Vilka faktorer spelar in när man ska förstå gymnasieelevers studieresultat i spanska steg 2? Denna inledande fråga är syftet jag har med att skriva detta arbete, vilket leder mig till att reflektera över min undervisningsmetod samt elevernas motivation gällande deras språkinlärning. Faktorerna som kan påverka elevernas resultat kan vara av olika natur: svårbegriplig grammatik som skulle vara felaktigt lagd i undervisningen, läromedlen, den pedagogiska metoden, eller, som jag redan nämnt ovan, elevernas inlärningsmotivation. Med denna fråga i minnet, har jag skrivit mitt examensarbete och jag har valt att enbart beröra mina egna elever som studerar på denna språknivå. Den grundläggande fakta i det föreliggande undersökningsområdet kommer jag att ta från litteratur som behandlar forskningen kring språkinlärningen. Krashen, Vigotsky, Piaget, Viberg, Tornberg och Schmidt, m.m är några namn som kommer att hjälpa mig med att bättre förstå elevernas inlärningsprocess och ge mig underlag under den teoretiska delen av arbetet. För att kunna kartlägga svaren på mina frågeställningar, har jag använt mig av enkäter som delats ut till elever som läser spanska steg 2.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut på skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. Hur arbetar lärarna för att ge dessa elever likvärdiga villkor som barn med svenska som modersmål?Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss på att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andraspråk samt bedömningsunderlag för ämnet svenska. Vi har även valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett från mitten av 1900 – talet fram till idag. I kapitlet tidigare forskning presenterar vi teorier som är relevanta för vår undersökning om andraspråksinlärning, modersmål och interkulturell undervisning.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer i samtalsform med fyra klasslärare på tre olika skolor. Intervjuerna spelades in med en diktafon för att uppnå större realabilitet.Resultat och slutsats: Vikten av att kunna sitt modersmål är en grund för att lära sig ett nytt språk. Språket är det viktigaste redskapet vi har, utan en god språklig förmåga är det svårare att klara skolgången. Det är lärarens uppgift att ge eleverna de verktyg som behövs för en lyckad språkutveckling. En viktig faktor i språkutvecklingen är att som lärare variera arbetssätten och låta eleverna få använda språket mycket och i olika moment.

Denna undersökning berör engelskundervisningen i årskurs 5. Syftet är att undersöka hur engelskundervisningen ser ut samt hur pedagogerna resonerar om sin engelskundervisning. Syftet är också att synliggöra hur eleverna resonerar om pedagogernas sätt att undervisa i engelska och hur elevernas resonemang stämmer överens med pedagogernas. Vi har avgränsat oss till att studera två pedagogers engelskundervisning och deras två klasser. Våra frågeställningar är: Hur arbetar två pedagoger med engelskundervisningen i årskurs 5 på en skola? Hur resonerar pedagogerna om undervisningen? Hur resonerar eleverna om undervisningen? I våra teoretiska utgångspunkter har vi fördjupat oss i teorier och tidigare forskning om språkinlärning, språkundervisning, språkfärdigheter och skolkultur. Vi har observerat åtta engelsklektioner, intervjuat två pedagoger samt gjort en enkätundersökning med 42 elever i pedagogernas två klasser. Empirin analyserades och sammanställdes. Slutsatsen utifrån vårt syfte och våra frågeställningar är att pedagogerna arbetar med olika språkfärdigheter i sin undervisning men väljer att fokusera mer eller mindre på de olika färdigheterna. Eleverna är väldigt nöjda med sin engelskundervisning trots att det finns begränsningar i variationen. Dessutom formar och styr skolkulturen engelskundervisningen så att den blir svår att förändra.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur flerspråkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation då de har ett annat modersmål än svenska, med fokus på inlärningen av ett för dem tredje språk.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning samt skolsituationen för och resultat hos flerspråkiga elever. Med hjälp av en serie intervjuer skapas en bild av några elevers upplevelse av sin skolsituation.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att synen på flerspråkiga elever ofta är något ensidig och fokuserad på elever med problem och bortser från en grupp mycket framgångsrika elever som lärt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom är det tydligt att trygghet och självkänsla är av vikt för flerspråkiga elever med annan kulturell bakgrund. / The purpose of this essay is to study the multilingual perspective of th eschoolsituation of students whose learning language in fact is their seconde language, i.e. Swedish.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen.

