Throughout history the human ability of learning language has spawned numerous theories on which methods are most efficient in both teaching and learning language. Ever since English has earned its title of lingua franca, educators from around the world have been tasked with teaching students in a manner that is the most beneficial for learning the language. In retrospect, knowledge of two or more languages is seldom a free choice, but a necessity for adapting to a globalized society. As different methods and theories have gone in and out of fashion, the most controversial topic remains – what is the purpose of teaching grammar? The purpose of this study is to analyse and compile research that deals with the way grammar is implemented, if at all, into teaching English as second language. Questions that the result should answer are the following: • Based on what the research claims about what is most conducive to learning English, how do teachers choose to construct their teaching? • Where lies the focus in teaching, on form or function? How grammar is taught, if at all, is a heavily debated subject among researchers and educators alike. Among the range of different opinions, both that are based in actual research and personal views on the topic, most parties seem to come to a consensus: grammar is important but without communication there can be no authentic learning. Method of this study is based on international research that has been reviewed and analyzed according to the criteria for inclusion. The findings of this study report the different approaches to teaching English with implementation of grammar in a way that promotes efficient learning. There are also examples of simultaneously teaching English by using different approaches to grammar and which results that provides

No description available.

BAKGRUND: Språkforskarna är idag överrens om fördelarna med tidig språkinlärning och redan 1991 års läroplansbetänkande gav direktiven att engelskundervisningen borde påbörjas i år 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att själva bestämma när starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fått till följd att upplägget skiljer sig åt från kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanen i engelskas målformuleringar och tala och lyssna är de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka lärares, i år 1-3, tankar om engelskundervisning. Frågeställningarna jag utgår ifrån är hur lärare i år 1-3 resonerar kring ämnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag använt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lärarna i min undersökning anser att det är lämpligt att introducera engelskämnet vid den tidpunkt som är aktuell på den skola där de arbetar medan några anser att det kan göras tidigare. Samtliga lärare har med engelska inslag i sin undervisning, även de som själva inte undervisar i engelska. Dessa inslag är ofta av en lättsam karaktär. Sånger samt teman och områden som är bekanta för eleverna, exempelvis färger, familjeord och räkneord, är vanligt förekommande. Lärarna är överrens om att tala och lyssna är de viktigaste delarna att arbeta med inom engelskämnet.

<p>Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm. Bakgrunden till denna studie har varit tidigare forskning inom språkvalsämnet Engelska Svenska Språkval och den tendens som visat att dessa grupper ökar i storlek från år 6 till år 9 för att elever hoppar av moderna språk. Internationell forskning har visat att i anglosaxiska länder väljer pojkar ofta bort språkstudier för att det inte är manligt och för att grupptryck gör att det är farligt eller känsligt att säga fel och göra bort sig inför sina kompisar. Min studie visar delvis samma resultat; att det är fler flickor än pojkar som fullföljer sina språkstudier i de tre enheterna. Statistik visar också att språkvals¬grupperna i engelska svenska består av mer än sextio procent pojkar i år 6. Det som skiljer den internationella forskningen mot den svenska är att här är pojkarna ofta verbala risktagare i språkklassrummet, och flickorna är de som är försiktiga. Studien har som teoriförankring ett sociokulturellt perspektiv, där olika begrepp problematiseras i relation till främmande språkinlärning och språkklassrummet. Dispositionen i detta arbete inleds med bakgrund och tidigare forskning inom området, både när det gäller främmande språkinlärning och motivation samt distinktionen mellan andraspråksinlärning och främmandespråkinlärning. Vidare förklaras hur studien byggts upp i form av metodval , urval av enheter och bearbetning. Presentation av resultat görs indelat i kvantitativa och kvalitativa resultat för att senare sammanfattas i en gemensam resultatanalys. I diskussionen problematiseras de slutsatser som framkommit i studien.</p>

<p>I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa. Vi belyser även olika sätt att utveckla elevernas interaktion med varandra och läraren i klassrummet, genom att se interaktion utifrån det sociokulturella- och det multimodala perspektivet på lärande. I vår diskussion drar vi slutsatsen att det finns mycket att utveckla i arbetet med de nyanlända eleverna. En tätare kontakt med modersmålslärarna, ett bättre samarbete med övriga skolan, en omfördelning av skolans resurser och handledning till pedagogerna samt en öppnare inställning till arbetet med nyanlända skulle kunna bidra till att underlätta lärarnas mångsidiga uppdrag att bemöta nyanlända elever i förberedelseklassen.</p>

