Vårt syfte med studien var att undersöka huruvida lärare i grundskolans tidigare år som använder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i så fall hur, på barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrån frågeställningarna hur lärare använder sig av Röris, om lärare upplever att behovet av Röris är lika för alla, hur lärarna upplever att det påverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlärning samt huruvida Röris är välinvesterad tid enligt lärarna. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där sex lärare från två skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades.  Resultatet i denna studie visar att lärarna använder sig av Röris för att göra avbrott i längre lektionspass när koncentrationen tryter. Resultatet påvisar vidare att alla har nytta av Röris. Lärarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan på barnens koncentration och såg klara fördelar med att praktisera Röris. Vad gäller motoriken såg de främst indirekta vinster av Röris, då de inte använde det i syfte att utveckla barnens motorik. Angående sambandet mellan koncentration, motorik och inlärning pekar vårt resultat mot att de är beroende och påverkar varandra i stor utsträckning. Samtliga lärare upplever att Röris är välinvesterad tid och menar att all form av avbrott är bra. Det förtydligas att Röris är ett perfekt redskap som alla klasser kan använda, på olika sätt.

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Ericsson (2003) syftar på att pedagogisk forskning kring motorikens problemområde ligger på ett övergripande plan där man använder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar också att tidigare forskning visar att många barn som har koncentrations- och inlärningssvårigheter även har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk träning för att underlätta barns koncentrations- och inlärningsförmåga. Ericsson (2003), Stenberg (2007), Arnegård (2006), Ayres (1988) med flera är forskare eller författare som används i arbetet för att visa att motorik och koncentration samt inlärning har ett samband. Rörelse och motorisk träning har betydelse från det nyfödda barnets första ögonblick för att sedan fortsätta som en viktig del genom människans utveckling. Asmervik, Ogden och Rygvold (2001) hävdar att det är i barns tidiga år var motorisk träning kan ha betydelse för deras koncentrations- och inlärningsförmåga. Förskolans verksamhet borde då fyllas av rörelse. I förskolan har leken dessutom en stor betydelse för barnets inlärning (Moyles, 1995). Dessutom menar Moyles (1995) att leken är energigivande där det finns möjlighet för barnen att inkludera rörelse. För att kunna använda sig av rörelse som metod behövs naturligtvis kunskap kring den. I denna studie används kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i förskolan för att få fram information om den eventuella kunskap som dessa pedagoger har kring sambandet mellan rörelse och koncentrations- samt inlärningsförmåga. Eftersom uppsatsen främst fokuserar på koncentrations- och inlärningssvårigheter intervjuas pedagoger i förskolan kring hur de använder sig av rörelse för att underlätta för barn med dessa svårigheter. Forskning och annan litteratur kring betydelsen av rörelse för koncentration och inlärning är främst riktad mot skolans verksamhet vilket gör att denna studie skall presentera ett material som har skillnader i sig jämfört med tidigare forskning. Referenslitteraturen och intervjuerna ligger som grund till uppsatsens analys. Deltagarna i studien visar en del teoretisk kunskap av rörelse som metod till att underlätta för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Användningen av den kunskap de förmedlade under intervjuerna är dock inte den samma i praktiken som i teorin.

Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper. Dessa små grupper menar många är en förutsättning för att kunna utgå från barnens intressen och behov. Pedagogerna anser också att en tydlig struktur med fasta regler och rutiner underlättar för barn att behålla uppmärksamheten. Flera pedagoger gör ändringar i den fysiska miljön genom att möblera om och strukturera upp materialet för att därmed skapa lugnare miljöer och på så sätt ge barnen bättre förutsättningar att leka

