Att kunna läsa är att vara delaktig i samhället och kunna påverka. Sveriges elever läser sämre enligt PISA resultat. Lässvårigheter beror oftast på svagheter i avkodning.Studien syftade till att undersöka om avkodningshastigheten påverkas av kroppsställningen. Studien omfattade 154 elever i årskurs två och tre som fick avkoda ord under en minut stående och sittande. Studiens syfte var även att se hur avkodningshastigheten tedde sig beroende på kön, ålder och läsförmåga. Studien är kvantitativ med en kvasiexperimentell struktur och cross-over design. Empiriskt material har samlats in från 4 skolor i södra Sverige.Eleverna fick individuellt under en minut läsa en läslista sittande och stående. Hälften av eleverna började sittande och hälften stående. Sedan fick de byta position. Vi hade två olika läslistor med samma svårighetsgrad så att eleverna inte skulle läsa samma blad två gånger. Resultaten visar att 67% av eleverna avkodar snabbare stående än sittande, oberoende av kön. Könet har ingen större betydelse däremot var skillnaden större i årskurs 3 och bland lässvaga. I årskurs 3 läste fler elever snabbare stående än vad elever i årskurs 2 gjorde. Resultatet får oss att fundera över hur klassrummen är utformade, och hur långa lektionspassen är i dagens skola. Finns det höj- och sänkbara bord och ges det tillfälle till varierande arbetsställningar och pauser under skoldagen?

Syftet är att beskriva hur förskollärare kan ska skapa en fysisk inomhusmiljö i förskolan som möjliggör för barn att bibehålla sin koncentration i lek och aktiviteter samt hur förskollärare beskriver sitt arbete med den fysiska inomhusmiljön i förskolan. För att ta reda på om den fysiska inomhusmiljön har en betydelse så har vi utgått ifrån Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna skapar en fysisk inomhusmiljö som är tydlig och flexibel genom att observera barnen i deras lek och aktivitet. Förskollärarna lyftet vikten av att arbeta aktivt och regelbundet med den fysiska inomhusmiljöns utformning.

Studien undersökte hur Mozarteffekten fungerar samt influerar deltagare i testsituationer. Genom att följa ”receptet” som dom flesta kvalitativa studier har gjort, lyssningstest, IQtest (kreativa frågor) följt av djupintervjuer har kopplingar med teori avgjort om effekten har tagit plats på de medverkande. Vissa studier hävdar att klassisk musik stimulerar hjärnan allra mest, medan andra resultat helt säger emot detta. Resultaten i denna studie visade att många olika faktorer avgör effektens verkan, men också att de viktigaste som nämnts i flera vetenskapliga artiklar samt böcker inte har någon påverkan över huvud taget.

<p>Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.</p>

<p>Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter. Lärarna som deltog i enkätstudien besitter kunskaper om hur de bör undervisa elever med koncentrationssvårigheter, men de ser helst att dessa elever går i liten grupp. Detta kan vi koppla till det stöd och resurser som finns att tillgå på skolorna. Det fanns dock lärare som var nöjda med stödet men ändå inte ansåg att dessa elever bör undervisas i normalstorklass.</p><p>The objective is to examine how teachers work to create a functioning class room environment for students with attention deficit disorders in a normal sized class, as well as to investigate how the schools organise the support for those students. We also want to look into how teachers feel about including students with attention deficit disorders when teaching a normal sized class, and how the teachers rate their knowledge and abilities to stimulate students with attention deficit disorders. The study is based on a survey that has been given in two communities south of Stockholm. Of the 100 surveys that were sent out to teachers, 63 were answered. The teachers that partook in the survey feel they have the know-how to teach students with attention deficit disorders, but prefer to have these students in a smaller group. We can see a clear connection between this and the support and resources available at the schools. There were however teachers that were happy with the support but still felt that these students should not be taught in a normal sized class.</p>

<p>Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång lektion. Vid de tre observationerna använde jag mig av metoden löpande protokoll. Vid alla tre observationstillfällen visade det sig att eleverna kunde arbeta koncentrerat i ungefär femton minuter. Därefter visade eleverna att de var okoncentrerade genom att påkalla någons uppmärksamhet, prata om annat än skolarbete eller röra på kroppen. Då detta skedde fick läraren eleverna att åter bli koncentrerade genom att bland annat visa dem något som fångade deras uppmärksamhet eller genom att byta arbetsuppgift till eleverna, vilket medförde viss fysisk aktivitet.</p>

<p>Syftet med arbetet är att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Vidare undersöks i vilken utsträckning rörelseträningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har på individen och gruppen som helhet. Metoden som användes bestod av tre olika delar. Dels en enkät som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelseträning inte användes som pedagogisk metod i någon större utsträckning på förskolorna. De förskolor som arbetade aktivt med rörelseträning upplevde främst att barnen förbättrade sin grundmotorik och fick ökad koncentrationsförmåga. Förskolornas erfarenhet av rörelseträningen stämmer väl överens med de resultat hjärnforskare kommit fram till genom studier av rörelsers påverkan på hjärnans funktioner. Alla erfarenheter som gjorts inom området pekar åt samma håll, nämligen att ökad rörelseträning behövs inom både förskola och skola samt att det är ett roligt och viktigt sätt att förebygga problem med lärandet.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6.</p>

<p>Det här examensarbetet utreder sambandet mellan frukost och studieork/studieresultat. Mitt syfte har varit att ta reda på om det finns något samband mellan grundskoleelevers frukostvanor och deras studieork/studieresultat samt hur många procent av eleverna som äter frukost regelbundet och hur en sådan kan se ut. Jag har använt mig av litteraturstudier, djupintervjuer och enkätfrågor för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet som framkommer är att om eleven sköter sitt frukostätande på ett bra sätt så påverkas prestationsförmågan i skolan positivt. Om eleven däremot slarvar med frukosten påverkas skolprestationen negativt. Drygt 60 % av eleverna äter alltid frukost. 20 % äter oftast frukost, 10 % äter sällan frukost. I min undersökning är det sammanlagt en elev av 68 som aldrig äter frukost. Den vanligaste förekommande frukosten består av : mjukt bröd med smör, ett glas mjölk/ o´boy, ett glas juice samt entallrik fil med flingor.</p>