I denna studie undersöker jag hur lärare ser på användningen av IKT i undervisningen. Jag fokuserar på tre olika infallsvinklar: hur lärare använder digitala hjälpmedel för att stödja elevers språkinlärning, vad lärare uppger att elevernas tycker om digitala hjälpmedel i undervisningen samt vad lärare uppger är möjligheter respektive begränsningar med att använda IKT i skolan. Undersökningen har jag genomfört genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare inom årskurs F-2. Intervjuerna spelades in och leddes med hjälp av en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i aktuell forskning om möjligheter och begränsningar med IKT i undervisningen. Då det råder delade meningar om IKT hjälper elevers lärande eller har negativ inverkan på lärandet, använder jag mig av båda dessa perspektiv i analysen. Resultatet av studien visade att lärare uppger att användningen av IKT i undervisningen stödjer elevers språkinlärning, att utifrån respondenternas perspektiv så tycker eleverna att IKT i undervisningen är givande och intressant, samt att lärare kan identifiera både möjligheter respektive begränsningar med IKT. Möjligheterna inkluderar bland annat en ny dimension i undervisningen, motiverande arbetsuppgifter för eleverna, samt att det ger omväxling från ordinarie skoluppgifter. Som begränsningar angavs bland annat problem med att få tekniken att fungera, att det är tidskrävande att lära sig att använda tekniken, samt att det finns brist på digitala hjälpmedel på skolorna vilket i sin tur påverkar utsträckningen att kunna använda IKT i undervisningen.

Studien behandlar förskollärares tal om och erfarenheter av ”tecken som stöd” för barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Syftet är att få kunskap om hur ”tecken som stöd” kan hjälpa barn med annat modersmål än svenska att ”kickstarta” svenskainlärningen i förskolan. Syftet är även att få reda på vilka sätt tecken underlättar barnets kommunikation och tillägnandet av det talade svenska språket. Metoden var induktiv, kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Två förskollärare valdes att delta i intervjuundersökningen. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att ”tecken som stöd” fungerar väl som initial hjälp för barn med annat modersmål än svenska att tillägna sig det svenska språket. De menar att barnen snabbt tar till sig tecken och börjar själva kommunicera med dessa när de inte kan orden på svenska eller vågar uttrycka sig. Vidare visar resultatet att matsituationer och samlingar är exempel på situationer där både tecken och bilder kan användas för att förstärka ord.

Syftet med denna studie är att ge inblick i hur ett läromedels lärarhandledning ger uttryck och utrymmeför språkstimulerande aktiviteter ur ett andraspråksperspektiv. Mina forskningsfrågor är: Hurbeskriver lärarhandledningen språkstimulerande aktiviteter? Finns det i lärarhandledningenuppmuntran till språkstimulerande aktiviteter? Hur uttrycks det att läraren utforma sin undervisningför att eleverna ska delta i elev-elev interaktion? Hur beskriver lärarhandledningen att undervisningenkan utformas för att inkludera elever med svenska som andraspråk? Undersökningen bygger på enkvalitativ dokumentanalys av lärarhandledningen till ett läromedel i läsinlärning. Resultaten avundersökningen tyder på att handledningen uppmuntrar språkstimulerande aktiviteter men attförslagen på hur läraren kan utforma undervisningen för interaktion är få. Vidare tyder studiens resultatpå att inget av läromedelsförfattarna uttalat andraspråksperspektiv finns i handledningen, men mycketav lärarhandledningens innehåll ger uttryck för språkstimulerande aktiviteter ur ettandraspråksperspektiv. I lärarhandledningens vetenskapliga grund ges både uttryck och utrymme förspråkstimulernade aktiviteter i ett andraspråksperspektiv. Vilket, enligt denna studie, inteöverensstämmer med lärarhandledningens lektionsinnehåll där utrymme för aktiviteterna inte ges.

Syftet med studien är att analysera förskollärares berättelser om deras praktiska arbetemed flerspråkiga barns språkutveckling, samt de dimensioner som återges påverka barnens möjligheter att lära sig svenska språket i förskolan. Dessutom analyseras de kommunikativa redskap, som framställs att flerspråkiga barn använder sig av när de lär sig ett nytt språk. I resultat och analys av förskollärares berättelser om deras praktiska arbete, beskrivs pedagogernas medvetenhet om hur de använder språket i alla situationer under hela dagen, som betydelsefullt för flerspråkiga barns språkutveckling. Det arbetssätt som återges påverka barnens möjligheter att lära sig svenska språket i förskolan, är delnin   av barngruppen i mindre grupper. Kunskap om kommunikativa redskap framställs so betydelsefullt för att förstå hur flerspråkiga barn går tillväga när de lär sig ett nytt språk.

The aim of this bachelor's thesis is to gain a deeper knowledge of attitudes towards and experiences of reading and literature among immigrant women of none-European origin living in Sweden. Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight women from Afghanistan, Somalia, Eritrea and Thailand, two from each country. The women were asked to describe the role reading had during different periods of their life, for example whether there were books or newspapers at home, whether somebody used to read to them during their childhood, if their reading pattern had changed since they immigrated to Sweden and if they themselves were reading to their children. They were also asked to compare the situation in their country of origin and Sweden when it came to literacy and reading habits. The results of the interviews show that most of the women grew up in homes where there were few or no books, some had parents that were illiterate, and several of them had to quit school because of war. Nevertheless, most of them had a positive attitude towards reading and literature and were now reading to their own children. All of them said that reading is more common and is considered more important in Sweden than in their country of origin. They suggested that this was mainly due to the fact that people there have to work hard to support their family and don't have the habit of reading.