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat. Frågeställningar: – Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning? – Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad? – Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö? – Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga? Metod: Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog. Studien genomfördes som ett experiment. Designen var cross-over. Deltagarna fick vid två tillfällen utföra måttlig fysisk aktivitet i 30 minuter. Vid ena tillfället promenerade halva gruppen i skogsmiljö, den andra i stadsmiljö. Vid det andra tillfället bytte grupperna miljö. I samband med båda promenaderna gjordes för respektive eftertest av kognition (logik och matematisk problemlösning) och uppmärksamhet (selektivitet och vakenhetsgrad). I samband med testerna samlades kvantitativa data in, sedan gjordes en statistisk analys av skillnader och samband. Analysen gjordes i SPSS 17.0. Resultat: I denna studie fann vi inte några signifikanta förbättringar på logik och matematiskproblemlösning eller selektivitet och vakenhetsgrad efter måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter. Inte heller fann vi några signifikanta skillnader mellan testresultaten relaterat till yttre miljö. Det fanns inte heller något större samband mellan upplevd koncentrationsförmåga och prestation på logik/matematiktestet. Dock fanns en skillnad i upplevd koncentrationsförmåga relaterat till yttre miljö. Det var fler som upplevde att de hade en hög koncentrationsförmåga efter skogspromenaden jämfört med stadspromenaden. Det fanns också en förbättrad prestation hos dessa individer på efterföljande tester. Detta samband fanns bara för denna miljö. Slutsats: Måttlig fysisk aktivitet vid några få tillfällen ökar inte koncentrationsförmågan. Detta beror troligtvis på att den förbättring som fysisk aktivitet kan åstadkomma på hjärnans kognitiva funktioner sker över tid. Dock verkar en skogspromenad kunna ha effekt på den mentala upplevelsen av koncentrationsförmågan. Detta tillsammans med en vistelse i naturen verkar kunna öka prestationsförmågan. En förklaring skulle kunna vara att naturvistelse till skillnad från vistelse i stadsmiljö sänker upplevd stress och skapar rum för återhämtning.

Bakgrunden till arbetet bygger på inaktiviteten i dagens samhälle, med fokus på barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa, både fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lär sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete är att undersöka varför några av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att få svar på arbetets syfte och frågeställningar har vi använt oss av hermeneutiken som inspirationskälla. Där vi samlat in delar, vår förförståelse samt de intervjuades förförståelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fångats till en horisontsammansmältning. De data som samlats in har gjorts via intervjuer med pedagoger som är idrottsintresserade, klasslärare samt ansvariga för ämnet idrott och hälsa. Det material vi fått in i form av litteraturgenomgång och intervjuer har sammanställts, analyserats och tolkats. Resultatet som framkommit är att fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna är en viktig del i arbetet för de intervjuade pedagogerna. Fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna har betydelse för elevernas hälsa, koncentration, lärande och utveckling. Ett annat resultat i arbetet är att klassrumsklimatet förbättras och samspelet mellan eleverna blir bättre vilket bidrar till en bättre stämning i klassrummet. Nackdelar som framkommit är att tiden inte räcker till och det råder osäkerhet i att utöva fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna. Resultatet visar att samhället har påverkan på skolan och på hur pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet. Målfokuseringen i samhället har lett till att en del elever avstår från att vara fysiskt aktiva på fritiden vilket har lett till att skolans idrottstimmar är deras enda väg till fysisk aktivitet. Resultatet påvisar att pedagogerna måste ta till sig det nya, som olika media verktyg men samtidigt inte glömma bort den fysiska aktiviteten.

<p>Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.</p><p>Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper. Dessa små grupper menar många är en förutsättning för att kunna utgå från barnens intressen och behov. Pedagogerna anser också att en tydlig struktur med fasta regler och rutiner underlättar för barn att behålla uppmärksamheten. Flera pedagoger gör ändringar i den fysiska miljön genom att möblera om och strukturera upp materialet för att därmed skapa lugnare miljöer och på så sätt ge barnen bättre förutsättningar att leka</p>

Följande studie genomfördes för att undersöka koncentrationsförmågan hos 15-årigafotbollsspelare. 15-åriga barn kan uppleva stora skillnader i prestation inom sin idrott ochstudien utfördes för att försöka identifiera ålderseffekter och ifall dessa är orsaken till varförvissa fotbollsspelare är bättre på att koncentrera sig än andra. Relativ ålderseffekt menar attbarn som är födda tidigt på året ofta presterar bättre inom sin idrott än barn i samma ålder somär födda sent på året (Baker, Schorer, &amp; Cobley, 2010).Totalt undersöktes 207 fotbollsspelande 15-åringar, av dessa var n= 78 flickor och n= 129pojkar. Dessa individer fick svara på en enkät, TAIS – Test of Attentional and InterpersonalStyle (Nideffer, 1976) angående deras koncentrationsförmåga som sedan analyserades medhjälp av ett envägs ANOVA och Chi2test.Föreliggande studie visade inget samband mellan spelarnas koncentration och derasidrottsliga nivå. Däremot påvisades relativ ålderseffekt hos fotbollsspelarna. Denna effektvisade sig vara extra stor vid jämförelser mellan spelare födda i första och fjärde kvartalet, därde födda i januari – mars var överrepresenterade i förstalag.