<p>Vårt undersökningsområde innefattar barns inlärning av ett nytt språk. Med vår undersökning har vi försökt få fram hur två utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska språket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sätt att arbeta. Vi har intervjuat några pedagoger för att ta reda på hur dessa förhåller sig till barnens flerspråkighet och hur de bemöter barn som väljer att tala sitt modersmål i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av två språkutvecklande aktiviteter. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte krävs några särskilda aktiviteter, utan att det räcker om barnet får träna språket i vardagliga situationer. Det som gynnar majoritetsbarn gynnar även minoritetsbarn. Av informanternas svar framstår tydlighet, upprepning, variation och trygghet som viktiga faktorer vid arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska. I de båda förskolorna är pedagogerna medvetna om modersmålets betydelse vid inlärning av ett nytt språk. För att stimulera barnets kunskaper i modersmålet arbetar de på olika sätt. I den ena förskolan använder pedagogerna och barnen sitt modersmål i verksamheten medan man i den andra förskolan försöker höja statusen på språket genom att intressera sig för barnets språk. De uppmuntrar även föräldrarna att hjälpa sina barn att utveckla sitt hemspråk genom att läsa och tala med barnen.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning. Det finns även ett positivt samband mellan instrumentella attityder till svenska och språkanvändning. Däremot finns det negativa korrelationer mellan attityder till språkinlärning och språkfärdighet respektive attityder till språkinlärning och språkanvändning. Undersökningen ledde till slutsatsen att resultatet för den här studien stämmer i stor grad med tidigare forskning.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka ordinlärning i franska för årskurserna 7-9. Då jag själv har fått lägga ner mycket tid på ordinlärning i mina franskstudier har jag kommit att ställa mig frågan hur man arbetar med ordutlärning i nybörjarundervisningen på högstadiet. Eftersom orden är språkets grundstenar anser jag att det är oerhört viktigt att som lärare besitta kunskap om hur man på ett systematiskt sätt hjälper eleverna att bygga upp sitt ordförråd. </p><p>I litteraturgenomgången hade jag för avsikt att ge en teoretisk bakgrund till min undersökning. Jag tog min utgångspunkt i språkinlärning i största allmänhet för att så småningom inrikta mig mer specifikt mot ordinlärning. I undersökningsdelen var målet att studera hur man bearbetar ord i ett antal läromedel i franska för årskurserna 7-9. Jag avsåg även att ta reda på om det fanns skillnader mellan böckerna i denna fråga. Resultatet av undersökningen visar att de läromedel jag har granskat bearbetar ordkunskapsuppbyggnad på olika sätt genom att olika typer av övningar och arbetssätt prioriteras.</p>

<p>Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa två samtal, d.v.s. repetition av vad någon annan har sagt tidigare.</p><p>Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av repetitioner förhåller sig samtalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna. I denna studie undersöks avancerade inlärare av engelska, d.v.s. inlärare med en god kunskap om målspråket. Repetitionens roll i dessa samtal granskas i förhållande till såväl repetitionens roll i samtalet på modersmålet som repetitionens roll i andraspråksinlärning.</p><p>I analysen framkom att det främst är de sociala motiven som utgör skäl för repetitionerna, och rollerna som infödd talare respektive inlärare förefaller inte ha någon relevans för användandet av repetitioner. Det förekommer inga direkta bevis för aktiv och medveten inlärning, men däremot kan man anta en potentiell inlärning i ett slags ”biprodukt” av den sociala verksamheten som samtalen utgör, då det t.ex. skapas syntaktiska strukturer, vilka upprepas av de olika deltagarna med mer eller mindre variation. Det kan vidare konstateras att repetitionerna används på ett mycket kontextbundet sätt, och att de två samtalens olika karaktär således delvis ger olika resultat vad beträffar repetitionerna.</p>

<p>Arbetet syftar till att ge en bild av dramats möjligheter inom språkundervisningen och består av två huvuddelar; en litteraturdel samt en undersökningsdel. I teoridelen belyser jag begreppet drama ur ett antal synvinklar samt presenterar ett antal inlärningsteoretiker för att se om jag hos dessa kan hitta stöd för att drama kan gynna elevers lärande. I undersökningsdelen undervisar jag i dramainspirerad engelska i två åldersgrupper och låter sedan eleverna utvärdera denna undervisning med hjälp av en skriftlig enkät. </p><p>Jag avslutar sedan med en slutdiskussion vilken visar att drama kan gynna elevers lärande på ett flertal olika sätt. En dramainspirerad språkundervisning kan bl.a. ge mer realistiska kommunikationssituationer, ökad motivation och en mer konkret språkundervisning. Det finns dock ytterligare fördelar med att arbeta på detta sätt. Metoden främjar exempelvis även ett bra klassrumsklimat, ger eleverna en chans att uttrycka sig estetiskt samt ökar kontakten mellan lärare och elev.</p>