssätt gynnar språkträningen hos dessa barn.

This essay discusses the subjective observations and opinions on the Swedish concept of stegintegrering, a form of mixed grade education in the subject modern languages at upper secondary level. I interviewed two headmasters, four teachers and conducted an online survey with 39 pupils in order to find out what effects the concept of stegintegrering has on teaching and learning from a teacher and pupil perspective. Due to the extent of this essay no general conclusions can be made but certain connections could be found. For once there was a connection between group size and the possibility of teaching each group separately during one lesson per week and the attitude of the concerned teachers and pupils towards stegintegrering. While both headmasters and teachers claimed that the cooperation between pupils across all levels was the main purpose of stegintegrering as it helps their learning and understanding, my study showed that many pupils did not really want to cooperate and that teachers often find it hard to construct tasks that stimulate every group. None of the teachers that were interviewed for this essay went to a teacher’s training that focused on stegintegrering, which could be a reason for the result mentioned last.

Studiens syfte är att undersöka förskolelärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet, analysera de utmaningar lärarna möter i arbetet och hur förskollärarna kan samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling. Studiens forskningsfrågor var: I) Hur ser förhållningssätten ut hos förskollärare vad gäller språkutveckling hos flerspråkiga barn? II) Vilka utmaningar möter förskolelärarna i arbetet med språkinlärning och språkutveckling hos flerspråkiga barn? och III) Hur kan förskollärarna samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling? För att genomföra studien använde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats och genomförde 11 semistrukturerade intervjuer. Studien visade att nio utav 11 lärare hade en mycket positiv inställning till flerspråkighet medans två lärare hade en lite mer negativ inställning. Det var framför allt tre svårigheter som blev tydliga i studien; I) föräldrasamverkan, I) att arbetet var tidskrävande och III) svårigheter vid inskolning. Konkret visar studien att flerspråkiga barns möjligheter att utveckla sitt modersmål och det svenska språket samtidigt kan vara bunden till lärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet. Då förskollärarnas förhållningssätt avspeglar deras praktik påverkar även detta barnen. Studien visar också att de utmaningar som förskollärarna möter i vardagen är väldigt typiska men att dessa svårigheter också kan vara kopplade till förskollärarnas förhållningssätt och praktik.

<p>Lärarexamen</p>

Den ökade invandringen, särskilt av barn och unga, har inneburit en stor utmaning för det svenska samhället, inte minst för skolan. I takt med den ökade invandringen, ökar andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan och var femte elev i grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska. Studien har ett tvådelat syfte, dels att utveckla kunskaper kring hur lärare i förberedelseklass respektive ordinarie klass arbetar för att nyanlända elever ska utveckla färdigheter i svenska språket, dels att utveckla kunskaper kring deras uppfattningar om placering av nyanlända elever. Studiens empiri består av intervjuer med fyra verksamma lärare som arbetar på två olika skolor belägna i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att lärare arbetar med olika stöttningsstrategier i undervisningen. Utöver detta framkom även att lärare förenklar undervisningen för nyanlända elever. Vidare ansågs en stor utmaning vara att veta för lite om elevens tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter. Samtliga lärare i studien ansåg att nyanlända elever bör placeras i förberedelseklass, under en tidsbegränsad period. För vidare forskning finner vi ett intresse att utforska hur man som lärare kan ta till vara på flera språk i undervisningen.

Det ökade antalet nyanlända elever sätter det svenska utbildningsväsendet på hårda prov. Forskningsläget visar på ett ömsesidigt förhållande mellan inkludering och språkinlärning. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om inkludering av nyanlända elever i skolan. Det empiriska materialet består av vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar i förberedelseklass och ordinarie klass. En elev kan vara fysiskt inkluderad i en ordinarie klass, men känna sig exkluderad både socialt och pedagogiskt. På samma sätt kan en elev känna sig socialt och pedagogiskt inkluderad i förberedelseklassen, men uppleva att förberedelseklassen präglas av exkludering i relation till övriga skolan. Vidare visar resultatet att lärarnas attityd, inställning och kompetens är avgörande för att skapa en inkluderande undervisning. Det saknas dock forskning kring hur skolor och lärare kan arbeta för att undervisningen ska bli mer inkluderande, och tillgodose alla elevers behov. För vidare forskning finner vi ett intresse att utforska hur förberedelseklassen bör utformas för att ge nyanlända elever förutsättningarna att bli fysiskt, socialt och pedagogiskt inkluderade vid övergången till ordinarie klass.

Detta är en studie som kan bidra till att öka förståelsen om ensamkommande arabisktalande ungdomar när de läser olika språk samtidigt, svenska, engelska och arabiska som modersmål.Studiens syfte är att undersöka fyra ensamkommande arabisktalande ungdomar som läser på språkintroduktion för att ta reda på deras tankar och erfarenheter samt att undersöka om modersmålet har någon roll i deras språkinlärning av andra och tredje språk.Metoden som valts är kvalitativa intervjuer för att få så mycket information av deltagarna som möjligt och för att kunna ställa frågor utifrån deras svar. Empirin till arbetet samlades genom att intervjua ensamkommande ungdomar som är lika gamla.Kartläggningen är grunden för en väl fungerande planering för lärarna som jobbar med nyanlända. Resultaten visar att modersmålet har en stor roll i elevernas lärande, speciellt i början och genom översättning mellan olika språk som ökar deras förståelse. Studien visar också att deltagarna börjar tappa klassisk arabiska under tiden eftersom de bland annat slutar delta i modersmålsundervisningen. Olika sociala förhållandena kan påverka elevernas språkinlärning bl.a. boendet, hemlängtan och saknad av familjen. Skillnader mellan de olika tre språken, engelska, svenska och arabiska ökar på svårigheter att läsa dessa språk. Svårigheterna är olika som t.ex. uttal och grammatik.

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om språkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som är mest lämpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska språket på bästa möjliga sätt. Syftet är att lyfta fram två pedagogers sätt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet. Frågeställningarna som studien lyfter är: Vilka metoder använder pedagogerna sig av för att barnen i en förberedelseklass ska utvecklas i det svenska språket och hur sker undervisningen? När vet pedagogerna att ett barn är redo för att sättas i en så kallad ordinarie klass? Vilka undervisningsmetoder anser barnen är lämpligast för deras inlärning av det svenska språket? För att besvara dessa frågeställningar har vi haft intervjuer med två olika pedagoger som arbetar i en förberedelseklass. För att lyfta fram barnperspektivet har vi valt att intervju fem utvalda elever från klassen. Studiens teoretiska grund har sin utgång i tidigare studie, föräldrars delaktighet samt studie kring lämpliga undervisningsmetoder. Syftet är att undersöka hur pedagogerna undervisar i den utvalda förberedelseklassen. Vi har genom vår studie kommit fram till att pedagogerna arbetar ur ett sociokulturellt perspektiv.