Bakgrund: Koncentrations- och uppmärksamhetsförmågorna är betydelsefulla att inneha för att barnen ska kunna tillgodogöra sig lärandet fullt ut i skolan. Koncentration betyder att kunna behålla sin sin uppmärksamhet under en viss tid, utan att tankarna drar iväg. För de barnen som har svårigheter med att samordna sin perception, samt rikta sina tankar mot ett särskilt ändamål, får besvärligheter inom olika områden, som i sin tur påverkar deras beteende. Det kan medföra en negativ inverkan på deras relation till sin omgivning. Genom yoga- och mindfulnessövningar, tränas närvaron och koncentrationen, vilket resulterar till att barnen blir lugnare och därmed blir det lättare för dem att rikta sin uppmärksamhet mot det som ska läras i skolan. Syftet: Vårt syfte med den här litteraturstudien var att undersöka, beskriva och sammanställa om asanas, meditation och andningsövningar, så kallade yoga- och mindfulnessbaserade övningar, hade utövats av barn i forskningssammanhang inom skolmiljön. Metod: Litteraturstudie med innehåll av tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Barnen förbättrade sin koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga. Självregleringen stärktes, samt självkänslan ökade. Flera lärare upplevde ett behagligare klimat i klassrummet. Även kamratrelationer och familjeförhållanden förbättrades. Slutsats: Yoga- och mindfulnessbaserade övningar stärker barnens koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga. Barnen blir lugnare och mer harmoniska. Beteendet blir bättre, vilket leder till att relationerna till omgivningen stärks.

Ett av skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet (Skolverket, 2019a). Denna empiriska studie bygger på en tidigare systematisk litteraturstudie som fokuserade på fysisk aktivitet i matematikundervisningen och hur och i så fall om det påverkar elevers inlärning, arbetsminne och koncentration. Syftet med denna studie är att belysa de fysiska aktiviteter som lärare använder sig av i matematikundervisningen, deras uppfattningar av och motiv till valet av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Studiens syfte är också att upptäcka samband mellan studiens frågeställningar och tidigare forskning. För att besvara frågeställningarna har nio lärare intervjuats. Utifrån intervjuerna och frågeställningarna har olika kategorier upptäckts. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi. Resultatet i studien indikerar på att lärarna upplever eleverna mer koncentrerade och att eleverna tar till sig innehållet bättre efter att fysisk aktivitet genomförts i matematikundervisningen. Med tanke på mängden deltagare och att studien genomförts under en kort tid går det däremot inte att dra några generella slutsatser om huruvida fysisk aktivitet påverkar elevernas koncentration eller inlärning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur F–3-lärare arbetar med lärplattan i svenskundervisningen samt vilka för- och nackdelar det medför. Det har även gjorts en jämförelse mellan F–3-lärares och elevers syn på användningen av lärplattan. Materialet består av intervjuer med 4 lärare och 16 elever. Studiens resultat visar att lärplattan används ofta vid skrivuppgifter och vid läsning. De tillfrågade lärarna använder även lärplattan som stöd till de elever som är i behov av det och nyanlända elever. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna och eleverna upplever både fördelar och nackdelar med lärplattan. Fördelarna är exempelvis att elevernas koncentration ökar samt att lärarnas arbete underlättas med hjälp av lärplattan. Exempel på en nackdel är att verksamheterna inte alltid har tillgång till nätverk.                    Slutsatserna som kan dras från denna studie är att de tillfrågade lärarnas och elevernas syn är lika då de anser att man arbetar med effektivt med lärplattan. Lärplattan är även ett bra pedagogiskt verktyg då man med hjälp av den kan individanpassa uppgifter till eleverna.