Syftet var att studera skillnader mellan elit- och sämre rankade orienterare gällande situationsspecifikt självförtroende gällande de tre komponenterna: fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration, samt att studera kön- och åldersaspekter. Urvalet bestod av 119 försökspersoner i åldern 18 till 45 år (M = 26.52, SD = 6.20). För att mäta situationsspecifikt självförtroende gällande fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt koncentration konstruerades ett eget mätinstrument efter riktlinjer från Bandura (1986). Resultatet visade att topp 50 rankade orienterare hade högre situationsspecifikt självförtroende för fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration än sämre rankade orienterare. Resultaten diskuteras utifrån Banduras teori om situationsspecifikt självförtroende (1977, 1986) och tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att på en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik och i så fall när och om den används. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika årskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lärare på vår valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger använde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning. Resultatet visade även att vår hypotes om att utomhuspedagogik användes mer i de yngre årskursena stämde.

The purpose with this study was to see the relation between gymnastic pause and concentration to find out the students in a first grade experiences and thoughts about gymnastic pauses in the classroom. I have made a qualitative study to fulfill my purpose, I have observed students before and after the gymnastic pauses, carried through gymnastic pauses with the pupils and interviewed pupils in group. Previous research shows that the good working atmosphere and concentration has improved when pupils have had gymnastic pauses but it is difficult to say how it looks in the long term when the research doesn’t show that. In my study, it appears that the gymnastic pauses make it calmer in the classroom. Some of the pupils believe that they have had a better ability to concentrate after the gymnastic pauses while some pupils believe that they have not had a better ability to concentrate. Some pupils say it's good to get a break to carry on with the schoolwork during the entire lesson. Some pupils say they find it hard to be interrupted during their work. Something that no previous research shows is the part of pupils who doesn’t think that gymnastic pauses are a good and workable thing. There are pupils who are more disturbed by the gymnastic pauses and have difficulty to carry on with the schoolwork they should do after being interrupted for gymnastic pauses as my results show. Ericsson (2006) writes that children need adult assistance to get back to theirs concentration after being interrupted by something. I think this is important to consider as a teacher. Keywords: School, Gymnastic pause, Movement, Concentration

Abstract My purpose with this study is to find out if it helps children who have diffuculties with their concentration if they get to practise their motor behaviour knowledge during their day at the school to promote their learning capacity. My purpose is also to find out how schools works with motor behaviour training. To get answers to my questions have I done interviews with four educationalists and I have also used books and internet sites. Motor behaviour is of importance to how children learn things in the school, without a well working motor children gets difficulties to sit still and to concentrate. The children may put their energy at the wrong things in the classroom, when the energy instead should be need to learning things. The schools work with these children will train up their motor knowledge through playing but also through training the specific motor motions that’s exists. In my interviews with four educationalists, so have they told me that children who has problems with their motor behaviour has difficulties with especially the writing and reading moments in school. Four keywords: Motor behaviour, concentration, learning and training.

Studien syftade till att undersöka hur pedagoger såg på sambandet mellan rörelse och elevers koncentrationsförmåga. Jag ville se hur pedagoger tillämpade rörelse, vilka effekter de tyckte sig se samt vad som motiverade dem till rörelse. Metod som använts var en enkätundersökning med 46 pedagoger. Resultatet visade att pedagogerna anser att det finns ett samband mellan rörelse och koncentrationsförmåga och som i sin tur gynnar inlärningsförmågan. / This is a study on teachers´reflections of motoric skills and the parallels they think that they make when it comes to students concentration. I also wanted to see what methods the teachers were using and what motivates them. It shows that the teachers´ could see positive effects on students concentration while training of motoric skills.

Syftet med undersökningen var att se hur några utvalda lärare ser på hur elevernas motorik påverkar koncentrationen, kunskapsinlärningen och agerande i sociala sammanhang. Jag ville också ta reda på om elevernas självförtroende och självbild påverkas av hur god motorik de har. Studien utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare från två olika kommuner. Samtliga lärare ser motoriken som både ett problem och en lösning till elevernas koncentration och hur de lär sig olika kunskaper. Några av lärarna har erfarenheter av att ha elever med dålig motorik och som på så sätt inte har kunnat koncentrera sig under en hel uppgift. Lärarna påpekar att det kan vara svårt att se problemet med de här eleverna och det gäller att undersöka och se hela eleverna. Lärarna kom också fram till att det är viktigt för elevernas självförtroende att lärarna pushar och vill hjälpa eleverna att utvecklas. Det är för elevernas skull lärare bör lägga ner tid att utveckla deras motoriska förmåga annars kan eleverna riskera att få ett hinder senare i livet.

<p>Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare. Intervjuerna visade att av de tio elever som deltog ansåg majoriteten att det blev lättare att koncentrera sig efter fysisk aktivitet. Även klassläraren märkte skillnader i elevernas koncentration efter fysisk aktivitet gentemot fysisk inaktivitet. I vår studie har vi använt oss av Röris, ett rörelseschema till musik, framställt av Friskis & Svettis. Detta rörelseschema är utformat så att det går att använda både utomhus och inomhus och kan även användas i klassrummet.</p>

Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis &amp; Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare. Intervjuerna visade att av de tio elever som deltog ansåg majoriteten att det blev lättare att koncentrera sig efter fysisk aktivitet. Även klassläraren märkte skillnader i elevernas koncentration efter fysisk aktivitet gentemot fysisk inaktivitet. I vår studie har vi använt oss av Röris, ett rörelseschema till musik, framställt av Friskis &amp; Svettis. Detta rörelseschema är utformat så att det går att använda både utomhus och inomhus och kan även användas i klassrummet.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater. För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa. Detta är en strategi som lärare också i huvudsak använder för att hjälpa elever till koncentration. Elever i koncentrationssvårigheter störs av fler faktorer än sina kamrater och den övervägande delen av dem uppger att tråkiga uppgifter stör deras koncentrationsmöjligheter. De har också genomgående fler genomtänkta strategier än sina kamrater för att hålla borta koncentrationsstörande faktorer.

No description available.